Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Varsel – så funkar det

Till följd av coronasituationen börjar det gå knackigt för flera företag. Varsel har redan lagts och fler kan komma. Men ett varsel behöver nödvändigtvis inte leda till uppsägning.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Ett varsel innebär inte nödvändigtvis att du blir uppsagd. Colourbox

I tuffa tider för företagen kommer varslen tätt och för den som drabbas kan det bli en rejäl kalldusch att få beskedet. Men det tar ofta lång tid mellan att första varslet läggs och att anställda faktiskt förlorar sina jobb och mycket kan hända däremellan. Ofta har du gott om tid att söka nytt jobb, om du inte har is i magen och hoppas att du blir en av dem som får stanna kvar.

Om varslet rör minst fem personer måste arbetsgivaren skicka in det till Arbetsförmedlingen senast två månader innan den så kallade driftsinskränkningen. Rör varslet fler än hundra anställda så måste detta meddelas till Arbetsförmedlingen minst sex månader innan den först varslade personen jobbar sin sista dag.

Varsel är inte lika med uppsägning

Långtifrån alla varsel leder till uppsägning – under förra varselvågen 2008-2009 var det bara en fjärdedel av varslen inom den privata sektorn som resulterade i arbetslöshet, eftersom arbetsgivarna gärna tar i i överkant. Dessutom sker det oftast viss så kallad naturlig avgång – de som kan väljer att byta jobb självmant när företaget är i gungning.

Måste förhandla med facket

Arbetsgivaren måste göra en riskanalys och meddela berörda fackföreningar om planerna samt kalla till förhandling. Det gäller även om det inte finns kollektivavtal eftersom det är en väsentlig förändring av arbetsförhållandena för anställda. Bara om ingen på företaget är med i facket och det saknas kollektivavtal kan arbetsgivaren hoppa över förhandlingsplikten.

Saknas det klubb hoppar en lokal ombudsman in och kommer inte denne överens med arbetsgivaren kan facket fortsätta förhandlingen på central nivå. Facken har möjlighet att kalla in en arbetstagarkonsult som kan se över företagens beräkningar och komma på alternativa lösningar.

Sist in, först ut. Eller?

Nästa steg i processen är att fack och arbetsgivare fastställer turordningen. Sist in, först ut är grundtanken, men det är inte helt givet att den som jobbat längst får stanna. Med färre än tio anställda får arbetsgivaren göra undantag för två personer och facket kan mycket väl komma överens om andra regler vid turordningen.

Det kan bli lite av en byteshandel – facket kanske går med på att det upprättas en avtalsturlista om arbetsgivaren till exempel går med på förlängd uppsägningstid eller avgångspaket för dem som säger upp sig själva.

Företaget är skyldigt att informera dig om uppsägningstider, vilka datum som gäller och hur man anmäler företrädesrätt till återanställning, men det kan vara bra att kolla att informationen stämmer. Uppsägningstiden börjar gälla föst den dag du får skriftligt besked om uppsägning.

Hur lång den är står antingen i ditt kollektivavtal eller i ditt anställningskontrakt. Ju längre du varit anställd desto längre uppsägningstid har du. Har du fyllt 55 år och varit anställd på samma företag i tio år i sträck har du exempelvis ett års uppsägningstid. Saknas det kollektivavtal gäller las, lagen om anställningsskydd, och uppsägningstiden varierar mellan en och sex månader beroende på hur länge du varit anställd. Även praktik och tidigare vikariat hos samma arbetsgivare ska räknas in.

Är du föräldraledig börjar uppsägningstiden gälla först när du kommer tillbaka från föräldraledigheten.

Rätt att söka jobb under uppsägningstiden

Under uppsägningstiden är du inte automatiskt arbetsbefriad – däremot har du alltid rätt att söka nytt jobb på betald arbetstid. Du har rätt att anmäla dig som arbetssökande redan innan du är arbetslös, men det är viktigt att du anmäler dig första dagen utan jobb för att du ska få a-kassa.

Har företaget kollektivavtal kan du få hjälp till nytt jobb av TRR (fd Trygghetsrådet). Dels kan du eventuellt få avgångsersättning som fyller ut a-kassan och dels personlig rådgivning och stöd för att spetsa cv:t, studera eller starta det där företaget du alltid drömt om. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Hur hög arbetslöshet har vi egentligen – så skiljer sig siffrorna

Det är valår och arbetslösheten är en het fråga. Men är den låg eller hög? Olika myndigheter använder olika sätt för att mäta. Kollega hjälper dig att hålla koll.
Sandra Lund Publicerad 9 februari 2026, kl 06:01
Riksbankschef Erik Thedéen, en av många institutioner som använder SCB:s statistik om arbetslösheten när man ska ta fram styrräntan. Foto: Lars Schröder/TT

Lögn, förbannad lögn och statistik. Bevingade ord som vi väljare kan ha i bakhuvudet när vi är inne i ett valår. 

Statistiken ljuger inte nödvändigtvis, men metoder och definitioner skiljer sig åt. Och då blir ju slutresultaten olika. Vilket gör att siffror kan användas på sätt som ger fördel eller nackdel, i till exempel en ideologiskt laddad fråga.

När det kommer till arbetslöshet finns två tunga myndigheter som har koll Arbetsförmedlingen och SCB. 

Så mycket skiljer sig arbetslösheten

Statistiken varierar ofta mellan de två, de har just olika metoder och definitioner av arbetslöshet. SCB:s statistik för arbetslösa landar därför oftare på en högre nivå, särskilt under sommaren.

Vi tar november 2025 som exempel.

Enligt SCB:s ena statistik låg arbetslösheten då på 8,2 procent.

Enligt SCB:s andra statistik låg den på 5,6 procent.

Enligt Arbetsförmedlingen låg den på 6,7 procent.

Arbetslösheten i Sverige - så skiljer sig siffrorna

I november 2025 såg arbetslösheten ut så här enligt olika källor:

  • 8,2 procent, enligt SCB:s AKU.
  • 5,6 procent, enligt SCB:s BAS.
  • 6,7 procent, enligt Arbetsförmedlingen.

Används när din lön sätts

Det är inte bara politiker som kan välja den ena eller andra. 

Även institutioner som Riksbanken, arbetsgivarorganisationer och fackförbund behöver förhålla sig och välja en nivå. 

Nyligen meddelade till exempel Nordea, att man föredrar BAS snarare än AKU för att använda sig av statistik om arbetslösa.

För arbetslösheten är en parameter som vägs in när styrräntan sätts, vilket ju kan påverka ditt bostadslån. 

Eller för arbetsmarknadens parter, som ska fnula på nästa avtalsrörelse. Det vill säga din blivande lön.

SCB räknar elever som letar extrajobb

Därför är det bra att ha koll på de här tre:

AKU


SCB:s arbetskraftsundersökningar förkortas AKU. Den används flitigt, är Sveriges officiella statistik och redovisas varje månad.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer med 17 000 slumpvis utvalda människor mellan 15 och 74 år. Personen ska sakna arbete och aktivt söka ett sådant (det kan räcka med att ha läst en jobbannons), och kunna ta det inom 14 dagar för att räknas som arbetslös.

Det här innebär att till exempel personer som studerar på heltid och söker extrajobb kan komma med i statistiken, till exempel den som går på gymnasiet. 

Men även till exempel den som saknar men vill ha arbete och får försörjningsstöd från kommunen, som inte syns i Arbetsförmedlingens statistik. Eller den som är utförsäkrad.

När SCB pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 15-24 år.

BAS

För att krångla till det ytterligare har SCB en till statistikrapport om bland annat arbetslöshet. Den heter BAS, vilket står för befolkningens arbetsmarknadsstatus.

Till skillnad från AKU:n, baseras den här på data från andra myndigheter, inte intervjuer. 

Men även om den här baseras på bland annat inskrivna på Arbetsförmedlingen, finns skillnader mellan de två. 

Den största är att en person som är sysselsatt inte kan räknas som arbetslös i BAS, medan Arbetsförmedlingen räknar den som var inskriven som arbetslös den sista dagen. I BAS räknas alla som var inskrivna på Arbetsförmedlingen, någon gång under varje månad.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingens statistik baseras på de som är registrerade som just arbetslösa i myndighetens databas mellan 16 och 65 år. Antingen som jobbsökande eller deltagare i ett program. För att finnas med ska man vara inskriven den sista i månaden som räknas.

När Arbetsförmedlingen pratar om ungdomsarbetslöshet handlar det om åldersgruppen 18-24 år.

 

Arbetslösheten har ökat

Statistiken ljuger alltså inte, men mäter lite olika saker. 

Men som vi kan se i diagrammet har arbetslösheten ökat de senaste åren, oavsett hur man mäter. Även om just Arbetsförmedlingens siffror om inskrivna där, har en marginell ökning.