Även positiva effekter
Men att arbeta på distans kan också vara bra för den psykiska hälsan. Många svarar att deras liv har blivit mindre stressiga och att det är lättare att få ihop livspusslet när arbetspendlingen försvann. Flera anger att de har fått större möjlighet att själva styra över sin arbetstid.
Läs mer: Småbarnsföräldrar trivs bäst med hemmajobb
I en studie från högskolan i Gävle visade forskare nyligen att hemarbetare i snitt sover 34 minuter mer varje natt jämfört med kontorsarbetare. Per Johnsson tror att det kan ha en positiv effekt på oss.
– Många, särskilt i storstäderna, har kunnat sova lite längre i stället för att pendla långa avstånd. Och vi vet att sömn är en väldigt viktig faktor för hur vi mår.
En kvinna, som arbetar som teknisk administratör, säger att hon har lättare att ta paus nu och tror att pandemin kommer att påverka hur arbetsgivare ser på hemarbete.
– När det blir mycket tar jag bara vattenkannan och går ut i trädgården en stund. Jag tror att vi kommer att jobba på ett annat sätt i framtiden. Tidigare fanns det en misstro bland våra chefer, de gillade inte att man jobbade hemma. Från min sida också. Jag tänkte nog att de som jobbade hemma gick och skrotade och såg det lite som semester. Men det här året har visat att det inte är så. Snarare tvärtom.
Oklart hur pandemin påverkar psyket
Exakt hur pandemin har påverkat vårt psykiska välmående är det ingen som vet. Folkhälsomyndigheten refererar på sin hemsida till flera nationella och internationella studier i ämnet. De flesta tyder på ett minskat psykiskt välmående, men effekterna är relativt små.
När det blir mycket tar jag bara vattenkannan och går ut i trädgården
I en studie från Uppsala universitet fann dock forskarna en betydande påverkan på den mentala hälsan. 30 procent av deltagarna upplevde depression, 24 procent ångest och 38 procent sömnproblem. Värst drabbade var personer med tidigare mental ohälsa, med fysisk ohälsa, personer som oroade sig för sin ekonomi på grund av pandemin, och yngre.
– Det förvånade oss lite eftersom restriktionerna främst, åtminstone i början av pandemin när studien gjordes, gällde personer över 70, säger Karin Brocki, professor i psykologi vid Uppsala universitet, som varit med och gjort studien.
– Men yngre är i en fas av livet där mycket är ovisst. Det är ovanligare att ha en egen familj eller fast jobb. När man är mellan 20 och 30 år är det mycket som ska falla på plats som påverkas negativt av pandemin. Äldre personer är ofta mentalt starkare eftersom de har mer strukturerade och etablerade liv.
Hennes råd till den som mår dåligt är att försöka att hålla fast vid strukturer från livet innan pandemin, och att upprätthålla sociala relationer, även om det inte går att träffas fysiskt. Videosamtal och telefonsamtal är ett bra hjälpmedel när vi inte kan ses, men kan inte ersätta möten där vi träffas på riktigt, enligt Karin Brocki.
– För att vi ska må bra behöver vi i längden också möten där vi träffas på riktigt.