Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Varsel – så funkar det

Till följd av coronasituationen börjar det gå knackigt för flera företag. Varsel har redan lagts och fler kan komma. Men ett varsel behöver nödvändigtvis inte leda till uppsägning.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Ett varsel innebär inte nödvändigtvis att du blir uppsagd. Colourbox

I tuffa tider för företagen kommer varslen tätt och för den som drabbas kan det bli en rejäl kalldusch att få beskedet. Men det tar ofta lång tid mellan att första varslet läggs och att anställda faktiskt förlorar sina jobb och mycket kan hända däremellan. Ofta har du gott om tid att söka nytt jobb, om du inte har is i magen och hoppas att du blir en av dem som får stanna kvar.

Om varslet rör minst fem personer måste arbetsgivaren skicka in det till Arbetsförmedlingen senast två månader innan den så kallade driftsinskränkningen. Rör varslet fler än hundra anställda så måste detta meddelas till Arbetsförmedlingen minst sex månader innan den först varslade personen jobbar sin sista dag.

Varsel är inte lika med uppsägning

Långtifrån alla varsel leder till uppsägning – under förra varselvågen 2008-2009 var det bara en fjärdedel av varslen inom den privata sektorn som resulterade i arbetslöshet, eftersom arbetsgivarna gärna tar i i överkant. Dessutom sker det oftast viss så kallad naturlig avgång – de som kan väljer att byta jobb självmant när företaget är i gungning.

Måste förhandla med facket

Arbetsgivaren måste göra en riskanalys och meddela berörda fackföreningar om planerna samt kalla till förhandling. Det gäller även om det inte finns kollektivavtal eftersom det är en väsentlig förändring av arbetsförhållandena för anställda. Bara om ingen på företaget är med i facket och det saknas kollektivavtal kan arbetsgivaren hoppa över förhandlingsplikten.

Saknas det klubb hoppar en lokal ombudsman in och kommer inte denne överens med arbetsgivaren kan facket fortsätta förhandlingen på central nivå. Facken har möjlighet att kalla in en arbetstagarkonsult som kan se över företagens beräkningar och komma på alternativa lösningar.

Sist in, först ut. Eller?

Nästa steg i processen är att fack och arbetsgivare fastställer turordningen. Sist in, först ut är grundtanken, men det är inte helt givet att den som jobbat längst får stanna. Med färre än tio anställda får arbetsgivaren göra undantag för två personer och facket kan mycket väl komma överens om andra regler vid turordningen.

Det kan bli lite av en byteshandel – facket kanske går med på att det upprättas en avtalsturlista om arbetsgivaren till exempel går med på förlängd uppsägningstid eller avgångspaket för dem som säger upp sig själva.

Företaget är skyldigt att informera dig om uppsägningstider, vilka datum som gäller och hur man anmäler företrädesrätt till återanställning, men det kan vara bra att kolla att informationen stämmer. Uppsägningstiden börjar gälla föst den dag du får skriftligt besked om uppsägning.

Hur lång den är står antingen i ditt kollektivavtal eller i ditt anställningskontrakt. Ju längre du varit anställd desto längre uppsägningstid har du. Har du fyllt 55 år och varit anställd på samma företag i tio år i sträck har du exempelvis ett års uppsägningstid. Saknas det kollektivavtal gäller las, lagen om anställningsskydd, och uppsägningstiden varierar mellan en och sex månader beroende på hur länge du varit anställd. Även praktik och tidigare vikariat hos samma arbetsgivare ska räknas in.

Är du föräldraledig börjar uppsägningstiden gälla först när du kommer tillbaka från föräldraledigheten.

Rätt att söka jobb under uppsägningstiden

Under uppsägningstiden är du inte automatiskt arbetsbefriad – däremot har du alltid rätt att söka nytt jobb på betald arbetstid. Du har rätt att anmäla dig som arbetssökande redan innan du är arbetslös, men det är viktigt att du anmäler dig första dagen utan jobb för att du ska få a-kassa.

Har företaget kollektivavtal kan du få hjälp till nytt jobb av TRR (fd Trygghetsrådet). Dels kan du eventuellt få avgångsersättning som fyller ut a-kassan och dels personlig rådgivning och stöd för att spetsa cv:t, studera eller starta det där företaget du alltid drömt om. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Linn fick jobb på LKAB redan i gymnasiet

Hur är det att vara ung i arbetslöshetens Sverige i dag? I Kiruna ryckte LKAB i Linn Fagervall innan hon ens hade tagit studenten.
Petra Rendik Publicerad 26 november 2025, kl 09:15
Linn Fagervik fick jobb på LKAB i Kiruna.
Linn Fagervall sparar pengar för att kunna köpa sig en bostad. Foto: Rebecca Lundh.

Som Kirunas största arbetsgivare är det inte ovanligt att flera personer i en familj, till och med generationer bakåt, någon gång arbetat eller arbetar på gruvbolaget LKAB. Så är det även för Linn Fagervall.

Hennes mamma har jobbat på LKAB. Pappa och storasyster gör det fortfarande. Därför tänkte Linn Fagervall göra tvärtom.

– På LKAB ville jag inte hamna. Jag hade stora planer när jag gick på gymnasiet, jag skulle bli arkitekt, berättar hon. 

Men när det var dags för sommarlov mellan årskurs två och tre så gjorde hon det många andra unga gör i Kiruna. Hon började sommarjobba på gruvbolaget.

LKAB kallas "drömdödaren"

På den vägen är det. Jobbet var oväntat kul, omväxlande, hade potential och en puls som tilltalade henne. LKAB hörde också av sig flera gånger innan hon ens tagit studenten för att erbjuda henne jobb, vilket peppade henne ännu mer.

Nu har Linn Fagervall jobbat i snart sex år på LKAB, det senaste året som projektkoordinator. Hon trivs fantastiskt bra och ser sig själv arbeta inom tung industri även i framtiden. Drömmen om att bli arkitekt har hon lagt ner – ska hon utbilda sig så är det kanske till ingenjör eller projektledare.

– Man brukar ju kalla LKAB för drömdödaren efter att man sommarjobbat här första gången. För du tjänar bra, har schysta villkor, kan utvecklas i jobbet och vara ledig för studier. Så man blir gärna kvar, säger Linn Fagervall, men lägger till att lönerna är höga för att man jobbar på obekväma arbetstider och för att arbetet sker i en farlig miljö.

Jobbmöjligheterna är mycket goda på LKAB och i Kiruna. Landets lägsta arbetslöshet finns just i Kiruna där 2,6 procent var arbetslösa i oktober, bland unga 18–24 år var siffran 3 procent.

Svårt att få bostad i Kiruna

För Linn Fagervall innebär det en trygghet här och nu, men också inför framtiden. Hon kan unna sig vardagslyx som resor till solen när mörkret i norr blir kompakt och ändå lyckas spara ganska mycket pengar. Men framför allt kunde hon bli vuxen på riktigt efter gymnasiet då hon flyttade hemifrån.

– Det är svårt att få bostad i Kiruna, men jag hade råd att hyra en svindyr lägenhet som ingen annan ville ha. Nu har jag flyttat hem tillfälligt igen så jag kan spara ihop till en buffert och kanske slippa bolån. På sikt vill jag äga mitt boende, säger Linn Fagervall.

Alla hennes kompisar i Kiruna har arbete, med några få undantag jobbar även de på LKAB. Linn Fagervall jämför sin situation med jämnåriga vänner som bor söderut i landet. Hon upplever att de har det betydligt tuffare att komma in på arbetsmarknaden, vissa har två–tre jobb för att komma upp i samma lönenivåer som Linn.

– Det är en helt annan konkurrens där. Du måste vara utbildad och ha minst tio års erfarenhet för att ens bli anställd. Här är det tvärtom – du lär dig jobbet eftersom vi skriker efter folk.

Råd till arbetslösa: sök er norrut

Det finns såklart nackdelar med Kiruna, som att det är ont om bostäder även om det byggs mycket nytt och att vintrarna är långa, kalla och mörka. Men hon tycker ändå att fler arbetssökande, unga som äldre, borde blicka uppåt mot norr. Om inte annat för att fylla på sitt cv med lite arbetslivserfarenhet.

– Här finns industrierna, det är vi som utvecklar och utökar våra verksamheter. Har du jobbat här några år så blir det nog lättare att få jobb på andra ställen i landet, säger Linn Fagervall.

Du tjänar bra, har schysta villkor och kan utvecklas i jobbet

LINN FAGERVALL

Ålder: 24.

Bor: Kiruna.

Arbetsplats: LKAB.