Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Klarna skär ner igen – facket: ”Vi får inga svar”

Klarna fortsätter skära ner på tjänster. Unionen riktar åter kritik mot Klarna för bristen på kommunikation med facket.
Elisabeth Brising Publicerad
Bild på Klarnas kontor på Sveavägen.
Nya nedskärningar på Klarna. "Färre än 100" anställda kommer att förlora jobbet, meddelar företaget. Simon Rehnström/SvD/TT

I måndags fick 500 anställda på Klarna veta i ett videomeddelande att företaget ska omorganisera deras avdelningar.

Klarna bekräftar i ett mejl till Kollega att det handlar om neddragningar om färre än 100 personer globalt. Mellan 10 och 20 av dem har redan kontaktat Unionens fackklubb under veckan efter att de fått avgångserbjudanden.

– De som fått erbjudande om avgångsvederlag är såklart väldigt upprörda. Vi i facket fick någon sorts notis precis innan att det här skulle hända, men ingen specifik information, säger Sen Kanner, ordförande för Unionenklubben på Klarna. 

Tre avdelningar inom Klarna berörs av den nya neddragningen som rör bland annat it och rekrytering.

Väntar på klara besked 

Det råder delade meningar om huruvida Klarna kontaktade facket på rätt sätt före meddelandet om den nya neddragningen. Klarna anser att man informerat facken. Unionen tycker inte det gjorts på rätt sätt.

– Vi har inte fått veta hur många som berörs, vi väntar fortfarande på besked om nedskärningarna, säger Sen Kanner.

Unionenklubben fick ett mejl i måndags som var så otydligt att man först trodde det var ett spam, enligt Unionens Björn Larm, gruppchef för regionkontor Stockholm.

– Det var så knapphändigt att det inte var användbart, vi trodde det var spam. Vi har fortfarande inte fått helhetsbilden av vad Klarnas intention är. Vi och Unionenklubben frågar men vi får inga svar, säger Björn Larm.

Tvisteförhandlingar pågår

Tidigare har Klarna kommunicerat neddragningar utan att först förhandla med lokala fackföreträdare i enlighet med den svenska medbestämmandelagen, enligt Unionen.

Just nu pågår tvisteförhandlingar om brott mot MBL mellan Unionen och Klarna som ingen av parterna vill kommentera i nuläget.

Sedan varslet i våras har cirka tio procent av personalstyrkan, 700 personer, accepterat ett avgångserbjudande från Klarna, enligt Klarnas presschef.

– Väldigt många säger upp sig hela tiden. De har förlorat förtroendet för företaget och tappat motivationen, säger Sen Kanner.

Klarnas svarar på Kollegas frågor om neddragningarna i ett mejl från företagets presschef Filippa Bolz:

”Under sommaren tillträdde en ny COO, och det är naturligt att man som ny chef gör förändringar, vilket är det som nu sker. Färre än 100 roller berörs och de berörda anställda erbjuds avgångsvederlag. I nuläget hoppas vi komma överens med berörda anställda. Det är väldigt tråkigt att vissa kollegor kommer att lämna Klarna, men vi stöttar dem på alla sätt vi kan.”

Hoppas på kollektivavtal

Unionens klubbordförande Sen Kanner hoppas att företaget efter inspektion av Arbetsmiljöverket och tvisten med Unionen och Finansförbundet börjat överväga att införa ett kollektivavtal.

– Jag vill betona att vi i facket fortfarande har ett bra samarbete med HR och att vi vill nå samma mål. Jag hoppas på ett kollektivavtal och känner att vi närmar oss det, många blir mer och mer medvetna om fördelarna, säger Sen Kanner.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Miljonsatsning på arbetslösa gav 84 jobb – på två år

Den stora reformen med etableringsjobb skulle få tusentals långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete, med schysta villkor. Efter två år är det 84 personer som har ett sådant jobb. Totalt.
Sandra Lund Publicerad 12 november 2025, kl 11:01
Bilden är tredelad, längst till höger syns arbetsmarknadsminister Johan Britz med svensk flagga i bakgrunden, i mitten syns Emil Johansson från Arbetsförmedlingen, till höger Martin Wästfelt från Unionen. Alla tre bär glasögon.
84 etableringsjobb. På två år. De är överens om att etableringsjobben är för få, men fortsätter satsa. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L), Emil Johansson enhetschef på Arbetsförmedlingen och Martin Wästfelt från Unionen. Foto: Henrik Montgomery/TT, Arbetsförmedlingen, Christine Olsson/TT.

Det tog sex år för LO, Svenskt näringsliv, Unionen och staten att diskutera klart för att få ut den få den stora reformen som skulle få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete. 

Etableringsjobben skulle finnas på arbetsplatser med kollektivavtal, vilket inte är ett krav för andra statligt subventionerade anställningar. 

Den första januari 2024 blev reformen till verklighet. Det skulle bli tusentals jobb.

Under första året fattades 29 beslut om etableringsjobb av Arbetsförmedlingen. 

Fram till och med sista oktober i år: 73.

Om man vill snälltolka är det en högprocentig ökning. 

Men i antal blir det totalt 102 beslut när snart två år har gått med reformen i skarpt läge. Och då har några lämnat. 

Så just nu, det vill säga fram till och med oktober, är det 84 individer som har ett etableringsjobb enligt statistik som Kollega begärt ut av Arbetsförmedlingen.

Unionen:" Känner skyldighet"

Det fackförbund som tecknat den stora delen av branschavtalen som ska till innan någon kan få ett etableringsjobb är Unionen.

Jag känner ett ansvar och skyldighet, vi ska göra allt vi kan för att det här ska fungera. Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000. Den stora bristen är att det inte är tillräckligt tydligt hur matchningen ska fungera, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

 

Etableringsjobb

  • Är en anställningsform.
  • Den ska vara heltid under max två år.
  • Den ska i regel gå över till fast jobb, men lagen om anställningsskydd (las) gäller inte.
  • Man får en mindre del i lön från arbetsgivaren och en större ersättning från staten.
  • Det måste finnas kollektivavtal.
  • Den anställda utbildas också under tiden.

Arbetsförmedlingen ska informera om etableringsjobb och även kontrollera att villkoren följs, men inte direkt anvisa arbetslösa dit. Du ska alltså i stort sett hitta en arbetsgivare som vill anställa själv.

Enligt Martin Wästfelt pågår nu diskussion mellan parterna, Arbetsförmedlingen och Regeringskansliet om att åtgärda bristerna.

Staten står för den större delen av ersättningen till den som har ett etableringsjobb, som betalas ut via Försäkringskassan. 

I våras var dåvarande arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) ute i medier och krävde att kravet på ett lokalt kollektivavtal för etableringsjobb var för mycket krångel.

Men enligt regeringens höstbudget och en ny arbetsmarknadsminister på plats kommer reformen fortsätta satsas på: nästa år får den 11 miljoner kronor, därefter 84 miljoner kronor för år 2027 och 196 miljoner kronor år 2028.

Kollega har sökt nuvarande arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som inte återkommit. Enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, har man en bra dialog med Regeringskansliet.

Min bild är att alla gör vad vi kan för att komma åt bristerna. Det finns ingen prestige här. Vi behöver ompröva för att komma åt ett stort samhällsproblem.

Arbetsförmedlingen: Inte nöjda

Från Arbetsförmedlingens håll ser man också att något måste göras.

Vi är inte nöjda med antalet beslut. Myndigheten vidtar just nu aktiviteter för att stärka vår förmåga att använda etableringsjobb i kontakten med arbetsgivare, säger Emil Johansson som är enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Han säger att myndigheten nu ”stärker sitt arbetsgivararbete i stort”. 

Vi prioriterar att identifiera och möta arbetsgivare som vill rekrytera bredare, genom att anställa arbetssökande som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Vi ser över hur arbetsgivare via platsannonser och i intresseanmälningarna aktivt ska kunna visa intresse för etableringsjobb.

Apotek vanligaste arbetsplatsen

Enligt statistiken från Arbetsförmedlingen är ett apotek den vanligaste arbetsgivaren som provar etableringsjobb. Särskilt Kronans Apotek som har 21 människor i reformen. Apoteket Hjärtat har två. 

Branschvis finns majoriteten av etableringsjobb inom handel, vård och omsorg.

Eftersom ett etableringsjobb pågår i 24 månader är det först vid årsskiftet man kan se om det finns någon som faktiskt får en tillsvidareanställning efter. 

Så än så länge kan Arbetsförmedlingen inte säga om reformen varit lyckad.

I förlängningen kan vi utläsa om etableringsjobb haft effekt. Men det låga nyttjandet av stödet kan göra att det dröjer innan det är möjligt att dra den typen av slutsatser, säger Emil Johansson på Arbetsförmedlingen.

Etableringsjobb är till för:

  • Den som fyllt 20 år och är inskriven på Arbetsförmedlingen.
  • Dessutom något av följande:  Varit arbetslös i minst 24 av de senaste 27 månaderna, eller är nyanländ i Sverige (vanligtvis handlar det om två-tre år).
  • Enligt Arbetsförmedlingen är tre fjärdedelar av de som har ett etableringsjobb nu nyanlända.