Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Det råder tuffare tider för tjänstemännen. Färsk statistik från TRR Trygghetsrådet visar att 3 398 uppsagda tjänstemän har sökt stöd från TRR under årets första kvartal. Det är en ökning med 26 procent eller med 704 personer jämfört med samma period förra året. Ett tydligt tecken på att arbetsmarknaden försämras.
Antalet uppsagda ökar mest i storstadslänen. Störst förändring har skett i Västra Götalands län, som länge haft Sveriges bästa arbetsmarknad. Där är ökningen 42 procent, från 410 personer under första kvartalet förra året till 597 personer i år. I Skåne är ökningen 38 procent och Stockholm 29 procent fler uppsagda.
– Det här bekräftar det trendbrott som vi såg redan i slutet av förra året. Nu har det vänt och allt fler blir uppsagda. Förändringen gör att vår prognos för året på att 12 000 tjänstemän beräknas söka TRR:s stöd kommer att behöva justeras upp, säger TRR:s vd Lennart Hedström, i ett pressmeddelande.
Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen, tror dock inte att det ökade antalet varsel beror på en nedgång i konjunkturen utan har sin grund i ändrade behov hos arbetsgivarna.
– Man måste fråga sig varför uppsägningarna sker. Beror det på en vikande efterfrågan och att företagen därför måste dra ner på personal eller är det mer strukturella orsaker som att det behövs en annan typ av kompetens eller produceras andra saker? Vår bild är att det är det senare skälet, att det sker en strukturomvandling och att det inte är en konjunktureffekt, säger hon.
Unionen har precis genomfört en stor enkät bland 500 fackklubbar. Undersökningen visar inga tecken på personalminskningar den närmaste tiden däremot indikerar den att efterfrågan på tjänstemannasidan har mattats av.
– Det är viktigt att komma ihåg att varseltalen ligger på låga nivåer från början och att vi har haft en lång period med god ekonomisk utveckling. Totalt finns 1,5 miljon tjänstemän i landet så man ska inte dra för stora växlar på ett enskilt kvartal, säger Katarina Lundahl.
Läs mer: Varselvåg inte tecken på lågkonjunktur
– Finanskrisen 2008 var traumatisk för många och man har den i färskt minne och tänker att blir det lågkonjunktur så blir det som sist, vilket det inte behöver bli. Företagen är bättre rustade den här gången och har bättre planer för vad man ska göra.
Läs mer: Så fungerar TRR
TRR konstaterar också att rörligheten på arbetsmarknaden skiljer sig markant mellan åldersgrupper – ju yngre desto rörligare. 20-29 åringarna som blir uppsagda och söker stöd hos TRR behöver i snitt fyra månader innan de får nytt jobb. För 30-39-åringarna tar det i snitt fem månader, för 40-49-åringarna sju månader, för 50-59–åringarna åtta månader och för de över 60 år är genomsnittet tolv månader. Genomsnittstiden för alla är knappt åtta månader.
– Statistiken bekräftar att yngre är rörligare än äldre, vilket kanske inte är så överraskande. Att äldre stannar längre hos TRR är också en konsekvens av att äldres uppsägningsvillkor är betydligt generösare, vilket påverkar hur aktiv man är i sitt arbetssökande, säger Lennart Hedström.
Under första kvartalet i år var det 85 procent som fick nytt jobb eller startade företag genom TRR:s stöd. 82 procent av de som fick nytt jobb fick högre eller lika hög befattning och sju av tio fick lika hög eller högre lön på nya jobbet.
Den som blir av med jobbet kan få hjälp av stiftelsen Trygghetsrådet, TRR. Det handlar bland annat om personlig rådgivning, kurser och avgångsersättning. Verksamheten finansieras av de företag som är anslutna till TRR genom en avgift på 0,3 procent av lönesumman. 35 000 företag i privat sektor är anslutna till TRR, som även stöder arbetsgivare och förtroendevalda. Finns på ett 40-tal platser i Sverige. TRR ägs av parterna på den privata arbetsmarknaden.
Under måndagen informerades de anställda på batteritillverkaren Northvolt om att 1600 personer varslas om uppsägning. Victor Matinlassi, klubbordförande på Unionen tog del av informationen på en storbildsskärm på kontoret i Stockholm.
– Nu när företaget gått ut med varslet kan vi fortsätta förhandlingarna i detalj. Det handlar bland annat om att gå igenom företagets förslag på prioriteringslistor, som är baserad på kritisk kompetens för bolaget och anställningstid, säger han.
Av de 1600 varslade drabbas Skellefteå hårdast, där försvinner 1000 tjänster. I Västerås och Stockholm kapas 400 respektive 200 tjänster. Enligt Victor Matinlassi är det cirka 40 procent tjänstemän som blir varslade i Skellefteå, liksom Västerås, medan alla 200 varslade i Stockholm är tjänstemän.
Extra tungt är varslet för de anställda som är i Sverige på ett arbetsvisum. När deras tjänst upphör har de tre månader på sig att hitta en ny arbetsgivare som kan ge arbetsvisum. Många migranter har tagit med sig hela familjen till Skellefteå och står nu inför en oviss framtid.
– Northvolt har en migrationsavdelning som hjälper till att svara på frågor och stötta de anställda. Skellefteå och Västerås kommun har också gått ut med att de ska hjälpa utländska anställda som blir varslade att hitta nytt jobb inom kommunen.
Vilka frågor får ni på Unionenklubben av medlemmarna?
– Många undrar vilka grupper som ingår i antalet varslade. Andra frågar efter hjälp, de är utsatta i sin familjesituation och kan inte bli av med jobbet. Det är tufft.
I ett pressmeddelande skriver företaget att "expansionsprojektet Northvolt Ett" kommer att avbrytas. Verksamheten i Västerås kommer att bromsas och i Stockholm är det stödfunktioner som dras in.
Flera krav ställs för att få arbetstillstånd i Sverige om du är en medborgare utanför EU.
Underskrivet anställningsavtal med villkor i linje med svenska kollektivavtal, giltigt pass och en lön motsvarande minst 80 procent av medianlönen, sedan i juni i år därmed minst 28 480 kronor.
Om anställningen upphör kan man stanna i tre månader, för att söka ny anställning enligt kraven ovan innan tillståndet återkallas.
Källa: Migrationsverket
Strax före påsk avslöjade Ericsson i ett pressmeddelande att företaget ska krympa med 1 200 anställda i Sverige. För facken på Ericsson kom nyheten som en överraskning.
– När företaget reducerat antalet anställda tidigare har vi kommit längre i vår dialog med arbetsgivaren. Nu var arbetsgivaren snabb på att dra i stora tofsen och vi är inte vana att stå där vi står, säger Andreas Larsson, ordförande för Unionens samarbetsorganisation inom Ericsson.
Han har suttit i förhandlingar med arbetsgivaren och övriga fackliga organisationer på företaget som har omkring 14 500 anställda i Sverige, varav cirka 4 500 är medlemmar i Unionens åtta klubbar. Man har bland annat diskuterat nya målbilder för olika verksamheter.
– Det finns många frågetecken som vi jobbar på att räta ut. Exempelvis vad vi ska sluta göra och vad ska vi fokusera på framöver. Vi vill ju att det vi gör ska leda till något så stabilt som möjligt, säger Andreas Larsson.
Han är trots allt hoppfull.
– Vi tror att vi ska kunna göra något bra av detta ihop med företaget. Det finns ett samförstånd kring hur vi ska landa bra, men har lite olika syn på hur vägen dit ska se ut.
För ett år sedan presenterade Ericsson ett sparpaket på 11 miljarder kronor som innebar att 1 400 tjänster försvann i Sverige.
Under måndagsmorgonen skickade Daniel Ek, vd för Spotify, ett meddelande till alla anställda. I det framgick att företaget tänker säga upp 17 procent av personalstyrkan. Det innebär totalt runt 1 500 personer. Omkring 240 av de svenska medarbetarna blir av med jobbet, enligt fackförbundet Sveriges Ingenjörer, som fått siffran från Spotify. Klubben på Spotify vill i nuläget inte uttala sig om detaljer.
”Vi är så klart ledsna över att många av våra kollegor påverkas av det här beslutet. Just nu är klubbens fokus att hjälpa de medlemmar som är påverkade av Spotifys nedskärningar och se till att de får det stöd de behöver”, skriver Jonas Sundberg, Unionens klubbordförande, i ett mejl till Kollega.
I brevet till de anställda skriver Daniel Ek att Spotify påverkas av det ekonomiska läget i världen: ”Den ekonomiska tillväxten har avtagit dramatiskt och kapitalet har blivit dyrare.”
Enligt Spotifys kvartalsrapport för tredje kvartalet går det dock bra för företaget. Antalet premiumanvändare ökade med 16 procent och vinsten för kvartalet blev 32 miljoner euro. Men Daniel Ek anser att organisationen är ineffektiv och att för många anställda arbetar i stöttande roller och ”till och med gör arbete kring arbetet snarare än att bidra till möjligheter med verklig effekt.”
Nedskärningen är den andra i år. I januari meddelade Spotify att sex procent av personalen skulle sägas upp. Runt 100 personer fick lämna Spotify i Sverige. Den gången struntade företaget i att förhandla med och informera Unionen. Den här gången har klubben och Unionen fått information om neddragningarna i förväg, enligt Unionens presstjänst. Enligt brevet från Daniel Ek ska all berörd personal få en kalenderinbjudan till samtal under måndagen. Samtalen ska vara avklarade innan onsdag.
De personer som sägs upp får, enligt företaget, i genomsnitt fem månadslöner i avgångsvederlag och två månaders karriärstöd.
Spotify saknar kollektivavtal. Under våren och början av sommaren försökte Unionen få företaget att teckna ett avtal, men Spotify drog sig ur förhandlingarna. Enligt företaget skulle ett kollektivavtal inte ge de anställda något mervärde.
Kollega söker Spotify och Unionen.