Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Sommaren 2015 började Johanna efter många år av stressbesvär och sjukskrivningar att arbetsträna i Systembolagsbutiken i centrala Kalmar. Det hade blivit uppenbart att hon inte skulle bli frisk om hon återgick till sitt gamla arbete.
– Jag älskade mitt jobb som lärare på hotell- och restaurangprogrammet. Problemet är att jag älskade det för mycket och samtidigt hade så höga krav på mig själv, säger Johanna.
I många år hade hon jobbat som servitris innan hon 1999 blev färdig hushållslärare. Intresset för mat och dryck gjorde det nära till hands att tänka på Systembolaget när hon skulle arbetsträna. Hon fick tag på butikschefen Mikael Wedin och frågade om de tog emot praktikanter.
– När jag berättade att jag var sjukskriven för utmattning och ville arbetsträna blev han intresserad, säger Johanna.
Mikael Wedin ville gärna hjälpa någon tillbaka till arbetslivet.
– Flera i min omgivning har blivit utbrända. Det är läskigt att den som kan verka hur stark som helst ena dagen nästa dag inte kan gå upp ur sängen, säger Mikael Wedin.
Läs mer: Så söker du jobb med ohälsa
I juli 2015 började Johanna Thomsson i butiken tre timmar per dag, tre dagar i veckan. Chefen var på semester så kollegorna fick introducera henne. Han hade förberett dem på vad som gällde.
– Vi är här för Johannas skull, hon ska kunna vila sig om det behövs och det är en bonus när hon hjälper oss.
– Jag har jobbat länge inom försäljning. Förut tänkte jag alltid att om affärerna går bra så mår medarbetarna bra. Men nu har jag vänt på resonemanget, säger han.
Handläggaren på Arbetsförmedlingen hade först varit skeptisk till om Johanna skulle klara av den stressiga butiksmiljön, men stöttade ändå hennes val.
– I dag är jag ledig när jag går för dagen. Som lärare fanns det alltid något jobb att göra även på fritiden, säger Johanna.
Om det var kvällsservering gick hon hem vid elvatiden, skrev utlåtanden om eleverna och gav feedback klockan åtta dagen därpå. Många gånger när hon slog sig ner framför tv:n en fredagskväll rättade hon samtidigt prov.
Även som småbarnsmamma fortsatte Johanna i samma höga tempo, både på jobbet och hemma. Stressymptomen kom gradvis och utan att Johanna insåg vad det var fråga om: öronsus, känslan av att vara tjock i huvudet, yrsel, mystiska eksem och ryggont.
– Tidigare hade jag en teori om att man som utbränd bara kunde skärpa sig, bita ihop och komma igen, säger Johanna.
I slutet av november 2011 var Johanna på skolan när det small till i huvudet. Allt snurrade i högervarv, huvudet kändes som bly och hon kräktes. Hon har fått flera yrselanfall som varat mellan två och sex timmar.
Det skulle dröja ytterligare ett år innan hon insåg att det var fråga om utmattning.
Läs mer: Har utmattningssyndrom blivit en folksjukdom?
– En dag sa min kiropraktor: ”Det hjälper inte hur mycket jag än trycker och klämmer på dig.” Då brast det för mig, säger Johanna.
Vägen tillbaka är långtifrån avklarad. Johanna har diagnostiserats med den kroniska yrselsjukdomen menière, troligen utlöst av stressen. Hon bär alltid med sig en tablett för att minska eller häva anfallen. Ibland måste hon vila i personalutrymmet.
Det har varit många läkarbesök, behandlingar, terapi och medicinering. Hon har haft ångest, sömnsvårigheter och oroat sig för framtiden, bland annat för att bli utförsäkrad.
Läs mer: Utbränd - på olika sätt
I dag har hon sagt upp sig från lärarjobbet, har ett vikariat på 75 procent, är ansvarig för butikens interna dryckesutbildning och är utlovad tillsvidareanställning.
– Innan har jag alltid velat prestera och gå vidare. Men nu vill jag bara vara kvar här. Jag är jättenöjd med det, säger hon.
JOHANNAS BÄSTA TIPS➧ Lyssna på andra – ofta är man blind för sin egen situation. ➧ Våga släppa kontrollen, du kan inte ha koll på allt. ➧ Var öppen med din situation. Det har jag varit och det har lett till att jag har fått mycket fin hjälp. ➧ Skuldbelägg inte dig själv. ➧ Ta hjälp av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och sjukvården. Jag har bara gott att säga om dem. ➧ Var inte rädd för att ta hjälp av kollegor, vänner och familj. … OCH RÅD TILL CHEFEN➧ Se dina medarbetare. ➧ Våga ta tag i eventuella problem. Det behövs så lite, en klapp på axeln eller en fråga om hur det går. ➧ Om någon är stressad och mår dåligt, skuldbelägg inte – det gör personen så lätt själv. ➧ Se medarbetarens positiva sidor och lyft fram dem. Det har tagit lång tid att komma igen efter utbrändheten, men nu mår Johanna bra. |
Cajsa Högberg
cajsa.hogberg@kollega.se
ÅLDER: 47 år.
GÖR: Arbetar i Systembolagsbutik.
FAMILJ: Maken Urban, elektriker, och sonen Max, 12 år.
BOR: I ett litet 1800-talshus i Kalmar.
HOBBY: Mat och dryck, familjen, resor och trädgård.
BÄSTA MED JOBBET: Att få hålla på med mitt stora intresse, mat och dryck, och att få jobba med människor och genom dem få så otroligt mycket energi tillbaka.
Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver.
– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han.
Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga.
Vad skulle du tycka om en AI-chef?
– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?
– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas.
Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap.
Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda.
Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev.
I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).
– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm.
Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal.
– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna.
Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden.
– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon.
Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen.
– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.
AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.
– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk.
Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).
Systemet kan till exempel mäta:
Ditt arbete loggas digitalt. Chefen kollar vem du har kontakt med och hur lång tid du ägnar åt en uppgift. Tangenttryck. Hur länge du är borta från datorn. Din röst analyseras av ett program och dina känslor av en kamera kopplad till AI.
Är det en scen ur diktaturromanen 1984? Nej det är 2025 och förekommer på kundtjänstjobb i USA och några europeiska länder enligt rapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
– Tekniken möjliggör en mer omfattande övervakning. Med den ständiga feedbacken får vi en digital taylorism på crack, säger Karin Hennum Nilsson, doktorand på Karolinska institutet och en av rapportförfattarna.
Hon beskriver hur mer eller mindre komplex teknik tar över olika arbetsledande funktioner från första linjens chefer. Det kallas algoritmisk arbetsledning.
– Det är inte automation av arbetet, utan av planering, återkoppling och övervakning av arbetet. Tekniken kan bygga på AI, men också på enkla algoritmer, säger Karin Hennum Nilsson.
Datadriven arbetsledning är vanligast i tjänstemannayrken. Enligt en OECD-rapport uppger 90 procent av företagen i USA att de har någon form av arbetsledning via en algoritm. I Europa är siffran 79 procent.
Taylorism är en amerikansk ledningsteori från början av 1900-talet då man ville effektivisera företag med tidsstudier av alla anställdas arbetsmoment. Det har lett till att färre anställda väntas prestera mer, med mindre självbestämmande och mer övervakning.
AI och algoritmiska system kan ersätta chefsuppgifter i många Unionen-branscher. Säljare, callcenters, kundtjänst, e-handel och logistik är påverkade, liksom HR, IT och media och kommunikation.
När digital teknik tar över chefsfunktioner kan det påverka arbetsmiljön negativt. Men enligt forskarna vid KI tas frågor om arbetsmiljö i princip aldrig med när nya system sjösätts. Facket involveras sällan.
– När man inför de här säger man att man ska skapa smidiga processer men tänker inte på konsekvenserna för människorna som ska arbeta i dem, säger Karin Hennum Nilsson.
I en studie hon gjort på svenska logistikföretag såg man att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa som ångest och paranoia.
Mer distansarbete har lett till att chefer vill kontrollera arbetet på nya digitala sätt eller kolla hur ofta medarbetarna är inne på kontoret. Samtidigt varnar Unionen för att viss övervakning kan vara olaglig.
”Om man känner sig misstänkliggjord kan det ha en förödande effekt på ens arbetsmoral”
Hur vi upplever ökad övervakning och algoritmstyrd bedömning på jobbet är olika. Att ständigt kontrolleras leder för de flesta till ökad anspänning enligt Karin Hennum Nilsson, som också är psykolog.
– Det finns ett obehag i att ständigt känna sig bevakad. Särskilt i kombination med att inte veta vad övervakningen används till eller vad som mäts. Om man känner sig misstänkliggjord kan det ha en förödande effekt på ens arbetsmoral och vilja att göra ett gott jobb. Men om arbetsgivaren är tydlig kring vad man samlar in, syftet och hur ens data används kanske det inte upplevs så, säger hon.
Enligt Unionens undersökningar vill en majoritet av svenskarna inte ha digitala system som övervakar vad de gör på arbetstid. 42 procent vill inte heller ha system som mäter deras prestationer . När Kollega frågade 2019 var det bara 25 procent som oroade sig för sin integritet på jobbet.
Unionen har nyligen stämt ett företag där en chef realtidsfilmade en anställd hela dagarna vilket ledde till psykisk stress och sjukskrivning. Facket driver på för ett ökat integritetsskydd för anställda, men få medarbetare protesterar i praktiken.
– Även om det kanske är förbjudet att övervaka använder man inte sin rätt att vägra eller protestera. Det är också en knivig bedömningsfråga om behovet att övervaka överväger arbetstagarens rätt till integritet, säger Karin Hennum Nilsson.
Trots riskerna med AI och digital arbetsledning är tjänstemän mer positiva till det än arbetarna, enligt forskningen. Unionens medlemmar tycks ha drabbats mindre av negativa konsekvenser. Tjänstemän upplever tekniken mer som beslutsstöd.
– Det ses i större utsträckning som en möjliggörande teknologi, säger Karin Hennum Nilsson.
Chefer hoppas att nya AI-system ska ge dem mindre administration. Tjänstemän och chefer är samtidigt de grupper vars jobb tros påverkas mest framöver av AI-utvecklingen.
Rapporten: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef? Forskningsbaserad kunskap och slutsatser från en tvärvetenskaplig policykonferens, Institutet för miljömedicin och forskningsprojektet ALGOSH vid KI.
Kontoret har sin plats i det moderna arbetslivet, men det är mer en parentes än något ristat i sten. Det menar Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, som utvecklar e-handelslösningar för industribolag. Han jämför utvecklingen för kontor med vad som sker inom handel och köpcenter.
– Butikerna fungerar alltmer som showroom medan handeln flyttar online. Köpcenter har färre stora butiker och fler restauranger och krogar. Internet är den stora möjliggöraren där vi får större utbud, och vi möts fysiskt bara för det som inte kan upplevas via en skärm.
På Angry Creative arbetar seniora konsulter med lång erfarenhet, vilket gör att behovet av ett fysiskt kontor är minimalt – åtminstone för dem.
– Våra anställda är extremt autonoma och skapar stort värde varje minut de arbetar. De rekryteras sällan lokalt, så vi satsar i stället på en digital kultur med humor och empati.
Men för juniora medarbetare ser det annorlunda ut. Att jobba hemifrån fungerar i teorin, men i praktiken blir det en mardröm, menar Jimmy Rosén.
– Juniorer fastnar lätt på enkla problem och behöver någon nära som kan hjälpa dem vidare. Ska de jobba på distans krävs schemalagda avstämningar varannan timme, då försvinner all produktivitet. Vi har mätdata som visar att de arbetar upp till åtta gånger långsammare om de inte får löpande coachning. På ett kontor är det enklare – och trevligare – att fånga upp om de är på väg åt fel håll.
På Angry Creative har man därför valt att standardisera och automatisera mer, vilket har minskat behovet av juniora medarbetare. Men inom digital marknadsföring, där AI driver utvecklingen framåt, fyller kontoret en viktig roll för att samla teamet.
– Där är allt nytt och förändras hela tiden. Det finns ingen som har tio års erfarenhet, så där är juniorernas energi avgörande. De seniora hänger ofta inte med i den snabba utvecklingen, men de kan stötta med struktur och strategiskt tänkande. I den miljön är kontoret lysande, säger Jimmy Rosén.
Enligt honom har kontoret blivit ett showroom – en plats för specifika behov snarare än en självklar mittpunkt i verksamheten.
– Det används främst för de yngre medarbetarna och representation, gärna med närhet till restauranger och after work. I dag går en mindre del av omsättningen till kontor och mer till att skapa digitala arbetsmiljöer med AI, automation och smarta system, säger han.
