Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Varsel – så funkar det

Till följd av coronasituationen börjar det gå knackigt för flera företag. Varsel har redan lagts och fler kan komma. Men ett varsel behöver nödvändigtvis inte leda till uppsägning.
Johanna Rovira Publicerad 16 mars 2020, kl 13:51
Colourbox
Ett varsel innebär inte nödvändigtvis att du blir uppsagd. Colourbox

I tuffa tider för företagen kommer varslen tätt och för den som drabbas kan det bli en rejäl kalldusch att få beskedet. Men det tar ofta lång tid mellan att första varslet läggs och att anställda faktiskt förlorar sina jobb och mycket kan hända däremellan. Ofta har du gott om tid att söka nytt jobb, om du inte har is i magen och hoppas att du blir en av dem som får stanna kvar.

Om varslet rör minst fem personer måste arbetsgivaren skicka in det till Arbetsförmedlingen senast två månader innan den så kallade driftsinskränkningen. Rör varslet fler än hundra anställda så måste detta meddelas till Arbetsförmedlingen minst sex månader innan den först varslade personen jobbar sin sista dag.

Varsel är inte lika med uppsägning

Långtifrån alla varsel leder till uppsägning – under förra varselvågen 2008-2009 var det bara en fjärdedel av varslen inom den privata sektorn som resulterade i arbetslöshet, eftersom arbetsgivarna gärna tar i i överkant. Dessutom sker det oftast viss så kallad naturlig avgång – de som kan väljer att byta jobb självmant när företaget är i gungning.

Måste förhandla med facket

Arbetsgivaren måste göra en riskanalys och meddela berörda fackföreningar om planerna samt kalla till förhandling. Det gäller även om det inte finns kollektivavtal eftersom det är en väsentlig förändring av arbetsförhållandena för anställda. Bara om ingen på företaget är med i facket och det saknas kollektivavtal kan arbetsgivaren hoppa över förhandlingsplikten.

Saknas det klubb hoppar en lokal ombudsman in och kommer inte denne överens med arbetsgivaren kan facket fortsätta förhandlingen på central nivå. Facken har möjlighet att kalla in en arbetstagarkonsult som kan se över företagens beräkningar och komma på alternativa lösningar.

Sist in, först ut. Eller?

Nästa steg i processen är att fack och arbetsgivare fastställer turordningen. Sist in, först ut är grundtanken, men det är inte helt givet att den som jobbat längst får stanna. Med färre än tio anställda får arbetsgivaren göra undantag för två personer och facket kan mycket väl komma överens om andra regler vid turordningen.

Det kan bli lite av en byteshandel – facket kanske går med på att det upprättas en avtalsturlista om arbetsgivaren till exempel går med på förlängd uppsägningstid eller avgångspaket för dem som säger upp sig själva.

Företaget är skyldigt att informera dig om uppsägningstider, vilka datum som gäller och hur man anmäler företrädesrätt till återanställning, men det kan vara bra att kolla att informationen stämmer. Uppsägningstiden börjar gälla föst den dag du får skriftligt besked om uppsägning.

Hur lång den är står antingen i ditt kollektivavtal eller i ditt anställningskontrakt. Ju längre du varit anställd desto längre uppsägningstid har du. Har du fyllt 55 år och varit anställd på samma företag i tio år i sträck har du exempelvis ett års uppsägningstid. Saknas det kollektivavtal gäller las, lagen om anställningsskydd, och uppsägningstiden varierar mellan en och sex månader beroende på hur länge du varit anställd. Även praktik och tidigare vikariat hos samma arbetsgivare ska räknas in.

Är du föräldraledig börjar uppsägningstiden gälla först när du kommer tillbaka från föräldraledigheten.

Rätt att söka jobb under uppsägningstiden

Under uppsägningstiden är du inte automatiskt arbetsbefriad – däremot har du alltid rätt att söka nytt jobb på betald arbetstid. Du har rätt att anmäla dig som arbetssökande redan innan du är arbetslös, men det är viktigt att du anmäler dig första dagen utan jobb för att du ska få a-kassa.

Har företaget kollektivavtal kan du få hjälp till nytt jobb av TRR (fd Trygghetsrådet). Dels kan du eventuellt få avgångsersättning som fyller ut a-kassan och dels personlig rådgivning och stöd för att spetsa cv:t, studera eller starta det där företaget du alltid drömt om. 

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

”Personlighetstester funkar mot diskriminering”

Personlighetstester vid rekrytering är ett bra verktyg om det används rätt. Det menar rekryteringsexperten Patrik Reman, som dock varnar för risken att testandet går över styr.
Johanna Rovira Publicerad 19 juni 2024, kl 08:40
Personlighetstester vid rekrytering kan motverka diskriminering menar Patrik Reman.
Personlighetstester förstärker inte diskriminering. Det menar Patrik Reman som säger att tester tidigt i rekryteringsprocessen främjar mångfald och eliminerar fördomar. Viktigt är att anpassa tester för alla, särskilt för personer med funktionsvariationer och de med annat modersmål. Foto: Colourbox.

Personlighetstester förstärker inte alls diskriminering, tvärtom, anser Patrik Reman, som på Linkedin förklarade att Kollegas artikel i förra veckan om att tester skrämmer bort jobbsökare var missvisande på den punkten. 

– Min erfarenhet efter alla år som rekryterare är att personlighetstester tidigt i processen ger ett helt annat urval vad gäller mångfald. En traditionell process med brev och cv leder mycket oftare till att man går på magkänslan och väljer någon som liknar en själv. 

Patrik Reman.
Patrik Reman.

Med personlighetstest eliminerar man risken att fastna i fördomar och magkänsla och får på sluttampen en helt annan mix av ålder, kön och etnicitet, anser han. Men Patrik Reman håller med om att personer med funktionsvariationer och personer som inte har svenska som modersmål, riskerar att falla bort i tester som görs på tid. Han menar att det är arbetsgivarnas och testutvecklarnas ansvar att se till att testerna blir inkluderande 

– Det är otroligt viktigt att använda rätt tester. De professionella testerna finns i flera varianter och kan anpassas efter kandidaternas behov. 

Han betonar vikten av att det är rätt test för rätt målgrupp och rätt nivå på testet – det ska till exempel inte behöva ta längre tid än tio minuter, en kvart att fylla i det. 

– Långa mastodonttest på en och en halv timme ger inte så mycket bättre resultat. 

Tjatiga personlighetstester retar sökande

Minst lika viktigt är det att kandidaterna får information om varför de gör testet och att de också får återkoppling efteråt. Dessutom ska man inte behöva göra samma test om och om igen hos nya arbetsgivare. 

– Många testutvecklare har börjat återanvända testresultaten just därför att folk bli irriterade på att göra samma test gång efter gång, säger han. 

Patrik Reman betonar att som rekryterare måste man hänga med i utvecklingen och veta hur och varför man använder tester. Att testerna skrämmer bort jobbsökande råder det ingen tvekan om. Många läsare har både på Linkedin och i mejl bekräftat att de undviker jobb som kräver tester. 

– Det finns all anledning till självrannsakan hos arbetsgivare och rekryteringsbolag som väljer att skicka ut tester det första de gör och använder dem för att sålla bort folk. Det är helt fel sätt att använda testerna på. Risken är att det går överstyr och om ingen vill göra testerna tappar man ett väldigt bra verktyg, säger Patrik Reman. 

 

Patrik Remans tips för arbetssökande:

  • Kolla att testet är DNV-certifierat, det är de flesta större tester. DNV står för Det Norske Veritas , ett norskt företag som tillhandahåller certifieringar och tjänster relaterade till kvalitetsledning, riskbedömning och hållbarhet.
  • Återkoppla till avsändaren och efterfråga mer information, be dem svara på varför de har tester.