Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Klarna skär ner igen – facket: ”Vi får inga svar”

Klarna fortsätter skära ner på tjänster. Unionen riktar åter kritik mot Klarna för bristen på kommunikation med facket.
Elisabeth Brising Publicerad
Bild på Klarnas kontor på Sveavägen.
Nya nedskärningar på Klarna. "Färre än 100" anställda kommer att förlora jobbet, meddelar företaget. Simon Rehnström/SvD/TT

I måndags fick 500 anställda på Klarna veta i ett videomeddelande att företaget ska omorganisera deras avdelningar.

Klarna bekräftar i ett mejl till Kollega att det handlar om neddragningar om färre än 100 personer globalt. Mellan 10 och 20 av dem har redan kontaktat Unionens fackklubb under veckan efter att de fått avgångserbjudanden.

– De som fått erbjudande om avgångsvederlag är såklart väldigt upprörda. Vi i facket fick någon sorts notis precis innan att det här skulle hända, men ingen specifik information, säger Sen Kanner, ordförande för Unionenklubben på Klarna. 

Tre avdelningar inom Klarna berörs av den nya neddragningen som rör bland annat it och rekrytering.

Väntar på klara besked 

Det råder delade meningar om huruvida Klarna kontaktade facket på rätt sätt före meddelandet om den nya neddragningen. Klarna anser att man informerat facken. Unionen tycker inte det gjorts på rätt sätt.

– Vi har inte fått veta hur många som berörs, vi väntar fortfarande på besked om nedskärningarna, säger Sen Kanner.

Unionenklubben fick ett mejl i måndags som var så otydligt att man först trodde det var ett spam, enligt Unionens Björn Larm, gruppchef för regionkontor Stockholm.

– Det var så knapphändigt att det inte var användbart, vi trodde det var spam. Vi har fortfarande inte fått helhetsbilden av vad Klarnas intention är. Vi och Unionenklubben frågar men vi får inga svar, säger Björn Larm.

Tvisteförhandlingar pågår

Tidigare har Klarna kommunicerat neddragningar utan att först förhandla med lokala fackföreträdare i enlighet med den svenska medbestämmandelagen, enligt Unionen.

Just nu pågår tvisteförhandlingar om brott mot MBL mellan Unionen och Klarna som ingen av parterna vill kommentera i nuläget.

Sedan varslet i våras har cirka tio procent av personalstyrkan, 700 personer, accepterat ett avgångserbjudande från Klarna, enligt Klarnas presschef.

– Väldigt många säger upp sig hela tiden. De har förlorat förtroendet för företaget och tappat motivationen, säger Sen Kanner.

Klarnas svarar på Kollegas frågor om neddragningarna i ett mejl från företagets presschef Filippa Bolz:

”Under sommaren tillträdde en ny COO, och det är naturligt att man som ny chef gör förändringar, vilket är det som nu sker. Färre än 100 roller berörs och de berörda anställda erbjuds avgångsvederlag. I nuläget hoppas vi komma överens med berörda anställda. Det är väldigt tråkigt att vissa kollegor kommer att lämna Klarna, men vi stöttar dem på alla sätt vi kan.”

Hoppas på kollektivavtal

Unionens klubbordförande Sen Kanner hoppas att företaget efter inspektion av Arbetsmiljöverket och tvisten med Unionen och Finansförbundet börjat överväga att införa ett kollektivavtal.

– Jag vill betona att vi i facket fortfarande har ett bra samarbete med HR och att vi vill nå samma mål. Jag hoppas på ett kollektivavtal och känner att vi närmar oss det, många blir mer och mer medvetna om fördelarna, säger Sen Kanner.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.