För tio år sedan var det fortfarande vanligt med stora varsel. Mellan 2010 och 2013 varslades nästan 6 000 tjänstemän i tolv stora varsel. Men sedan dess har de blivit allt ovanligare. De tre senaste åren har Sverige bara haft tre stora varsel som totalt berört drygt 2 000 tjänstemän. Det visar statistik från Trygghetsrådet, TRR, som bland annat hjälper uppsagda tjänstemän att hitta nya jobb.

Siffrorna tyder på att företagen säger upp anställda mer kontinuerligt – i stället för i en klump. Enligt Lennart Hedström, vd på TRR, finns det två anledningar till det. En är att produktiviteten minskar av stora varsel.

– Vid ett storvarsel på exempelvis 1 000 personer där företaget inte tydliggjort var i företaget arbetsbristen finns kommer alla anställda gå runt och oroa sig för vad varslet innebär för dem. I stället för att lägga 100 procent av sin energi på jobbet går man runt och oroar sig. Ofta tar det lång tid innan turordningslistorna fastställts och de fackliga förhandlingarna är över.

Dessutom kan ett varsel skada företagets varumärke.

– Alla arbetsgivare vill framstå som attraktiva. Om man lägger ett storvarsel kommer både den personal man har och externa kandidater börja fundera på om det är ett företag att satsa på.

Lennart Hedström anser att både företag och anställda gynnas av att företagen blivit bättre på att ställa om sin verksamhet kontinuerligt i stället för med plötsliga neddragningar. Genom att analysera omvärlden och bli bättre på att förutse framtidens kompetensbehov kan de se till att den befintliga personalen har den kompetens som företaget behöver.

– En uppsägning är ju alltid ett misslyckande; då har man inte noterat förändringarna i omvärlden. Om man jobbar med kompetensutveckling löpande behöver man kanske inte hamna i det läget. I min värld innebär kompetensväxling att man jobbar med sina befintliga anställda, att man får dem att byta inriktning och profil. Jag tycker inte att det är kompetensväxling att säga upp 50 anställda och rekrytera 50 nya, säger han.

Han anser dessutom att även anställda behöver fundera över vilken kompetens som behövs i framtiden och se till att hålla sig anställningsbara.

Lennart Hedström tror att arbetsmarknaden under det kommande decenniet förändras snabbare än i dag. Det blir vanligare att företagen hela tiden letar efter ny kompetens och hela tiden ändrar sin verksamhet. Det betyder i sin tur att TRR behöver arbeta på ett annat sätt än i dag.

Läs mer: Så funkar Trygghetsrådet TRR

– Redan i dag arbetar vi mer proaktivt än för fem år sedan. Vi är ute i organisationer redan innan övertaligheten är ett faktum. Vi håller vägledningssamtal med anställda så att de själva kan fundera över vilka lösningar som kan finnas om det skulle bli neddragningar.

Förra året ökade antalet uppsagda tjänstemän, jämfört med året innan. Nio av tio arbetssökande lyckas dock ta sig ur arbetslösheten med hjälp av TRR. Förra året fick 77 procent av de uppsagda tjänstemännen ett nytt jobb, sju procent startade eget och sju procent började plugga.

Läs mer: Fler tjänstemän är arbetslösa