Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Varsel – så funkar det

Till följd av coronasituationen börjar det gå knackigt för flera företag. Varsel har redan lagts och fler kan komma. Men ett varsel behöver nödvändigtvis inte leda till uppsägning.
Johanna Rovira Publicerad 16 mars 2020, kl 13:51
Colourbox
Ett varsel innebär inte nödvändigtvis att du blir uppsagd. Colourbox

I tuffa tider för företagen kommer varslen tätt och för den som drabbas kan det bli en rejäl kalldusch att få beskedet. Men det tar ofta lång tid mellan att första varslet läggs och att anställda faktiskt förlorar sina jobb och mycket kan hända däremellan. Ofta har du gott om tid att söka nytt jobb, om du inte har is i magen och hoppas att du blir en av dem som får stanna kvar.

Om varslet rör minst fem personer måste arbetsgivaren skicka in det till Arbetsförmedlingen senast två månader innan den så kallade driftsinskränkningen. Rör varslet fler än hundra anställda så måste detta meddelas till Arbetsförmedlingen minst sex månader innan den först varslade personen jobbar sin sista dag.

Varsel är inte lika med uppsägning

Långtifrån alla varsel leder till uppsägning – under förra varselvågen 2008-2009 var det bara en fjärdedel av varslen inom den privata sektorn som resulterade i arbetslöshet, eftersom arbetsgivarna gärna tar i i överkant. Dessutom sker det oftast viss så kallad naturlig avgång – de som kan väljer att byta jobb självmant när företaget är i gungning.

Måste förhandla med facket

Arbetsgivaren måste göra en riskanalys och meddela berörda fackföreningar om planerna samt kalla till förhandling. Det gäller även om det inte finns kollektivavtal eftersom det är en väsentlig förändring av arbetsförhållandena för anställda. Bara om ingen på företaget är med i facket och det saknas kollektivavtal kan arbetsgivaren hoppa över förhandlingsplikten.

Saknas det klubb hoppar en lokal ombudsman in och kommer inte denne överens med arbetsgivaren kan facket fortsätta förhandlingen på central nivå. Facken har möjlighet att kalla in en arbetstagarkonsult som kan se över företagens beräkningar och komma på alternativa lösningar.

Sist in, först ut. Eller?

Nästa steg i processen är att fack och arbetsgivare fastställer turordningen. Sist in, först ut är grundtanken, men det är inte helt givet att den som jobbat längst får stanna. Med färre än tio anställda får arbetsgivaren göra undantag för två personer och facket kan mycket väl komma överens om andra regler vid turordningen.

Det kan bli lite av en byteshandel – facket kanske går med på att det upprättas en avtalsturlista om arbetsgivaren till exempel går med på förlängd uppsägningstid eller avgångspaket för dem som säger upp sig själva.

Företaget är skyldigt att informera dig om uppsägningstider, vilka datum som gäller och hur man anmäler företrädesrätt till återanställning, men det kan vara bra att kolla att informationen stämmer. Uppsägningstiden börjar gälla föst den dag du får skriftligt besked om uppsägning.

Hur lång den är står antingen i ditt kollektivavtal eller i ditt anställningskontrakt. Ju längre du varit anställd desto längre uppsägningstid har du. Har du fyllt 55 år och varit anställd på samma företag i tio år i sträck har du exempelvis ett års uppsägningstid. Saknas det kollektivavtal gäller las, lagen om anställningsskydd, och uppsägningstiden varierar mellan en och sex månader beroende på hur länge du varit anställd. Även praktik och tidigare vikariat hos samma arbetsgivare ska räknas in.

Är du föräldraledig börjar uppsägningstiden gälla först när du kommer tillbaka från föräldraledigheten.

Rätt att söka jobb under uppsägningstiden

Under uppsägningstiden är du inte automatiskt arbetsbefriad – däremot har du alltid rätt att söka nytt jobb på betald arbetstid. Du har rätt att anmäla dig som arbetssökande redan innan du är arbetslös, men det är viktigt att du anmäler dig första dagen utan jobb för att du ska få a-kassa.

Har företaget kollektivavtal kan du få hjälp till nytt jobb av TRR (fd Trygghetsrådet). Dels kan du eventuellt få avgångsersättning som fyller ut a-kassan och dels personlig rådgivning och stöd för att spetsa cv:t, studera eller starta det där företaget du alltid drömt om. 

Arbetslöshet

Så överlever du arbetslösheten

Det är hårda tider i år. Därmed ökar också risken för arbetslöshet och en tunnare plånbok. Här är fem tips som tar dig genom tuffa tider.
David Österberg Publicerad 15 juni 2023, kl 06:00
Tömd burk med mynt som ligger utspridda på ett bord.
A-kassa, inkomstförsäkring och koll på småutgifterna. Det finns flera sätt att navigera sig igenom den svåra ekonomi som arbetslöshet innebär. Här är fem tips som tar dig genom tuffa tider. Foto: Colourbox.

1. A-kassan

Gå med i en a-kassa om du inte redan har gjort det. Som mest kan du få 26 400 kronor i månaden före skatt.

Efter 300 ersättningsdagar tar dagarna slut. Om du har barn under 18 år kan du få ytterligare 150 dagar.

För att få den maximala ersättningen från a-kassan ska du ha varit medlem i minst 12 månader. Du ska också uppfylla arbetsvillkoret. Det innebär att du antingen:

  • har jobbat minst 60 timmar per månad under de senaste sex månaderna av de senaste 12 månaderna, eller
  • har jobbat minst 40 timmar per månad och totalt 420 timmar under de senaste sex månaderna av de senaste 12 månaderna.

2. Inkomstförsäkringen

Som medlem i Unionen har du automatiskt en inkomstförsäkring. Med en den får du, tillsammans med a-kassan, ut mellan 70 och 80 procent av din tidigare lön upp till 60 000 kronor i månaden. Ersättningen är skattefri.

Efter 150 ersättningsdagar tar dagarna slut. Med en tilläggsförsäkring kan du få ytterligare 50 dagar.

För att inkomstförsäkringen ska gälla måste du ha varit medlem i minst 12 månader. Du ska också ha varit medlem i en a-kassa i minst 12 månader. Du måste dessutom uppfylla arbetsvillkoret. Det innebär att du ska ha jobbat minst 80 timmar i månaden de senaste 12 månaderna av de senaste 18 månaderna.

3. Avgångsersättning

Om du har fyllt 40 år och jobbar på ett företag som är anslutet till omställningsorganisationen TRR kan du få avgångsersättning, AGE, därifrån. Du kan få upp till 70 procent av din tidigare inkomst under 130 dagar. Därefter trappas ersättningen ned.

Om du har en inkomstförsäkring kan du med hjälp av den och AGE få upp till 80 procent av din tidigare inkomst.

Du måste ha blivit uppsagd på grund av arbetsbrist eller sjukdom. Du kan också ha rätt till AGE om din tidsbegränsade anställning har upphört.

Även du som inte är med i en a-kassa kan få AGE.

4. Matkostnaden

En familj med två vuxna och två barn behöver lägga mellan 10 000 och 14 000 kronor i månaden på mat, beroende på hur gamla barnen är. Men det går att minska den utgiften.

  • Handla efter säsong. När det är säsong för en frukt eller grönsak ökar utbudet vilket ofta gör den billigare. På vintern finns det till exempel gott om kål och rödbetor. På sommaren ökar utbudet av exempelvis paprika och persikor.
  • Storhandla – och gör det när du är mätt. Då minskar risken för att du plockar på dig varor som du egentligen inte behöver.
  • Runt 25 procent av hushållens matavfall är matsvinn. Ta hand om resterna, till exempel i form av matlådor till jobbet – så extremt mycket billigare än lunchrestaurangen.
  • Var inte rädd för mat som säljs till halvpris för att Bäst-före-datum närmar sig. Skulle den mot förmodan inte uppfylla dina förväntningar har du rätt att returnera och få igen pengarna.

5. Småutgifter

Talesättet ”många bäckar små …” gäller förstås också privatekonomin.

  • Skriv upp alla utgifter en månad så får du bättre koll.
  • Se över exempelvis försäkringar, prenumerationer, avtal för el, bredband och telefoni. Och hur många film- och musikströmningstjänster har du egentligen?
  •  Minska dina transportkostnader, genom att exempelvis göra färre bilresor. Finns det möjlighet att åka med kollektivtrafik? Eller ännu hellre, cykla?
  • Samla små lån med hög ränta till ett med lägre ränta.
  • Inför köpstopp av allt som inte är absolut nödvändigt. Under en månad – eller kanske ett helt år? Du kommer att bli förvånad över hur mycket du normalt lägger på sådant.

Fler råd på nätet

Det finns mängder med smarta ekonomitips på nätet. Exempelvis har Konsumentverket råd om både hur man får pengarna att räcka längre och hur man kan räkna på sina hushållskostnader.

Två andra exempel är Pengar.se och Instagramkontot ett_enklare_liv.