Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Regeringen om Northvolt-konkursen: ”En tung dag”

Sveriges vice statsminister Ebba Busch (KD) uttrycker sitt stöd för de som arbetar på Northvolt. Men regeringen ger inget besked om vad som händer för de arbetskraftsinvandrare som nu måste hitta nya jobb inom tre månader för att få stanna i Sverige.
Noa Söderberg Publicerad
Ebba Busch
Viktoria Bank/TT

Sveriges energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) understryker nu allvaret i Northvolts konkurs.

– Det här är ett otroligt tufft besked, och en tung dag för alla anställda, för alla underleverantörer, för alla de vars jobb nu kan komma att påverkas av detta, säger Busch på en pressträff på Regeringskansliet under onsdagseftermiddagen.

Mats Persson (L), arbetsmarknads- och integrationsminister, säger att regeringen har ”stor förståelse” för oron och känslorna bland de anställda.

– Men, och det menar jag med både omtanke och uppriktighet, det svenska samhället är byggt för att hantera den här sortens kriser.

Han hänvisar till de trygghetssystem som är en integrerad del av arbetsmarknaden, både i kristid och vardag: Arbetsförmedlingen, parternas omställningsorganisationer, med flera.

– Den som drabbas av den här konkursen kommer inte stå utan hjälp. Samhället kraftsamlar och aktiverar nu alla de funktioner och alla de insatser vi har för att hjälpa människor i omställning.

Regeringen presenterar alltså inga särskilda arbetsmarknadsinsatser för just Northvoltkrisen.

Personliga samtal på Arbetsförmedlingen

Däremot meddelar omställningsorganisationerna TSL och TRR att de återaktiverar den ”samverkansplattform” som skapades vid det stora varslet på Northvolt i september förra året. Där ingår bland annat Arbetsförmedlingen, kommuner och regioner.

Maria Hemström Hemmingson, generaldirektör på Arbetsförmedlingen, säger att myndigheten också kommer erbjuda extrainsatta personliga samtal för Northvoltanställda imorgon torsdag.

Särskilda regler för arbetstillstånd

Regeringen ger inga besked om eventuella undantag från reglerna för arbetstillstånd. Dagens regler kräver att den som kommit till Sverige för att jobba, och sedan blir av med sin anställning, måste hitta ett nytt jobb inom tre månader för att få stanna. Reglerna gäller de som har rest från ett land utanför EU. På Northvolt tillhör en stor del av de anställda den gruppen.

– Det är lite för tidigt att svara på. Vi behöver i lugn och ro analysera, föra dialog med kommunen och inte minst bolaget kring hur många som är från andra länder, hur många som är födda i Sverige, och så vidare, säger Mats Persson.

”Kapa beroendet av Kina”

Ebba Busch avslutar pressträffen med att koppla frågan om Northvolt till en bredare europeisk debatt om konkurrenskraft, energisäkerhet och militär upprustning. Gällande möjligheten att Northvolt köps upp av ett företag utanför Europa säger hon:

– Styrkan i Northvolt har varit att det varit en europeisk batteritillverkare. Det är inte så att det finns en avsaknad av aktörer på batterimarknaden. Det är snarare så att vi har en överetablering av batteritillverkare inom Europa, men väldigt få är europeiska. Detta har varit en av deras stora konkurrensfördelar.

– Det har bidragit till att vara en maktfaktor in på den europeiska marknaden i hela västvärlden, att kunna kapa beroendet av Kina. Det är ett vägval som bolaget själva får göra såklart, om man inte längre vill ha den unika säljpunkten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.