Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Nya jobbet blev räddningen

Sju år – så lång tid har det gått sedan de första tecknen på utbrändhet visade sig för Johanna Thomsson. Vändpunkten kom när hon fick chans att arbetsträna i en butik med en engagerad chef.
Publicerad
Karl Nilsson
Butikschefen Mikael Wedin har haft flera i sin omgivning som gått in i väggen. Därför ville han hjälpa Johanna. I dag är Johanna ansvarig för Systembolagsbutikens interna dryckesutbildning. Karl Nilsson

Sommaren 2015 började Johanna efter många år av stressbesvär och sjukskrivningar att arbetsträna i Systembolagsbutiken i centrala Kalmar. Det hade blivit uppenbart att hon inte skulle bli frisk om hon återgick till sitt gamla arbete.

– Jag älskade mitt jobb som lärare på hotell- och restaurangprogrammet. Problemet är att jag älskade det för mycket och samtidigt hade så höga krav på mig själv, säger Johanna.

I många år hade hon jobbat som servitris innan hon 1999 blev färdig hushållslärare. Intresset för mat och dryck gjorde det nära till hands att tänka på Systembolaget när hon skulle arbetsträna. Hon fick tag på butikschefen Mikael Wedin och frågade om de tog emot praktikanter.

– När jag berättade att jag var sjukskriven för utmattning och ville arbetsträna blev han intresserad, säger Johanna.

Mikael Wedin ville gärna hjälpa någon tillbaka till arbetslivet.

– Flera i min omgivning har blivit utbrända. Det är läskigt att den som kan verka hur stark som helst ena dagen nästa dag inte kan gå upp ur sängen, säger Mikael Wedin.

Läs mer: Så söker du jobb med ohälsa

I juli 2015 började Johanna Thomsson i butiken tre timmar per dag, tre dagar i veckan. Chefen var på semester så kollegorna fick introducera henne. Han hade förberett dem på vad som gällde.

– Vi är här för Johannas skull, hon ska kunna vila sig om det behövs och det är en bonus när hon hjälper oss.

– Jag har jobbat länge inom försäljning. Förut tänkte jag alltid att om affärerna går bra så mår medarbetarna bra. Men nu har jag vänt på resonemanget, säger han.

Handläggaren på Arbetsförmedlingen hade först varit skeptisk till om Johanna skulle klara av den stressiga butiksmiljön, men stöttade ändå hennes val.

– I dag är jag ledig när jag går för dagen. Som lärare fanns det alltid något jobb att göra även på fritiden, säger Johanna.

Om det var kvällsservering gick hon hem vid elvatiden, skrev utlåtanden om eleverna och gav feedback klockan åtta dagen därpå. Många gånger när hon slog sig ner framför tv:n en fredagskväll rättade hon samtidigt prov.

Även som småbarnsmamma fortsatte Johanna i samma höga tempo, både på jobbet och hemma. Stressymptomen kom gradvis och utan att Johanna insåg vad det var fråga om: öronsus, känslan av att vara tjock i huvudet, yrsel, mystiska eksem och ryggont.

– Tidigare hade jag en teori om att man som utbränd bara kunde skärpa sig, bita ihop och komma igen, säger Johanna.

I slutet av november 2011 var Johanna på skolan när det small till i huvudet. Allt snurrade i högervarv, huvudet kändes som bly och hon kräktes. Hon har fått flera yrselanfall som varat mellan två och sex timmar.

Det skulle dröja ytterligare ett år innan hon insåg att det var fråga om utmattning.

Läs mer: Har utmattningssyndrom blivit en folksjukdom?

– En dag sa min kiropraktor: ”Det hjälper inte hur mycket jag än trycker och klämmer på dig.” Då brast det för mig, säger Johanna.

Vägen tillbaka är långtifrån avklarad. Johanna har diagnostiserats med den kroniska yrselsjukdomen menière, troligen utlöst av stressen. Hon bär alltid med sig en tablett för att minska eller häva anfallen. Ibland måste hon vila i personalutrymmet.

Det har varit många läkarbesök, behandlingar, terapi och medicinering. Hon har haft ångest, sömnsvårigheter och oroat sig för framtiden, bland annat för att bli utförsäkrad.

Läs mer: Utbränd - på olika sätt

I dag har hon sagt upp sig från lärarjobbet, har ett vikariat på 75 procent, är ansvarig för butikens interna dryckesutbildning och är utlovad tillsvidareanställning.

– Innan har jag alltid velat prestera och gå vidare. Men nu vill jag bara vara kvar här. Jag är jättenöjd med det, säger hon.

JOHANNAS BÄSTA TIPS

➧ Lyssna på andra – ofta är man blind för sin egen situation.

➧ Våga släppa kontrollen, du kan inte ha koll på allt.

➧ Var öppen med din situation. Det har jag varit och det har lett till att jag har fått mycket fin hjälp.

➧ Skuldbelägg inte dig själv.

➧ Ta hjälp av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och sjukvården. Jag har bara gott att säga om dem.

➧ Var inte rädd för att ta hjälp av kollegor, vänner och familj.

… OCH RÅD TILL CHEFEN

➧ Se dina medarbetare.

➧ Våga ta tag i eventuella problem. Det behövs så lite, en klapp på axeln eller en fråga om hur det går.

➧ Om någon är stressad och mår dåligt, skuldbelägg inte – det gör personen så lätt själv.

➧ Se medarbetarens positiva sidor och lyft fram dem. Det har tagit lång tid att komma igen efter utbrändheten, men nu mår Johanna bra.

 

Cajsa Högberg
cajsa.hogberg@kollega.se

JOHANNA THOMSSON

ÅLDER: 47 år.

GÖR: Arbetar i Systembolagsbutik.

FAMILJ: Maken Urban, elektriker, och sonen Max, 12 år.

BOR: I ett litet 1800-talshus i Kalmar.

HOBBY: Mat och dryck, familjen, resor och trädgård.

BÄSTA MED JOBBET: Att få hålla på med mitt stora intresse, mat och dryck, och att få jobba med människor och genom dem få så otroligt mycket energi tillbaka.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Vanligaste jobbskadorna för tjänstemän – fallolyckor och cykelolyckor i topp

Att ramla på jobbet, halka på väg till kontoret eller stressas till psykisk ohälsa. Fallolyckor är den vanligaste arbetsskadan bland privata tjänstemän, visar en ny rapport från Afa Försäkring.
Elisabeth Brising Publicerad 5 mars 2026, kl 06:00
Person halkar på isigt underlag i stadsmiljö – fallolyckor är vanligaste arbetsskadan bland tjänstemän.
Om du halkar på väg till eller ifrån jobbet räknas det normalt som en färdolycka och skador kan täckas av arbetsskadeförsäkring. Tomas Oneborg/SvD/TT

Olika typer av fall, eller ramlande, är den vanligaste arbetsolyckan bland privatanställda tjänstemän. Det här visar Afa Försäkrings nya rapport Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän. Chefer i handeln och inom utbildning är de två yrkesgrupper som drabbas oftare av arbetsolyckor än andra. 

Tjänstemän som grupp är inte lika hårt drabbad av arbetsskador som arbetare. Men olyckor uppstår förstås, liksom arbetssjukdomar.

Fallolyckor är vanligaste arbetsolyckan bland tjänstemän

Anna Weigelt
Anna Weigelt. Foto: Adam Fredholm

– Även i yrken som traditionellt inte förknippas med fysiskt riskarbete kan fallolyckor få allvarliga konsekvenser, särskilt om de leder till lång sjukfrånvaro eller bestående men, säger Anna Weigelt, chef för analysavdelningen på Afa Försäkring i ett uttalande. 

 

Vanligaste arbetsolyckorna 

1. Ramla inomhus.

2. Ramla utomhus.

3. Ramla i trappa.

4. Olycksfall medan man lastar, bär, flyttar, eller lossar något.

5. Olycksfall vid träning/övning - som teambuilding. 

Källa: Vanligaste händelserna vid allvarligt arbetsolycksfall i privat tjänstemannayrke 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, Afa försäkring 2026.

Cykelolyckor vanligaste färdolyckan till och från jobbet

Färdolyckor till och från jobbet toppas av tjänstemän som skadar sig på cykel enligt rapporten. På andra plats kommer att ramla utomhus, till exempel halka på en isfläck. 

Det är vanligare att kvinnor ramlar av cykeln än män. Men då ska man också komma ihåg att bilolyckor inte är med i rapporten alls utan de regleras av trafikförsäkringen. Fler män än kvinnor kör bil till jobbet. 

Vanligaste arbetssjukdomarna i tjänstemannayrken

Vibrationsskador är den vanligaste arbetssjukdomen bland privatanställda tjänstemän som godkänts enligt Afa Försäkring. Det drabbar främst tekniker och ingenjörer. 

På andra plats kommer psykiska sjukdomar vilket drabbar fler kvinnor än män.

Arbetssjukdomar är diagnoser som uppstår efter långvarig exponering för skadliga faktorer i arbetsmiljön. 

Vanligaste diagnoserna vid arbetssjukdomar

  1. Effekter av vibration/vibrationsskador.
     
  2. Psykisk sjukdom.
     
  3. Bullerskador, tinnitus.
     
  4. Sjukdomar i andningsorganen.
     
  5. Sjukdomar i skelett och rörelseorgan.

Källa:  Vanligaste diagnoserna för arbetssjukdomar i tjänstemannayrken 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, 2026. 

Läs hela rapporten här

 

Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.

Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.