Hoppa till huvudinnehåll
Varsel

Mer sällsynt med stora varsel

Det blir allt ovanligare med stora varsel. I stället arbetar företagen mer kontinuerligt med förändringar av verksamheten. En orsak kan vara att stora varsel skadar företagens varumärke.
David Österberg Publicerad 3 mars 2020, kl 14:23
Aleksandr/Colourbox
Siffror från TRR Trygghetsrådet tyder på att företagen säger upp anställda mer kontinuerligt – i stället för i en klump. Aleksandr/Colourbox

För tio år sedan var det fortfarande vanligt med stora varsel. Mellan 2010 och 2013 varslades nästan 6 000 tjänstemän i tolv stora varsel. Men sedan dess har de blivit allt ovanligare. De tre senaste åren har Sverige bara haft tre stora varsel som totalt berört drygt 2 000 tjänstemän. Det visar statistik från Trygghetsrådet, TRR, som bland annat hjälper uppsagda tjänstemän att hitta nya jobb.

Siffrorna tyder på att företagen säger upp anställda mer kontinuerligt – i stället för i en klump. Enligt Lennart Hedström, vd på TRR, finns det två anledningar till det. En är att produktiviteten minskar av stora varsel.

– Vid ett storvarsel på exempelvis 1 000 personer där företaget inte tydliggjort var i företaget arbetsbristen finns kommer alla anställda gå runt och oroa sig för vad varslet innebär för dem. I stället för att lägga 100 procent av sin energi på jobbet går man runt och oroar sig. Ofta tar det lång tid innan turordningslistorna fastställts och de fackliga förhandlingarna är över.

Dessutom kan ett varsel skada företagets varumärke.

– Alla arbetsgivare vill framstå som attraktiva. Om man lägger ett storvarsel kommer både den personal man har och externa kandidater börja fundera på om det är ett företag att satsa på.

Lennart Hedström anser att både företag och anställda gynnas av att företagen blivit bättre på att ställa om sin verksamhet kontinuerligt i stället för med plötsliga neddragningar. Genom att analysera omvärlden och bli bättre på att förutse framtidens kompetensbehov kan de se till att den befintliga personalen har den kompetens som företaget behöver.

– En uppsägning är ju alltid ett misslyckande; då har man inte noterat förändringarna i omvärlden. Om man jobbar med kompetensutveckling löpande behöver man kanske inte hamna i det läget. I min värld innebär kompetensväxling att man jobbar med sina befintliga anställda, att man får dem att byta inriktning och profil. Jag tycker inte att det är kompetensväxling att säga upp 50 anställda och rekrytera 50 nya, säger han.

Han anser dessutom att även anställda behöver fundera över vilken kompetens som behövs i framtiden och se till att hålla sig anställningsbara.

Lennart Hedström tror att arbetsmarknaden under det kommande decenniet förändras snabbare än i dag. Det blir vanligare att företagen hela tiden letar efter ny kompetens och hela tiden ändrar sin verksamhet. Det betyder i sin tur att TRR behöver arbeta på ett annat sätt än i dag.

Läs mer: Så funkar Trygghetsrådet TRR

– Redan i dag arbetar vi mer proaktivt än för fem år sedan. Vi är ute i organisationer redan innan övertaligheten är ett faktum. Vi håller vägledningssamtal med anställda så att de själva kan fundera över vilka lösningar som kan finnas om det skulle bli neddragningar.

Förra året ökade antalet uppsagda tjänstemän, jämfört med året innan. Nio av tio arbetssökande lyckas dock ta sig ur arbetslösheten med hjälp av TRR. Förra året fick 77 procent av de uppsagda tjänstemännen ett nytt jobb, sju procent startade eget och sju procent började plugga.

Läs mer: Fler tjänstemän är arbetslösa

Varsel måste anmälas till Arbetsförmedlingen

  • Ett varsel innebär att en arbetsgivare förvarnar sin personal att de kan bli uppsagda.
  • Arbetsgivaren är skyldig att varsla om minst fem personer i samma län riskerar uppsägning på grund av arbetsbrist.
  • Varsel ska anmälas både till Arbetsförmedlingen och till den fackliga organisationen.
  • Anmälan ska innehålla skälen till neddragningarna, när de ska ske och hur många som berörs.
Varsel

Betydligt fler varsel – men ljusglimtar finns

Under de första tio dagarna i februari ökade antalet varsel dramatiskt. Men Tobias Brännemo, Unionens chefsekonom, tror inte att den utvecklingen kommer att fortsätta.
David Österberg Publicerad 15 februari 2023, kl 09:42
Människor i bakgrunden. I förgrunden e nskylt för Arbetsförmedlingen.
Under de första tio dagarna i februari tog Arbetsförmedlingen emot 13 000 varsel. Foto: Johan Nilsson / TT.

Artikeln har uppdaterats den 16 februari med en förklaring till varselsiffrorna.

Efter pandemin var arbetsmarknaden i Sverige stark. Förra året var antalet uppsagda tjänstemän lägre än på 17 år, enligt statistik från omställningsorganisationen TRR. Men under hösten kom de första tecknen på en försvagning när antalet varsel ökade.

Det var ingen dramatisk ökning, utan en återgång till mer normala varseltal från en väldigt låg nivå. Historiskt brukar vi ha mellan 4 000 och 5 000 varsel i månaden och så var det också i januari, säger Tobias Brännemo, Unionens chefsekonom.

Men nu ser läget betydligt sämre ut. Under de första tio dagarna i februari tog Arbetsförmedlingen emot 13 000 varsel. Tobias Brännemo tror dock inte att den utvecklingen kommer att fortsätta.

När uppgången är så kraftig på så kort tid finns det ofta en förklaring. Jag tror inte att resten av februari kommer att se likadan ut. När många företag varslar märker vi av det genom att vår rådgivning får många frågor om uppsägningar. Under hösten har vi märkt av en ökning av den typen av frågor, men har inte alls sett det under februari – snarare tvärtom.

Han säger också att delar av arbetsmarknaden fortsatt är väldigt stark – och att det i bästa fall kan leda till att arbetslösheten hålls nere.

– Vi har en situation där vi samtidigt som vi har höga varseltal också har väldigt många nya lediga jobb hos Arbetsförmedlingen. Rekryteringsbehovet är fortfarande väldigt stort i flera branscher.

Är vi på väg in i en lågkonjunktur?

Det finns mycket som tyder på att konjunkturen nu mattas av. Under en tid kunde hushållen hålla uppe konsumtionen men med fortsatt hög inflation, höga elpriser och höjda räntor börjar de nu se över sina kostnader. Det leder till exempel till att delar av handeln får det svårare.

Samtidigt finns det flera ljusglimtar, enligt Tobias Brännemo. Elpriserna och inflationen kan i bästa fall sjunka inom kort och efter årets avtalsrörelse kommer hushållen att få mer pengar i plånboken.

Kanske ser vi reallöneökningar redan i slutet av året och då kan efterfrågan öka igen.

I början av februari frågade Unionen 300 Unionenklubbar om hur de ser på framtiden. Majoriteten tror på sämre tider, men svarar samtidigt att deras företag kommer att öka antalet anställda och att kompetensbristen fortsatt är stor.

Uppdatering: Under torsdagen uppgav omsorgsbolaget Humana för Nyhetsbyrån Direkt att det är Humana som ligger bakom de höga varseltalen. Bolaget riskerar att bli av med sitt tillstånd att bedriva personlig assistans och har därför varslat hela personalstyrkan, drygt 11 000 personer, om uppsägning.