Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Jonatan berättade om sin autism – blev till sist uppsagd

När Jonatan berättade för sin arbetsgivare, Hornbach, att han fått diagnosen autism möttes han av krav på att själv lösa situationen. Några år senare, efter att han sjukskrivits för utmattning, blev Jonatan uppsagd.
– De ville inte visa någon förståelse. De lärde sig knappt vad diagnosen hette, säger han.
Oscar Broström Publicerad
Närbild på Jonatan Knut von Sydow
För Jonatan Knut von Sydow blev det en kamp att försöka få stöd och hjälp från sin arbetsgivare efter att han fick diagnosen autism: "Det var som att de ryckte undan mattan under mina fötter". Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Uppdaterad 2022-03-25 kl 16.17 med längre svar från Hornbach. 
 

Under en stor del av sitt liv har Jonatan Knut von Sydow känt att något varit lite annorlunda, att saker som är lätta för andra är svåra för honom.

För ungefär fyra år sedan, 2018, fick Jonatan svaret på varför. Efter en neuropsykiatrisk utredning fick han diagnosen autism.

 Det var en ögonöppnare. Det var en förklaring till varför jag tycker att allt är så himla ansträngande hela tiden, säger han.

En anledning till att Jonatan hade sökt hjälp och fått genomgå en utredning, var att han kände sig oerhört stressad över situationen på jobbet.

Jonatan, som är utbildad designer, var anställd på byggvarukedjan Hornbach och arbetade med företagets e-handelstjänst, som då var i sin linda. Eftersom det var en ny avdelning saknades rutiner och Jonatan visste knappt vilka hans arbetsuppgifter var.

 Jag blev väldigt stressad i den miljön där det var konstanta förändringar och man ständigt ändrade rutiner. Det fanns ingen styrsel i det hela.

”De blev snarare skuldbeläggande”

Ett vanligt kännetecken för personer med autism är att de mår bra av förutsägbarhet och tydliga rutiner.

En annan följd för många med autism är ljudkänslighet och behov av avskildhet för att kunna koncentrera sig. När Jonatan fick sin diagnos insåg han snabbt att han behövde informera sin arbetsgivare för att få stöd och anpassning.

 Man lär sig inte att leva med autism bara för att man får ett namn på det. Jag tänkte att om jag är öppen med det här mot min arbetsgivare, kommer de att vara förstående tillbaka. Men det var de inte. De blev snarare skuldbeläggande och tyckte att problemet låg hos mig, inte i arbetsmiljön eller rutinerna: ”Det är du som har den här diagnosen och då är det ditt problem att hantera”, sa de i princip.

Enligt Jonatan blev det med tiden tydligt att hans arbetsgivare inte ville förstå eller hjälpa honom.

 Jag möttes av så mycket förvirrade frågor. Under en period när jag sov väldigt dåligt ville de att jag skulle rapportera in i förväg vilka nätter jag var sömnlös på, så att de kunde planera därefter. Som att jag kunde veta det på förhand? Jag bara stirrade på dem: ”Skojar ni?”

Vanligare med stressproblem

I september 2018 blev Jonatan Knut von Sydow sjukskriven på 50 procent, vilket ledde till att Hornbach bistod honom med ljudisolerande hörlurar och möjlighet att arbeta hemifrån ett par dagar i veckan. De här insatserna räckte dock inte, Jonatans hälsa försämrades ytterligare och några månader senare blev han sjukskriven på heltid.

Många med autism drabbas av stressrelaterade sjukdomar – såsom utmattningssyndrom – just för att arbetslivet inte anpassas efter deras behov.

 Den som har autism klarar ju av vissa typer av arbetsuppgifter bättre än andra. Om du bara får rimliga anpassningar kan man göra vissa typer av arbeten betydligt mer effektivt. Du kan verkligen vara en tillgång på en arbetsplats om det utnyttjas på rätt sätt och du har ledning och chefer som förstår att du kan vara en tillgång, inte bara en belastning, säger Jonatan.

Efter en tids sjukskrivning, habilitering och dialog mellan Jonatans vårdgivare och Hornbach, blev situationen något bättre. Hornbach erbjöd Jonatan regelbundna avstämningar med hans närmsta chef, vilket gjorde att arbetsmiljön blev mer ordnad och förutsägbar.

”Jag blev helt förkrossad”

Men efter sommaren 2019 blev han inkallad till ett möte med sina chefer. Jonatan berättar att han där fick höra att det är slut på särskild anpassning och dags för honom att vara frisk.

 Jag kände att vi kunde få det att fungera, att det hade blivit lite bättre, men då säger de att ”nu får det vara slut på det här”. Att få veta att de förväntar sig att jag ska vara frisk, för att de har bestämt det, det var så bisarrt. De verkade inte ha förstått situationen överhuvudtaget. De verkade tro att min autism var något övergående.

Hur kändes det att få höra det?

 Jag blev helt förkrossad. Det var som att de ryckte undan mattan under mina fötter. Man hade precis lyckats kravla sig upp och få lite ordning på tillvaron. Det kändes som att de ville trampa på allt jag jobbat för.

Det här blev början på en lång och tuff period. Jonatan blev efter några månader sjukskriven på 100 procent, efter att han fått en akut stressreaktion.

 Jag var sämre än någonsin, ett vrak. Jag gick ner mig helt och hållet. Jag fick panikångestattacker och en extrem stressreaktion. Jag var sängliggande under en lång period och kunde inte göra något alls.

Men Jonatan har, som han själv beskriver det, en förmåga att studsa tillbaka. Under våren 2020 var han redo att börja arbetsträna, för att se på vilken nivå han orkade med att jobba. Efter att Hornbach meddelat att Jonatan inte fick arbetsträna där fick han hitta en annan arbetsplats.

Unionen stämmer Hornbach

Under våren 2021 blev han så varslad om att Hornbach ämnade säga upp honom. De verkställde uppsägningen under hösten förra året på grund av personliga skäl. ”Anledningen angavs vara att [] inte kunde utföra arbete av någon betydelse för bolaget och att den medicinska bedömningen var att hen inte kunde återgå i nuvarande arbete”, står att läsa i stämningsansökan.

Unionens förbundsjurist Cecilia Arklid, som företräder Jonatan Knut von Sydow, menar att uppsägningen saknar saklig grund och att Hornbach varken uppfyllt sin rehabiliteringsskyldighet eller sin omplaceringsskyldighet. Unionen stämmer Hornbach på ekonomiskt skadestånd, för utebliven rehabiliteringsersättning, samt allmänt skadestånd på 125 000 kronor.

Kollega har sökt Hornbach som i ett mejl skriver följande: ”På grund av att vi ännu inte tagit del av någon stämningsansökan kan vi i dagsläget inte heller kommentera detta ärende.”*se mer i textens slut

”Börjar bli redo att jobba igen”

Jonatan Knut von Sydow arbetstränar nu på sitt tredje ställe. Han är fullt inställd på att repa sig från utmattningen och ta sig tillbaka till arbetslivet.

 Mitt stora ansvar är att försöka ta hand om mig själv. Min stora revansch är att jag inte går sårad ur striden, utan tar mig upp på fötterna och går vidare.

Hur mår du i dag?

 Under omständigheterna mår jag faktiskt ganska bra. Det är såklart svajigt, som det kanske är för vem som helst speciellt nu när det är så oroligt i omvärlden, men som helhet mår jag rätt bra och jag börjar se ljuset i änden av tunneln. Jag börjar bli redo att jobba igen, även om det tar en jäkla tid att läka efter en utbrändhet.

*Efter publicering återkommer Hornbach med en längre kommentar, skickad via mejl: Hornbach beklagar att detta ärende nu hamnat i domstol och det är naturligtvis inte alls vad vi önskat. Vi har verkligen gjort vårt yttersta för att undvika den här utgången. Vi varken kan eller vill gå in på några detaljer eftersom det handlar om ett personalärende och i detta fall även en enskild medarbetare. Det vi kan kommentera är att det under en längre tid pågått ett omfattande arbete med att rehabilitera och möjliggöra för medarbetaren att återgå i arbete.

Vi försökte in i det längsta att lösa situationen i de samtal, överläggningar och förhandlingar som genomfördes med Unionen men det visade sig dessvärre inte vara möjligt. Vår uppfattning är att uppsägningen är sakligt grundad och att den genomförts i enlighet med gällande lagstiftning.

Autism

  • Autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn för funktionsnedsättningar som påverkar ens sätt att tänka, vara och kommunicera med andra människor.
  • Autism är medfött och något du lever med livet ut.
  • Autism är ingen sjukdom. Enligt 1177 innebär autism att du ”fungerar på ett annorlunda sätt än vad som oftast förväntas i samhället”.
  • Autism är ett spektrum och personer med diagnosen har olika behov och påverkas på olika sätt.
  • Utmattningssyndrom är vanligare hos personer med autism än hos övriga befolkningen.
  • Enligt diskrimineringslagen ska en arbetsgivare tillgänglighetsanpassa arbetsplatsen för en person med funktionsnedsättning.

Källor: 1177, umo.se och autism.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna. 
Arbetsrätt

Arbetsgivare vägrar följa dom – Unionen kräver två miljoner

Unionen vann i domstol, men arbetsgivaren vägrar att rätta sig efter domen. Nu stämmer förbundet bolaget på ytterligare två miljoner kronor i utebliven lön och tjänstepension.
Lina Björk, Ola Rennstam Publicerad 25 maj 2026, kl 06:01
Gatumiljö i centrala Stockholm med en person sedd bakifrån och polisbil i bakgrunden. Bilden illustrerar en arbetsrättslig tvist som lett till ny stämning.
Trots att anställningen enligt domen skulle fortsätta betalades varken lön eller pension ut. Unionen har därför lämnat in en ny stämningsansökan. Foto: Ola Rennstam

Kvinnan som arbetade i ett kapitalförvaltningsbolag i Stockholm blev uppsagd av personliga skäl 2023. Som Kollega rapporterat om tidigare skedde uppsägningen efter att hon upplyst bolagets vd om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare ekonomiska brottslighet. 

Unionen stämde arbetsgivaren och krävde att hon skulle få tillbaka sitt jobb. Tingsrätten gick på Unionens linje – uppsägningen ogiltigförklarades och bolaget dömdes att betala 135 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd, fackets rättegångskostnader samt lön och tjänstepension under tiden som tvisten pågått. 

Bröt anställningskontraktet

Om en uppsägning ogiltigförklaras innebär det anställningen fortsätter som vanligt (se faktaruta nedan). Men bolaget vägrade att rätta sig efter domen, vilket i praktiken innebar att de bröt anställningskontraktet och avslutade hennes anställning. 

Unionen stämmer nu kapitalförvaltarna igen, denna gång på den uteblivna lön, tjänstepension och friskvårdsbidrag som de vägrat betala, sammanlagt en summa på drygt två miljoner kronor. 

”De bryr sig inte om lagar och regler”

Kvinnan är tacksam för att Unionen driver tvisten åt henne men känner en uppgivenhet kring tvisten med bolaget, som pågått i flera år. 

– Jag vill bara gå vidare och släppa den här historien men det går inte när de fortsätter att bråka. Samtidigt är jag inte ett dugg förvånad, jag tvingades sluta för att jag tog upp att de inte följde lagar och regler. Här är ytterligare ett bevis på att de inte bryr sig om vad som gäller, säger hon.

Ny stämning efter utebliven lön och tjänstepension

Nu hoppas hon att Unionens stämningsansökan ska ge henne den lön, semesterersättning och inbetalning till tjänstepension hon har rätt till enligt lag.

– Jag vann i tingsrätten och fick ju min anställning tillbaka. Om jag varit anställd under den här perioden ska jag väl ha lön, jag jobbar ju inte gratis, säger hon. 

Kollega har varit i kontakt med bolagets vd som avböjer att kommentera ärendet.

Uppsägningen ogiltigförklaras – vad gäller?

  • När en arbetsgivare säger upp en anställd måste det finnas sakliga skäl. Det kan vara arbetsbrist eller personliga skäl. 
     
  • Om du anser att det saknas sakliga skäl kan du bestrida uppsägningen. Observera att du måste agera snabbt, eftersom tiden för att kunna göra detta är kort - oftast två veckor.
     
  • Ditt fackförbund kan driva ärendet vidare till förhandling och domstol. Du kan kräva att få behålla din anställning eller att arbetsgivaren ska betala skadestånd.
     
  • Om en domstol kommer fram till att uppsägningen ska ogiltigförklaras innebär det att din anställning formellt sett har fortsatt hela tiden. Din arbetsgivare måste då betala ut lön till dig retroaktivt för den tid som tvisten pågått och du har också rätt till allmänt skadestånd.
     
  • En arbetsgivare som vägrar rätta sig efter en dom som ogiltigförklarat en uppsägning (det vill säga att man inte vill ta tillbaka arbetstagaren) är enligt lagen om anställningsskydd skyldig att betala skadestånd. Storleken på skadeståndet beräknas efter medarbetarens anställningstid. Mindre än 5 år: 16 månadslöner. 5-10 år: 24 månadslöner. Mer än 10 år: 32 månadslöner.

Källa: Unionen