Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

4 av 10 har fått sämre psykisk hälsa under pandemin

Ensamhet, oro, en känsla av meningslöshet. Nära hälften av Unionens medlemmar uppger att deras psykiska hälsa har försämrats under pandemiåret, visar Kollegas undersökning.
Lina Björk, David Österberg Publicerad
Efter mer än ett år av distansarbete drömmer många om hur det var att sitta med kollegorna på kontoret. Illustration: Christina Hägerfors

Med coronapandemin kom restriktionerna: plötsligt kunde vi inte längre gå på bio, träffa kompisar, umgås med släkten eller åka till kontoret. Många blev arbetslösa, sjuka eller förlorade närstående.

I en Novusundersökning som Kollega beställt svarar nästan hälften av Unionens medlemmar att pandemin har påverkat deras psykiska hälsa negativt. Gemensamt för många är saknaden efter sociala relationer – både på arbetet och på fritiden.

Att vi mår dåligt av ensamhet är väl känt. Enligt Per Johnsson, psykolog och docent i klinisk psykologi vid Lunds universitet, var det väntat att pandemiåret skulle leda till försämrad psykisk hälsa.

Läs mer: Corona ökar den psykiska ohälsan

– Ensamheten går inte att kompensera fullt ut med video- eller telefonsamtal. Som människor är vi beroende av andra. Vi är utvecklingsmässigt förutbestämda att relatera till ansikten och det kan vi inte göra fullt ut i videosamtal. Vi kan inte se andra i ögonen på samma sätt och kan inte använda oss av sinnen som lukt och känsel, säger han.

En av deltagarna i undersökningen, en kvinna i IT-branschen, säger till Kollega att en dags videomöten ”gör henne knäpp”:

– Särskilt om kollegorna inte har sina kameror på. Då känns det lite som att man sitter och pratar rätt ut i världsrymden.

Träffar inga kollegor

Novusundersökningen visar att vi saknar de sociala relationerna. När medlemmarna får frågan om varför deras psykiska hälsa försämrats svarar 73 procent att de saknar att umgås med släkt och vänner. Drygt hälften, 53 procent, säger att de saknar att träffa sina kollegor.

De sociala relationerna fyller flera funktioner i våra liv, enligt Per Johnsson. En är att de hjälper oss att få perspektiv på tillvaron och gör det lättare att hantera exempelvis rädsla.

Läs mer: Hudhungrig? Så lindrar du bristen på beröring under pandemin

– Det farliga blir ofta mindre farligt om vi är tillsammans med andra. Under pandemin har en del blivit väldigt rädda. De isolerar sig och vågar inte gå ut. Och är vi ensamma är det svårare att få perspektiv på det vi är rädda för. Vi är utvecklade för att bli tröstade av andra, tröst gör rädslan mindre och den trösten kan vi få på arbetsplatser och i privata relationer.

En man från Göteborg beskriver hur han har en ständig oro i kroppen – och säger att känslan har tilltagit med tiden.

– Det är som en primitiv flyktkänsla, men jag kan inte sätta fingret på en orsak. Troligen är det en blandning av allt: Jag är orolig för att vara otillräcklig, att arbetsgivaren ser vad jag gör, för vi jobbar agilt och det lirar jag inte med. Jag har varit utbränd och är extra känslig för ljud vilket är jobbigt när jag jobbar hemma.

– Dottern tar studenten i år: vad ska hända med firande, traditioner och hur ska det gå för henne? Kommer jag eller familjen bli smittad? Och jag känner mig ensam för det är en högre tröskel att ringa en kollega än om man sitter i samma rum och bara titta över skärmen och snacka lite skit.

Jag saknar känslan av att ha en tydlig uppgift, tillför något och känner mig meningsfull

Flera medlemmar säger också att de saknar att vara en del av ett sammanhang. Hemarbetet har lett till en känsla av vilsenhet och avsaknaden av en tydlig uppgift.

– Jag är otroligt less på allt, nu efter ett år. I början var det lite trevligt.  Nu känner jag mig som en hemmaman och det har aldrig varit en dröm. Jag saknar kollegorna, samspelet, samtalen. Och känslan av att ha en tydlig uppgift, att man tillför något och känner sig meningsfull. Nu känner jag mig lite vilsen och vet inte riktigt vad mitt syfte är, säger en man i flygbranschen.

Läs mer: Skador och besvär av hemarbete

En annan man, som jobbar med IT, säger att det känns som att han är arbetslös, trots att han inte är det.

– Jag har väl tappat det lite, liksom varför ska man raka sig när ingen ser. Varför ska man klä på sig när man inte går ut och träffar någon. Jag pratade med en vän om det här för några veckor sedan och hon sa: ”Så där var jag när jag var arbetslös. Och det gav mig en tankeställare för jag är ju inte arbetslös.”

Även positiva effekter

Men att arbeta på distans kan också vara bra för den psykiska hälsan. Många svarar att deras liv har blivit mindre stressiga och att det är lättare att få ihop livspusslet när arbetspendlingen försvann. Flera anger att de har fått större möjlighet att själva styra över sin arbetstid.

Läs mer: Småbarnsföräldrar trivs bäst med hemmajobb

I en studie från högskolan i Gävle visade forskare nyligen att hemarbetare i snitt sover 34 minuter mer varje natt jämfört med kontorsarbetare. Per Johnsson tror att det kan ha en positiv effekt på oss.

– Många, särskilt i storstäderna, har kunnat sova lite längre i stället för att pendla långa avstånd. Och vi vet att sömn är en väldigt viktig faktor för hur vi mår.

En kvinna, som arbetar som teknisk administratör, säger att hon har lättare att ta paus nu och tror att pandemin kommer att påverka hur arbetsgivare ser på hemarbete.

– När det blir mycket tar jag bara vattenkannan och går ut i trädgården en stund. Jag tror att vi kommer att jobba på ett annat sätt i framtiden. Tidigare fanns det en misstro bland våra chefer, de gillade inte att man jobbade hemma. Från min sida också. Jag tänkte nog att de som jobbade hemma gick och skrotade och såg det lite som semester. Men det här året har visat att det inte är så. Snarare tvärtom.

Oklart hur pandemin påverkar psyket

Exakt hur pandemin har påverkat vårt psykiska välmående är det ingen som vet. Folkhälsomyndigheten refererar på sin hemsida till flera nationella och internationella studier i ämnet. De flesta tyder på ett minskat psykiskt välmående, men effekterna är relativt små.

När det blir mycket tar jag bara vattenkannan och går ut i trädgården

I en studie från Uppsala universitet fann dock forskarna en betydande påverkan på den mentala hälsan. 30 procent av deltagarna upplevde depression, 24 procent ångest och 38 procent sömnproblem. Värst drabbade var personer med tidigare mental ohälsa, med fysisk ohälsa, personer som oroade sig för sin ekonomi på grund av pandemin, och yngre.

– Det förvånade oss lite eftersom restriktionerna främst, åtminstone i början av pandemin när studien gjordes, gällde personer över 70, säger Karin Brocki, professor i psykologi vid Uppsala universitet, som varit med och gjort studien.

– Men yngre är i en fas av livet där mycket är ovisst. Det är ovanligare att ha en egen familj eller fast jobb. När man är mellan 20 och 30 år är det mycket som ska falla på plats som påverkas negativt av pandemin. Äldre personer är ofta mentalt starkare eftersom de har mer strukturerade och etablerade liv.

Hennes råd till den som mår dåligt är att försöka att hålla fast vid strukturer från livet innan pandemin, och att upprätthålla sociala relationer, även om det inte går att träffas fysiskt. Videosamtal och telefonsamtal är ett bra hjälpmedel när vi inte kan ses, men kan inte ersätta möten där vi träffas på riktigt, enligt Karin Brocki.

– För att vi ska må bra behöver vi i längden också möten där vi träffas på riktigt.

Många lärdomar under året

Inom kort inleds den sista fasen av vaccineringen. Hoppet om ett liv utan pandemi börjar vakna. Men psykologen Per Johnsson tror att effekterna kommer att sitta i ett tag.

Läs mer: 8 av 10 chefer tror på förändrat ledarskap efter pandemin

– Jag märker själv hur folk går omvägar för att slippa möta andra människor. Rädslan för andra människor har satt sig djupare än vi kanske tror. Det går att reparera, men jag tror att det tar tid innan vi inser att de flesta människor inte är farliga för oss.

Karin Brocki håller med om att det kommer att ta tid innan allt är som vanligt. Men hon tror att vi skulle klara av en ny pandemi bättre.

– Vi har lärt oss att inte ta saker för givna och vi har fått insikter i vad som är viktigt i livet. Många har också erfarenhet av att jobba hemifrån och har lärt sig att leva på ett nytt sätt.

Så gjordes undersökningen

  • Opinionsinstitutet Novus genomförde på uppdrag av Kollega 790 intervjuer med medlemmar i Unionen under perioden 31 mars – 12 april i år.
  • Deltagarfrekvensen bland de tillfrågade var 47 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.