Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Varsel – så funkar det

Till följd av coronasituationen börjar det gå knackigt för flera företag. Varsel har redan lagts och fler kan komma. Men ett varsel behöver nödvändigtvis inte leda till uppsägning.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Ett varsel innebär inte nödvändigtvis att du blir uppsagd. Colourbox

I tuffa tider för företagen kommer varslen tätt och för den som drabbas kan det bli en rejäl kalldusch att få beskedet. Men det tar ofta lång tid mellan att första varslet läggs och att anställda faktiskt förlorar sina jobb och mycket kan hända däremellan. Ofta har du gott om tid att söka nytt jobb, om du inte har is i magen och hoppas att du blir en av dem som får stanna kvar.

Om varslet rör minst fem personer måste arbetsgivaren skicka in det till Arbetsförmedlingen senast två månader innan den så kallade driftsinskränkningen. Rör varslet fler än hundra anställda så måste detta meddelas till Arbetsförmedlingen minst sex månader innan den först varslade personen jobbar sin sista dag.

Varsel är inte lika med uppsägning

Långtifrån alla varsel leder till uppsägning – under förra varselvågen 2008-2009 var det bara en fjärdedel av varslen inom den privata sektorn som resulterade i arbetslöshet, eftersom arbetsgivarna gärna tar i i överkant. Dessutom sker det oftast viss så kallad naturlig avgång – de som kan väljer att byta jobb självmant när företaget är i gungning.

Måste förhandla med facket

Arbetsgivaren måste göra en riskanalys och meddela berörda fackföreningar om planerna samt kalla till förhandling. Det gäller även om det inte finns kollektivavtal eftersom det är en väsentlig förändring av arbetsförhållandena för anställda. Bara om ingen på företaget är med i facket och det saknas kollektivavtal kan arbetsgivaren hoppa över förhandlingsplikten.

Saknas det klubb hoppar en lokal ombudsman in och kommer inte denne överens med arbetsgivaren kan facket fortsätta förhandlingen på central nivå. Facken har möjlighet att kalla in en arbetstagarkonsult som kan se över företagens beräkningar och komma på alternativa lösningar.

Sist in, först ut. Eller?

Nästa steg i processen är att fack och arbetsgivare fastställer turordningen. Sist in, först ut är grundtanken, men det är inte helt givet att den som jobbat längst får stanna. Med färre än tio anställda får arbetsgivaren göra undantag för två personer och facket kan mycket väl komma överens om andra regler vid turordningen.

Det kan bli lite av en byteshandel – facket kanske går med på att det upprättas en avtalsturlista om arbetsgivaren till exempel går med på förlängd uppsägningstid eller avgångspaket för dem som säger upp sig själva.

Företaget är skyldigt att informera dig om uppsägningstider, vilka datum som gäller och hur man anmäler företrädesrätt till återanställning, men det kan vara bra att kolla att informationen stämmer. Uppsägningstiden börjar gälla föst den dag du får skriftligt besked om uppsägning.

Hur lång den är står antingen i ditt kollektivavtal eller i ditt anställningskontrakt. Ju längre du varit anställd desto längre uppsägningstid har du. Har du fyllt 55 år och varit anställd på samma företag i tio år i sträck har du exempelvis ett års uppsägningstid. Saknas det kollektivavtal gäller las, lagen om anställningsskydd, och uppsägningstiden varierar mellan en och sex månader beroende på hur länge du varit anställd. Även praktik och tidigare vikariat hos samma arbetsgivare ska räknas in.

Är du föräldraledig börjar uppsägningstiden gälla först när du kommer tillbaka från föräldraledigheten.

Rätt att söka jobb under uppsägningstiden

Under uppsägningstiden är du inte automatiskt arbetsbefriad – däremot har du alltid rätt att söka nytt jobb på betald arbetstid. Du har rätt att anmäla dig som arbetssökande redan innan du är arbetslös, men det är viktigt att du anmäler dig första dagen utan jobb för att du ska få a-kassa.

Har företaget kollektivavtal kan du få hjälp till nytt jobb av TRR (fd Trygghetsrådet). Dels kan du eventuellt få avgångsersättning som fyller ut a-kassan och dels personlig rådgivning och stöd för att spetsa cv:t, studera eller starta det där företaget du alltid drömt om. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Arbetslösa kvinnor stöttar varandra i nätverk

I snart ett år har en grupp arbetslösa kvinnor i Stockholmstrakten träffats regelbundet för att hjälpa och stötta varandra i jakten på nytt jobb. Flera av dem har hittat ny sysselsättning.
Johanna Rovira Publicerad 24 februari 2026, kl 06:00
Arbetslösa akademikerkvinnor 55+ i Stockholm som bildat ett nätverk för att hitta ny sysselsättning.
Kim Ross, Erika Charbonnel, Catharina Lind af Hageby, Elisabeth Damour. Feyrouz Abdel-Baki, Anneli Andersson och Suzann Fritz utgör ungefär halva gruppen av arbetssökande kvinnor som stöttar varandra.
Foto: Kim Ross

När Erika Charbonnel blev arbetssökande efter en omorganisation förra året fick hon äntligen tid att återknyta kontakten med gamla vänner och bekanta. Det visade sig att flera av de hon hörde av sig till också blivit av med sina jobb.  Raskt snodde Erika Charbonnel ihop ett nätverk. 

– Fler och fler anslöt till gruppen och på ganska kort tid blev vi drygt tio, femton deltagare. Samtliga är kvinnor över 55 år och akademiker, berättar Erika Charbonnel på sitt stamfik på Kungsholmen i centrala Stockholm. 

Hit har hon kommit närapå dagligen under tio års tid för att dricka morgonkaffe. Sedan hon blev av med jobbet som publik chef  på ett museum i fjol, har kaféritualen blivit ännu viktigare, förklarar hon. För att behålla någon slags rutin och en känsla av tillhörighet. 

Så hjälper kvinnorna varandra i jakten på nytt jobb

Minst lika viktig för samhörighetskänslan har nätverket för arbetslösa 55-plussare varit. Nätverket träffas var tredje vecka, en gång i månaden, för att diskutera hur man skriver cv:n, jämföra svaren man får (eller snarare inte får),  från arbetsgivarna, men också för att stötta, tipsa och hjälpa varandra i jakten på ny sysselsättning. 

– Senast pratade vi om vad som händer när a-kassan tar slut. Själv är jag inte där än, men jag har redan sålt min bostad och flyttat till hyresrätt utifall att. Jag har alltid tidigare haft lätt att få jobb men nu är arbetsmarknaden tuff. Jag har sökt hundra jobb men  känns det som det är helt stopp. 

En av kvinnorna i nätverket, den äldsta av dem, har faktiskt fått jobb. En annan har startat en klädkollektion, en tredje påbörjat en utbildning och två har långt framskridna planer på att öppna en gemensam revisionsbyrå. 

– De flesta av oss har haft egna företag vid sidan av våra jobb sedan tidigare, men dessa har legat vilande nu under arbetslösheten. Det majoriteten av oss har landat i just nu är att väcka liv i företagen igen för att kunna försörja oss. 

Eget företag eller anställning? Nya vägar efter 55

– Jag har själv funderat på att starta en coachverksamhet, även om jag mycket hellre skulle vilja ha en anställning. Jag vet att jag är ett bättre kap i dag än jag var för 20 år sedan. I dag har jag tiden, lugnet, tålamodet och erfarenheten. Dessutom har jag mer distans och är mer professionell, säger Erika Charbonnel. 

Hon har också en uppenbar handlingskraft, är en obotlig optimist och besitter en nyfikenhet som bland annat yttrat sig i att hon tagit tag i en gammal dröm och sökt in på scenskola. 

 Jag vet att jag är ett bättre kap i dag än jag var för 20 år sedan.

Samt startat upp ytterligare ett nätverk för arbetssökande. 

– I början låg jag rätt lågt med att gå ut offentligt med mitt arbetssökande men den strategin fungerade inte. Så jag lade nyligen ut ett inlägg om vårt nätverk på Linkedin och fick genast 60 000 visningar. 20-25 personer hörde av sig och ville vara med i nätverket och det slutade med att jag bjöd in alla som kunde komma hit till fiket. Vi träffades här och det skapades ett nytt nätverk. 

– Vårt ursprungliga nätverk befinner sig ju lite i slutfasen, eftersom flera av oss har gått vidare och hittat sysselsättning, säger Erika Charbonnel.