Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Klarna skär ner igen – facket: ”Vi får inga svar”

Klarna fortsätter skära ner på tjänster. Unionen riktar åter kritik mot Klarna för bristen på kommunikation med facket.
Elisabeth Brising Publicerad
Bild på Klarnas kontor på Sveavägen.
Nya nedskärningar på Klarna. "Färre än 100" anställda kommer att förlora jobbet, meddelar företaget. Simon Rehnström/SvD/TT

I måndags fick 500 anställda på Klarna veta i ett videomeddelande att företaget ska omorganisera deras avdelningar.

Klarna bekräftar i ett mejl till Kollega att det handlar om neddragningar om färre än 100 personer globalt. Mellan 10 och 20 av dem har redan kontaktat Unionens fackklubb under veckan efter att de fått avgångserbjudanden.

– De som fått erbjudande om avgångsvederlag är såklart väldigt upprörda. Vi i facket fick någon sorts notis precis innan att det här skulle hända, men ingen specifik information, säger Sen Kanner, ordförande för Unionenklubben på Klarna. 

Tre avdelningar inom Klarna berörs av den nya neddragningen som rör bland annat it och rekrytering.

Väntar på klara besked 

Det råder delade meningar om huruvida Klarna kontaktade facket på rätt sätt före meddelandet om den nya neddragningen. Klarna anser att man informerat facken. Unionen tycker inte det gjorts på rätt sätt.

– Vi har inte fått veta hur många som berörs, vi väntar fortfarande på besked om nedskärningarna, säger Sen Kanner.

Unionenklubben fick ett mejl i måndags som var så otydligt att man först trodde det var ett spam, enligt Unionens Björn Larm, gruppchef för regionkontor Stockholm.

– Det var så knapphändigt att det inte var användbart, vi trodde det var spam. Vi har fortfarande inte fått helhetsbilden av vad Klarnas intention är. Vi och Unionenklubben frågar men vi får inga svar, säger Björn Larm.

Tvisteförhandlingar pågår

Tidigare har Klarna kommunicerat neddragningar utan att först förhandla med lokala fackföreträdare i enlighet med den svenska medbestämmandelagen, enligt Unionen.

Just nu pågår tvisteförhandlingar om brott mot MBL mellan Unionen och Klarna som ingen av parterna vill kommentera i nuläget.

Sedan varslet i våras har cirka tio procent av personalstyrkan, 700 personer, accepterat ett avgångserbjudande från Klarna, enligt Klarnas presschef.

– Väldigt många säger upp sig hela tiden. De har förlorat förtroendet för företaget och tappat motivationen, säger Sen Kanner.

Klarnas svarar på Kollegas frågor om neddragningarna i ett mejl från företagets presschef Filippa Bolz:

”Under sommaren tillträdde en ny COO, och det är naturligt att man som ny chef gör förändringar, vilket är det som nu sker. Färre än 100 roller berörs och de berörda anställda erbjuds avgångsvederlag. I nuläget hoppas vi komma överens med berörda anställda. Det är väldigt tråkigt att vissa kollegor kommer att lämna Klarna, men vi stöttar dem på alla sätt vi kan.”

Hoppas på kollektivavtal

Unionens klubbordförande Sen Kanner hoppas att företaget efter inspektion av Arbetsmiljöverket och tvisten med Unionen och Finansförbundet börjat överväga att införa ett kollektivavtal.

– Jag vill betona att vi i facket fortfarande har ett bra samarbete med HR och att vi vill nå samma mål. Jag hoppas på ett kollektivavtal och känner att vi närmar oss det, många blir mer och mer medvetna om fördelarna, säger Sen Kanner.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.