Hoppa till huvudinnehåll
Varsel

Mer sällsynt med stora varsel

Det blir allt ovanligare med stora varsel. I stället arbetar företagen mer kontinuerligt med förändringar av verksamheten. En orsak kan vara att stora varsel skadar företagens varumärke.
David Österberg Publicerad
Aleksandr/Colourbox
Siffror från TRR Trygghetsrådet tyder på att företagen säger upp anställda mer kontinuerligt – i stället för i en klump. Aleksandr/Colourbox

För tio år sedan var det fortfarande vanligt med stora varsel. Mellan 2010 och 2013 varslades nästan 6 000 tjänstemän i tolv stora varsel. Men sedan dess har de blivit allt ovanligare. De tre senaste åren har Sverige bara haft tre stora varsel som totalt berört drygt 2 000 tjänstemän. Det visar statistik från Trygghetsrådet, TRR, som bland annat hjälper uppsagda tjänstemän att hitta nya jobb.

Siffrorna tyder på att företagen säger upp anställda mer kontinuerligt – i stället för i en klump. Enligt Lennart Hedström, vd på TRR, finns det två anledningar till det. En är att produktiviteten minskar av stora varsel.

– Vid ett storvarsel på exempelvis 1 000 personer där företaget inte tydliggjort var i företaget arbetsbristen finns kommer alla anställda gå runt och oroa sig för vad varslet innebär för dem. I stället för att lägga 100 procent av sin energi på jobbet går man runt och oroar sig. Ofta tar det lång tid innan turordningslistorna fastställts och de fackliga förhandlingarna är över.

Dessutom kan ett varsel skada företagets varumärke.

– Alla arbetsgivare vill framstå som attraktiva. Om man lägger ett storvarsel kommer både den personal man har och externa kandidater börja fundera på om det är ett företag att satsa på.

Lennart Hedström anser att både företag och anställda gynnas av att företagen blivit bättre på att ställa om sin verksamhet kontinuerligt i stället för med plötsliga neddragningar. Genom att analysera omvärlden och bli bättre på att förutse framtidens kompetensbehov kan de se till att den befintliga personalen har den kompetens som företaget behöver.

– En uppsägning är ju alltid ett misslyckande; då har man inte noterat förändringarna i omvärlden. Om man jobbar med kompetensutveckling löpande behöver man kanske inte hamna i det läget. I min värld innebär kompetensväxling att man jobbar med sina befintliga anställda, att man får dem att byta inriktning och profil. Jag tycker inte att det är kompetensväxling att säga upp 50 anställda och rekrytera 50 nya, säger han.

Han anser dessutom att även anställda behöver fundera över vilken kompetens som behövs i framtiden och se till att hålla sig anställningsbara.

Lennart Hedström tror att arbetsmarknaden under det kommande decenniet förändras snabbare än i dag. Det blir vanligare att företagen hela tiden letar efter ny kompetens och hela tiden ändrar sin verksamhet. Det betyder i sin tur att TRR behöver arbeta på ett annat sätt än i dag.

Läs mer: Så funkar Trygghetsrådet TRR

– Redan i dag arbetar vi mer proaktivt än för fem år sedan. Vi är ute i organisationer redan innan övertaligheten är ett faktum. Vi håller vägledningssamtal med anställda så att de själva kan fundera över vilka lösningar som kan finnas om det skulle bli neddragningar.

Förra året ökade antalet uppsagda tjänstemän, jämfört med året innan. Nio av tio arbetssökande lyckas dock ta sig ur arbetslösheten med hjälp av TRR. Förra året fick 77 procent av de uppsagda tjänstemännen ett nytt jobb, sju procent startade eget och sju procent började plugga.

Läs mer: Fler tjänstemän är arbetslösa

Varsel måste anmälas till Arbetsförmedlingen

  • Ett varsel innebär att en arbetsgivare förvarnar sin personal att de kan bli uppsagda.
  • Arbetsgivaren är skyldig att varsla om minst fem personer i samma län riskerar uppsägning på grund av arbetsbrist.
  • Varsel ska anmälas både till Arbetsförmedlingen och till den fackliga organisationen.
  • Anmälan ska innehålla skälen till neddragningarna, när de ska ske och hur många som berörs.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Varsel

Varsel och uppsägning – tänk på det här

Det uppstår många känslor på en arbetsplats vid personalnedskärningar. Som chef finns det mycket du kan göra för att hjälpa oroliga och ledsna medarbetare.
Lina Björk Publicerad 30 april 2025, kl 06:00
två händer fångar en fallande man
Att bli uppsagd kan kännas som att falla fritt. Då är det viktigt att en chef kan fånga upp frågor och oro. Illustration: Anna Skoog

Att sägas upp från sitt jobb kan ibland liknas vid en skilsmässa. Anställda kan ha jobbat i många år, fått vänner för livet och känner arbetsplatsen utan och innan. När företaget ”gör slut” är det inte konstigt att känna ledsamhet, vilsenhet och oro.

– Det behövs helt enkelt någon som fångar upp dig när du faller och där har chefen ett viktigt ansvar, säger Marianne Rozman, ombudsman på Unionen.

Men vi backar några steg. För ett varsel behöver inte nödvändigtvis betyda uppsägning. Det är en förvarning om att det råder arbetsbrist.

Om arbetsgivaren planerar att säga upp fler än fem anställda måste de enligt lag varsla Arbetsförmedlingen om det. Det finns också ett krav om att förhandla med facket innan några beslut om uppsägningar fattas.

 

Viktigt att tänka på hur du informerar

Stora företag har ofta fackklubbar på plats, men finns det inte förtroendevalda är det Unionens regionala ombudsmän som förhandlar. Eftersom förbundet också har chefsmedlemmar får även de stöttning under processen.

Det första steget i en förhandlingsprocess är att arbetsgivare och arbetstagarpart tillsammans gör en kommunikations- och tidsplan. Särskilt i oroliga tider är det viktigt hur, när, var och av vem de anställda får information.

Så hur ska chefen ge det tunga beskedet? Marianne Rozman tipsar om att först berätta för dem vars tjänster är direkt berörda, och därefter för hela arbetsgruppen. Välj samtal i stället för mejl och var öppen för frågor när du ger informationen, även om du inte har alla svar.

Marianne Rozman
Foto: Peter Knutsson

– Ofta tar det tid för den här typen av besked att sjunka in. Därför är det ingen bra idé att ge sådan information på en fredag och sedan ta helg. Eller att som chef resa bort efter beskedet. Dörren måste stå öppen för frågor.

De anställda kommer att fortsätta prata efter att du som chef har lämnat rummet. Att vara tydlig och rak är därför också en viktig pusselbit, menar Marianne Rozman. För att minska missförstånd och ryktesspridning.

– Ibland pratar vi svepande för att vara snälla, men det kan få motsatt effekt i en uppsägningssituation. Som chef är det bättre att säga: ”Nu är vi tio och vi ska bli åtta på grund av arbetsbrist.” Annars skapas fler frågetecken än svar.

 

Okej att älta ett tag

En risk med dålig kommunikation är också att de medarbetare som blir kvar efter att uppsägningarna genomförts blir missnöjda, oroliga och i slutändan säger upp sig. Att ta hand om gruppen som blir kvar är därför också viktigt.

Som chef får du stå ut med att medarbetarna kan bli lite ineffektiva ett tag, ältar och är ledsna.

– Ett sätt att undvika för mycket ältande är att ha möten för att ventilera de frågor som kommer upp, säger Marianne Rozman.

Att ge tråkiga besked påverkar förstås även dig som chef. Medarbetarna blir arga, ledsna och oroliga och som chef är det lätt att bli en bägare för all frustration. Att skilja på jobb och person blir därför viktigt, menar Marianne Rozman. Liksom att slussa vidare till andra som kan hjälpa, för att inte stå med hela bördan själv.

– I detta läge är det inte meningen att chefen ska vara psykolog och bästa kompis. Chefen måste vara chef och ledare. Behövs samtalsstöd finns till exempel företagshälsovården.

Vad är viktigast att ha med sig som chef vid arbetsbrist?

– Var ödmjuk, lyhörd och tydlig. Det besked du ger kan ha diskuterats av ledningen under lång tid, men vara helt ny information för de anställda. Ge medarbetarna tid och låt informationen sjunka in, säger Marianne Rozman. 

Chefens checklista vid varsel om uppsägning

Inför förhandling

  • Vid arbetsbrist ska alla berörda fackförbund kallas till förhandling.
     
  • Om arbetsgivaren planerar att säga upp fler än fem anställda ska Arbetsförmedlingen varslas.
     
  • Undersök om det finns möjlighet till omplacering.
     
  • Uppsägning ska (med vissa undantag) ske genom turordningen ”först in, sist ut”.
     
  • Undvik att lämna besked om en kommande förändring en fredag eller inför en ledighet.
     
  • Var på plats för följdfrågor.

Efter förhandling

  • Vid en uppsägning ska du som närmaste chef lämna besked både skriftligt och muntligt.
     
  • Du ska också utfärda arbetsgivarintyg och anmäla till den omställningsorganisation, exempelvis TRR, som företaget har avtal med.
Varsel

Facket på Northvolt: ”Folk är ledsna och chockade”

Det har varit en kaotisk dag för de anställda på Northvolt. Victor Matinlassi, klubbordförande i Stockholm, beskriver stämningen som dyster. Men fortfarande finns hoppet om att företaget på något sätt ska överleva.
David Österberg Publicerad 12 mars 2025, kl 16:08
Skylt Northvolt
I dag fick de anställda på Northvolt beskedet att företaget går i konkurs. Pontus Lundahl/TT

Northvolt har verksamhet i Skellefteå, Västerås och Stockholm. Victor Matinlassi är klubbordförande i Stockholm.

Hur har den här dagen varit?

– Ganska kaotisk. Den började vid 7 med att vi i facket fick information från företaget. Vid åtta informerade företaget via intranätet och klockan 9 informerades alla anställda vid samtliga bolag. Vi har haft enskilda möten inom respektive bolag om hur just vårt företag påverkas i den här situationen. Dagen har också handlat mycket om att stötta medlemmar och svara på frågor från dem eller hänvisa frågor vidare till Unionens regionkontor eller rådgivningen.

Victor Matinlassi
Victor Matinlassi, klubbordförande på Northvolt i Stockholm.

Hur är stämningen bland medlemmarna?

– Många är ledsna, andra chockade. Det är ganska dystert. Vi har haft det tufft en ganska lång period. Förra månaden var våra löneutbetalningar försenade, så då låg vi också pyrt till. Men hittills har vi alltid kunnat hitta en kortsiktig lösning och kämpat vidare. Nu räckte det inte och det är extremt tungt. Vi har haft hoppet uppe och trott att det skulle finnas en lösning även den här gången.

Samtidigt kommer det signaler från arbetsgivaren om att det kanske kan gå att fortsätta verksamheten på något sätt. Vad tror du om det?

– Det tror jag definitivt. Det går inte att fortsätta som Northvolt är i dag, men vi har oerhört kompetent personal, vi har fungerande produktion i Skellefteå, vi har börjat få upp volymerna. Så jag hoppas verkligen att någon tar över och driver verksamheten i samma anda som vi har haft.

Jobbar ni som vanligt nu?

– Ja, ända tills konkursförvaltaren ger något annat besked.

Och hoppas att ni får era löner den 25 mars?

– Det hoppas vi. Men det är klart att det finns en risk att det blir en fördröjning.

Har ni mycket kontakt med de förtroendevalda i Västerås och Skellefteå?

– Vi pratar dagligen. Jag känner verkligen med de anställda i Skellefteå där de har det extremt tungt. Jag är mest orolig för den internationella arbetskraft som finns i framförallt Skellefteå, men också i Stockholm och Västerås. De har kommit till Sverige både från länder utanför Europa och från Europa tillsammans med sina familjer. De har byggt ett liv här, så det är klart att jag är orolig för vad som händer med dem. 

Hur har arbetsgivaren skött det här?

– De har varit bra på att informera facken om det ekonomiska läget. Den senaste perioden har vi haft möten varje vecka med företagsledningen om ekonomin och om potentiella investerare på både kort och lång sikt. Så det här kommer inte som en blixt från klar himmel. Vi har vetat om att situationen varit väldigt oroväckande, men hade förhoppningar ända in i det sista om att det kommer att lösas. 

Vad gör ni i klubben de närmaste dagarna?

– Vi finns här för våra medlemmar. Försöker vara ett stöd och hålla stämningen uppe. Vi väntar på beslut från konkursförvaltaren. Jag vet att också Unionen kommer att kontakta konkursförvaltaren för att diskutera medlemmarnas rättigheter och löner.