Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

5 tips för mindre IT-strul

IT-strulet kostar miljarder varje år. Men det finns metoder som skulle kunna spara både tid och pengar.
Ola Rennstam Publicerad
Aleksandr/Colourbox.com
Aleksandr/Colourbox.com

Förra året slösades 133,5 miljoner tjänstemannatimmar bort på IT-strul i den privata sektorn. Det kostade arbetsgivarna 44,1 miljarder kronor. Det visar Unionens årliga IT-barometer.

– Vi har aldrig varit så digitala som nu. Ändå prioriterar inte arbetsgivare den digitala arbetsmiljön i tillräcklig utsträckning. Det är ett bekymmer, säger Peter Hellberg, 1:e vice ordförande i Unionen.

Jonas Söderström, författare till boken ”Jävla skitsystem” och expert på digital arbetsmiljö på InUse, påpekar att IT-strulet inte är något enkelt problem med enkla lösningar. Men han har fem tips som kan förbättra den digitala arbetsmiljön.
 

1. Gör IT-ronder och undersök den digitala arbetsmiljön, relativt enkelt. Men det viktigaste och det svåra är att få en organisation att agera på de fynd man gör i skyddsronden. Det har hittills inte varit självklart. IT-ronder måste därför in i det reguljära systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM), för att undvika en parallell metodik för problem i den digitala arbetsmiljön.
 

2. Fånga upp problemen tidigare. Genomför riskbedömningar av ny IT redan i projekt- och planeringsstadiet, innan själva införandet – precis som man gör med andra förändringar i arbetsmiljön. Problemet är att det hittills saknats verktyg. Men nu har Prevent tagit fram verktyget "Inför rätt IT" med checklistor för kravställning, utveckling, införande och mycket mer.
 

3. Ännu ett digitalt system är inte lösningen. Många problem i den digitala arbetsmiljön beror inte på ett enskilt system, utan på friktion och konflikter mellan två eller flera som vart och ett för sig kan vara helt ok.

Det är viktigt att förstå att problemen bara blir värre om man försöker integrera alla system med varandra. I stället behöver vi två saker: Dels ska vissa administrativa arbetsuppgifter inte digitaliseras – utan avskaffas. Dels måste vi rensa i systemfloran ­­— vi behöver en ny kompetens: avvecklare, i stället för utvecklare.
 

4. Öka förståelsen. Företagsledningarna måste förstå arbetsmiljö och IT i praktiken – inte bara det fluffiga managementtugget om "digitalisering". De måste slå fast styrande principer kring arbete med kunder och medarbetare. De fackliga organisationerna har otaliga kurser för sina chefsmedlemmar om svåra samtal eller alkoholism, men inte en enda om hur man hanterar IT och IT-utveckling.
 

5. Förstärk utbildningarna. Digital arbetsmiljö måste skyndsamt in i arbetsmiljöutbildningarna. Och omvänt: arbetsmiljö måste in i utbildningarna för exempelvis utvecklare och programmerare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.