Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Regeringen om Northvolt-konkursen: ”En tung dag”

Sveriges vice statsminister Ebba Busch (KD) uttrycker sitt stöd för de som arbetar på Northvolt. Men regeringen ger inget besked om vad som händer för de arbetskraftsinvandrare som nu måste hitta nya jobb inom tre månader för att få stanna i Sverige.
Noa Kristiansson Publicerad
Ebba Busch
Viktoria Bank/TT

Sveriges energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) understryker nu allvaret i Northvolts konkurs.

– Det här är ett otroligt tufft besked, och en tung dag för alla anställda, för alla underleverantörer, för alla de vars jobb nu kan komma att påverkas av detta, säger Busch på en pressträff på Regeringskansliet under onsdagseftermiddagen.

Mats Persson (L), arbetsmarknads- och integrationsminister, säger att regeringen har ”stor förståelse” för oron och känslorna bland de anställda.

– Men, och det menar jag med både omtanke och uppriktighet, det svenska samhället är byggt för att hantera den här sortens kriser.

Han hänvisar till de trygghetssystem som är en integrerad del av arbetsmarknaden, både i kristid och vardag: Arbetsförmedlingen, parternas omställningsorganisationer, med flera.

– Den som drabbas av den här konkursen kommer inte stå utan hjälp. Samhället kraftsamlar och aktiverar nu alla de funktioner och alla de insatser vi har för att hjälpa människor i omställning.

Regeringen presenterar alltså inga särskilda arbetsmarknadsinsatser för just Northvoltkrisen.

Personliga samtal på Arbetsförmedlingen

Däremot meddelar omställningsorganisationerna TSL och TRR att de återaktiverar den ”samverkansplattform” som skapades vid det stora varslet på Northvolt i september förra året. Där ingår bland annat Arbetsförmedlingen, kommuner och regioner.

Maria Hemström Hemmingson, generaldirektör på Arbetsförmedlingen, säger att myndigheten också kommer erbjuda extrainsatta personliga samtal för Northvoltanställda imorgon torsdag.

Särskilda regler för arbetstillstånd

Regeringen ger inga besked om eventuella undantag från reglerna för arbetstillstånd. Dagens regler kräver att den som kommit till Sverige för att jobba, och sedan blir av med sin anställning, måste hitta ett nytt jobb inom tre månader för att få stanna. Reglerna gäller de som har rest från ett land utanför EU. På Northvolt tillhör en stor del av de anställda den gruppen.

– Det är lite för tidigt att svara på. Vi behöver i lugn och ro analysera, föra dialog med kommunen och inte minst bolaget kring hur många som är från andra länder, hur många som är födda i Sverige, och så vidare, säger Mats Persson.

”Kapa beroendet av Kina”

Ebba Busch avslutar pressträffen med att koppla frågan om Northvolt till en bredare europeisk debatt om konkurrenskraft, energisäkerhet och militär upprustning. Gällande möjligheten att Northvolt köps upp av ett företag utanför Europa säger hon:

– Styrkan i Northvolt har varit att det varit en europeisk batteritillverkare. Det är inte så att det finns en avsaknad av aktörer på batterimarknaden. Det är snarare så att vi har en överetablering av batteritillverkare inom Europa, men väldigt få är europeiska. Detta har varit en av deras stora konkurrensfördelar.

– Det har bidragit till att vara en maktfaktor in på den europeiska marknaden i hela västvärlden, att kunna kapa beroendet av Kina. Det är ett vägval som bolaget själva får göra såklart, om man inte längre vill ha den unika säljpunkten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IFAU: Tydliga krav på arbetslösa leder till jobb snabbare

Sannolikheten att få ett jobb inom två månader ökar med 10 procent om handläggarna på Arbetsförmedlingen ställer höga krav på de arbetssökande. Det visar ny forskning från IFAU.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 28 oktober 2026, kl 17:24
Striktare kontroller hos Arbetsförmedlingen kan få arbetssökande snabbare i jobb, visar en ny IFAU-rapport. Foto: Johan Nilsson/TT

Arbetslösa måste söka ett visst antal jobb per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan. Sökta jobb redovisas varje månad i en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen. Handläggarna bedömer då om de arbetssökande hade sökt tillräckligt många jobb, och om jobben var lämpliga utifrån personens förutsättningar. 

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har undersökt hur möjligheten att få ett nytt jobb påverkades av om arbetssökande hade en mer tillåtande eller en striktare handläggare.

7 procent av aktivitetsrapporterna underkändes 

Med en strikt handläggare avses en person som oftare än genomsnittet underkänner aktivitetsrapporter. I snitt underkändes 7 procent av rapporterna under den undersökta perioden. De strikta handläggarna underkände 13 procent, medan de mer tillåtande handläggarna endast underkände 2 procent.

Lovisa Rambjer
Lovisa Rambjer Foto: Uppsala universitet

– För arbetssökande som fick sina aktivitetsrapporter underkända därför att de hade en striktare handläggare, ser vi att sannolikheten att de får ett jobb inom två månader fördubblas, säger Lovisa Rambjer, nationalekonom och en av forskarna bakom rapporten.

Vad det beror på vet inte forskarna säkert. 

– Vi kan inte avgöra om det beror på kontrollen, risken för sanktioner eller att de ökade kontakterna med Arbetsförmedlingen gör att de arbetssökande söker fler jobb och snabbare kommer i arbete, säger Lovisa Rambjer.

"Viktigt att det finns tydliga krav"

Rapporten Effekter av striktare utvärdering av arbetssökandes aktivitetsrapporter  bygger på registeruppgifter från Arbetsförmedlingen och SCB om drygt 100 000 arbetssökande under perioden 2014–2017.

Säger rapporten något om sannolikheten att få ett nytt jobb i dag?

– Utifrån vår studie verkar det vara viktigt att det finns tydliga krav på de arbetssökande och att de följs upp för att de ska komma i jobb snabbare. Men vi inte kan säga någonting konkret om dagens system eftersom vi inte har tittat på det, säger Lovisa Rambjer.

Hon tillägger att det under den undersökta perioden, till skillnad från i dag, till exempel var otydligt hur många jobb en arbetssökande skulle söka per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan.

Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok