Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Regeringen om Northvolt-konkursen: ”En tung dag”

Sveriges vice statsminister Ebba Busch (KD) uttrycker sitt stöd för de som arbetar på Northvolt. Men regeringen ger inget besked om vad som händer för de arbetskraftsinvandrare som nu måste hitta nya jobb inom tre månader för att få stanna i Sverige.
Noa Kristiansson Publicerad
Ebba Busch
Viktoria Bank/TT

Sveriges energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) understryker nu allvaret i Northvolts konkurs.

– Det här är ett otroligt tufft besked, och en tung dag för alla anställda, för alla underleverantörer, för alla de vars jobb nu kan komma att påverkas av detta, säger Busch på en pressträff på Regeringskansliet under onsdagseftermiddagen.

Mats Persson (L), arbetsmarknads- och integrationsminister, säger att regeringen har ”stor förståelse” för oron och känslorna bland de anställda.

– Men, och det menar jag med både omtanke och uppriktighet, det svenska samhället är byggt för att hantera den här sortens kriser.

Han hänvisar till de trygghetssystem som är en integrerad del av arbetsmarknaden, både i kristid och vardag: Arbetsförmedlingen, parternas omställningsorganisationer, med flera.

– Den som drabbas av den här konkursen kommer inte stå utan hjälp. Samhället kraftsamlar och aktiverar nu alla de funktioner och alla de insatser vi har för att hjälpa människor i omställning.

Regeringen presenterar alltså inga särskilda arbetsmarknadsinsatser för just Northvoltkrisen.

Personliga samtal på Arbetsförmedlingen

Däremot meddelar omställningsorganisationerna TSL och TRR att de återaktiverar den ”samverkansplattform” som skapades vid det stora varslet på Northvolt i september förra året. Där ingår bland annat Arbetsförmedlingen, kommuner och regioner.

Maria Hemström Hemmingson, generaldirektör på Arbetsförmedlingen, säger att myndigheten också kommer erbjuda extrainsatta personliga samtal för Northvoltanställda imorgon torsdag.

Särskilda regler för arbetstillstånd

Regeringen ger inga besked om eventuella undantag från reglerna för arbetstillstånd. Dagens regler kräver att den som kommit till Sverige för att jobba, och sedan blir av med sin anställning, måste hitta ett nytt jobb inom tre månader för att få stanna. Reglerna gäller de som har rest från ett land utanför EU. På Northvolt tillhör en stor del av de anställda den gruppen.

– Det är lite för tidigt att svara på. Vi behöver i lugn och ro analysera, föra dialog med kommunen och inte minst bolaget kring hur många som är från andra länder, hur många som är födda i Sverige, och så vidare, säger Mats Persson.

”Kapa beroendet av Kina”

Ebba Busch avslutar pressträffen med att koppla frågan om Northvolt till en bredare europeisk debatt om konkurrenskraft, energisäkerhet och militär upprustning. Gällande möjligheten att Northvolt köps upp av ett företag utanför Europa säger hon:

– Styrkan i Northvolt har varit att det varit en europeisk batteritillverkare. Det är inte så att det finns en avsaknad av aktörer på batterimarknaden. Det är snarare så att vi har en överetablering av batteritillverkare inom Europa, men väldigt få är europeiska. Detta har varit en av deras stora konkurrensfördelar.

– Det har bidragit till att vara en maktfaktor in på den europeiska marknaden i hela västvärlden, att kunna kapa beroendet av Kina. Det är ett vägval som bolaget själva får göra såklart, om man inte längre vill ha den unika säljpunkten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)

Arbetsmarknad

IFAU: Tydliga krav på arbetslösa leder till jobb snabbare

Sannolikheten att få ett jobb inom två månader ökar med 10 procent om handläggarna på Arbetsförmedlingen ställer höga krav på de arbetssökande. Det visar ny forskning från IFAU.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 28 oktober 2026, kl 17:24
Striktare kontroller hos Arbetsförmedlingen kan få arbetssökande snabbare i jobb, visar en ny IFAU-rapport. Foto: Johan Nilsson/TT

Arbetslösa måste söka ett visst antal jobb per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan. Sökta jobb redovisas varje månad i en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen. Handläggarna bedömer då om de arbetssökande hade sökt tillräckligt många jobb, och om jobben var lämpliga utifrån personens förutsättningar. 

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har undersökt hur möjligheten att få ett nytt jobb påverkades av om arbetssökande hade en mer tillåtande eller en striktare handläggare.

7 procent av aktivitetsrapporterna underkändes 

Med en strikt handläggare avses en person som oftare än genomsnittet underkänner aktivitetsrapporter. I snitt underkändes 7 procent av rapporterna under den undersökta perioden. De strikta handläggarna underkände 13 procent, medan de mer tillåtande handläggarna endast underkände 2 procent.

Lovisa Rambjer
Lovisa Rambjer Foto: Uppsala universitet

– För arbetssökande som fick sina aktivitetsrapporter underkända därför att de hade en striktare handläggare, ser vi att sannolikheten att de får ett jobb inom två månader fördubblas, säger Lovisa Rambjer, nationalekonom och en av forskarna bakom rapporten.

Vad det beror på vet inte forskarna säkert. 

– Vi kan inte avgöra om det beror på kontrollen, risken för sanktioner eller att de ökade kontakterna med Arbetsförmedlingen gör att de arbetssökande söker fler jobb och snabbare kommer i arbete, säger Lovisa Rambjer.

"Viktigt att det finns tydliga krav"

Rapporten Effekter av striktare utvärdering av arbetssökandes aktivitetsrapporter  bygger på registeruppgifter från Arbetsförmedlingen och SCB om drygt 100 000 arbetssökande under perioden 2014–2017.

Säger rapporten något om sannolikheten att få ett nytt jobb i dag?

– Utifrån vår studie verkar det vara viktigt att det finns tydliga krav på de arbetssökande och att de följs upp för att de ska komma i jobb snabbare. Men vi inte kan säga någonting konkret om dagens system eftersom vi inte har tittat på det, säger Lovisa Rambjer.

Hon tillägger att det under den undersökta perioden, till skillnad från i dag, till exempel var otydligt hur många jobb en arbetssökande skulle söka per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan.