Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Chockvarslet: Volvo Cars säger upp 1 300 i Sverige

Volvo Cars säger upp 1 300 tjänstemän i Sverige – trots miljardvinster. Besparingspaketet överraskade personalen.
Ola Rennstam Publicerad
Volvoflaggor utanför kontor.
Trots en vinst på nästan 6 miljarder ska Volvo Cars säga upp nära 1 300 personer i Sverige. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT.

Under första kvartalet 2023 gjorde Volvo Cars en vinst på närmare 6 miljarder. Därför kom torsdagens stora varsel som en chock för de anställda på biltillverkaren.

Jörgen Olsson.

– Folk är tagna på sängen av det här. Vi har stor efterfrågan på bilar, bolaget ökade med tio procent jämfört med april förra året och presenterade en kvartalsrapport med ett miljardresultat så det är klart att folk har lite svårt att få ihop matematiken, säger Jörgen Olsson, Unionenklubbens ordförande.

I dag jobbar 11 000 tjänstemän på Volvo Cars i Sverige, till det kommer cirka 2 500 konsulter. Företagets väljer nu att minska organisationen för att spara pengar samtidigt som man fokuserar på nästa generations bilar, 2030 ska bolaget vara en ren elbilsproducent.

Konkret innebär omstruktureringen att 1 100 tjänstemannajobb försvinner inom Volvo Personvagnar AB dessutom kommer ytterligare 200 personer att få gå från andra verksamheter i Sverige.

Osäker framtid

Trots varslets omfattning och tidpunkt har Jörgen Olsson förståelse för att företagets resonemang.
– Vi måste bli mer konkurrenskraftiga och kostnadseffektiva i framtiden. Det är klokt att man agerar nu och inte väntar tills det är för sent. Vi står inför en väldigt osäker framtid, man vet aldrig vad som kan hända. Men vi ska kämpa för att varenda en av våra 4 500 medlemmar ska få behålla jobbet, säger han.

Enligt Unionenklubben kommer man under de fackliga förhandlingarna, som inleds i nästa vecka, att få företaget att även se över antalet konsulter och tjänster som köps in.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.