Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Klarna skär ner igen – facket: ”Vi får inga svar”

Klarna fortsätter skära ner på tjänster. Unionen riktar åter kritik mot Klarna för bristen på kommunikation med facket.
Elisabeth Brising Publicerad 23 september 2022, kl 14:46
Bild på Klarnas kontor på Sveavägen.
Nya nedskärningar på Klarna. "Färre än 100" anställda kommer att förlora jobbet, meddelar företaget. Simon Rehnström/SvD/TT

I måndags fick 500 anställda på Klarna veta i ett videomeddelande att företaget ska omorganisera deras avdelningar.

Klarna bekräftar i ett mejl till Kollega att det handlar om neddragningar om färre än 100 personer globalt. Mellan 10 och 20 av dem har redan kontaktat Unionens fackklubb under veckan efter att de fått avgångserbjudanden.

– De som fått erbjudande om avgångsvederlag är såklart väldigt upprörda. Vi i facket fick någon sorts notis precis innan att det här skulle hända, men ingen specifik information, säger Sen Kanner, ordförande för Unionenklubben på Klarna. 

Tre avdelningar inom Klarna berörs av den nya neddragningen som rör bland annat it och rekrytering.

Väntar på klara besked 

Det råder delade meningar om huruvida Klarna kontaktade facket på rätt sätt före meddelandet om den nya neddragningen. Klarna anser att man informerat facken. Unionen tycker inte det gjorts på rätt sätt.

– Vi har inte fått veta hur många som berörs, vi väntar fortfarande på besked om nedskärningarna, säger Sen Kanner.

Unionenklubben fick ett mejl i måndags som var så otydligt att man först trodde det var ett spam, enligt Unionens Björn Larm, gruppchef för regionkontor Stockholm.

– Det var så knapphändigt att det inte var användbart, vi trodde det var spam. Vi har fortfarande inte fått helhetsbilden av vad Klarnas intention är. Vi och Unionenklubben frågar men vi får inga svar, säger Björn Larm.

Tvisteförhandlingar pågår

Tidigare har Klarna kommunicerat neddragningar utan att först förhandla med lokala fackföreträdare i enlighet med den svenska medbestämmandelagen, enligt Unionen.

Just nu pågår tvisteförhandlingar om brott mot MBL mellan Unionen och Klarna som ingen av parterna vill kommentera i nuläget.

Sedan varslet i våras har cirka tio procent av personalstyrkan, 700 personer, accepterat ett avgångserbjudande från Klarna, enligt Klarnas presschef.

– Väldigt många säger upp sig hela tiden. De har förlorat förtroendet för företaget och tappat motivationen, säger Sen Kanner.

Klarnas svarar på Kollegas frågor om neddragningarna i ett mejl från företagets presschef Filippa Bolz:

”Under sommaren tillträdde en ny COO, och det är naturligt att man som ny chef gör förändringar, vilket är det som nu sker. Färre än 100 roller berörs och de berörda anställda erbjuds avgångsvederlag. I nuläget hoppas vi komma överens med berörda anställda. Det är väldigt tråkigt att vissa kollegor kommer att lämna Klarna, men vi stöttar dem på alla sätt vi kan.”

Hoppas på kollektivavtal

Unionens klubbordförande Sen Kanner hoppas att företaget efter inspektion av Arbetsmiljöverket och tvisten med Unionen och Finansförbundet börjat överväga att införa ett kollektivavtal.

– Jag vill betona att vi i facket fortfarande har ett bra samarbete med HR och att vi vill nå samma mål. Jag hoppas på ett kollektivavtal och känner att vi närmar oss det, många blir mer och mer medvetna om fördelarna, säger Sen Kanner.

Arbetsmarknad

Återkrav hotar jobb på idrottsklubbar

Flera idrottsklubbar återkrävs på miljonbelopp och kommer troligen att behöva säga upp anställda, enligt Arbetsgivaralliansen. Tillväxtverket hävdar att man bara följer lagen.
Johanna Rovira Publicerad 27 mars 2023, kl 06:00
Till vänster barn som tränar fotboll på en gräsplan. Till höger en säck med mynt.
Flera idrottsklubbar riskerar att behöva säga upp anställda på grund av orimliga återbetalningskrav från Tillväxtverket. Myndigheten hävdar att man bara lyder lagen. Foto: Ørn E. Borgen/NTB/TT & Colourbox.

Det går inte att jämställa idrottsklubbar med vinstdrivande företag. Det hävdar en rad svenska idrottsföreningar i ett öppet brev till Tillväxtverket. Bakgrunden är att verket krävt tillbaka miljonbelopp i stöd för korttidsarbete av idrottsklubbar, som till exempel Sirius, AIK, Gif Sundsvall, Djurgården och Malmö FF.

– Det blir tokigt att ha vinstdrivande företag som förebild, säger Björn Eriksson, ordförande på riksidrottsförbunden, en av de intresseorganisationer som skrivit under det öppna brevet. 

De sportklubbar som sökt det statliga stödet för korttidsarbete under pandemin anser att de uppfyllt de kriterier som ställdes - bland annat att man fått tillfälliga allvarliga ekonomiska svårigheter när läktarna stängdes och branschen i princip fick näringsförbud.

Krav på lönsamhet

En anledning till att Tillväxtverket begär återkrav är om problemen inte var tillfälliga utan att det fanns ekonomiska svårigheter redan före pandemin. Det finns inga krav på att de arbetsgivare som sökt stöd skulle ha gått med vinst, men däremot finns krav på lönsamhet och soliditet, enligt Tillväxtverket.

Idrottsklubbarna kontrar med att de inte ska vara lönsamma. Tanken är att de ska gå plus minus noll och att man knappast kan hävda att klubbar, som exempelvis Djurgården och AIK som funnits i 130 år, inte skulle vara solida.

Intentionerna missas

Madeleine Wagemyr.

Enligt Madeleine Wagemyr, chefsjurist på Arbetsgivaralliansen som också undertecknat det öppna brevet, missar Tillväxtverket intentionerna med lagen eftersom det i förarbetena står att hänsyn ska tas till den aktuella branschen.

– Tanken med lagen om stöd vid korttidsarbete är ju att parterna ska dela på kostnaderna vid kriser. Men nu långt efter att både arbetsgivare och arbetstagare tagit på sig sin del av skrällen, drar staten tillbaka sin del.

– Tillväxtverket utgår ifrån en mall och vägrar göra de undantag som ska göras enligt förarbetena, säger hon.

Johanna Pauldin, tillförordnad avdelningschef på Tillväxtverket, hänvisar till lagen:   

– Lagen säger att vi ska behandla alla stödsökande lika oberoende av bransch. Skulle vi göra på något annat sätt skulle vi göra fel. Jag förstår att det är tufft för alla de stödsökare vi riktar återkrav mot, men vi kan inte behandla idrottsklubbarna på något annat sätt än övriga, säger hon.

Återkrav på miljonbelopp

Arbetsgivaralliansens hjälper fjorton idrottsklubbar som åkt på återkrav och flaggat om hjälp, men Madeleine Wagemyr vet att det finns betydligt fler klubbar än så som måste betala igen stöd de fått under pandemin.

– Det är åtskilliga miljoner som återkrävs och det finns risk för att det kommer att bli uppsägningar på grund av arbetsbrist. Syftet var ju att rädda arbetstillfällen, men det verkar Tillväxtverket helt bortse från. Det är sorgligt att nu kommer man att vara tvungen att göra de uppsägningar man försökte undvika, säger hon.

I de flesta av de fall om idrottsklubbar som prövats, har domstolen gett Tillväxtverket rätt i sin tolkning av lagen. Men enligt Madeleine Wagemyr har Tillväxtverket också krävt återbetalning av en klubb som fått rätt i sak i förvaltningsdomstolen.

– Domstolen har prövat frågan, men ändå återkrävs klubben på pengarna på exakt samma grunder som tidigare, säger Madeleine Wagemyr.

– Jag vet inte vilket ärende det gäller, men min uppfattning är att vi följer de domar som avkunnas, säger Johanna Pauldin.

Villkor för stöd vid korttidsarbete

  • Kan sökas av arbetsgivare vid  tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter. 
  • Svårigheterna ska ha orsakats av förhållanden utom arbetsgivarens kontroll
  • Svårigheterna ska bero på omvärldshändelser som rimligtvis inte hade kunnat förutses eller undvikas.
  • Arbetsgivaren ska ha gjort vad som går för att minska kostnaderna för arbetskraft.