Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Mer sällsynt med stora varsel
Det blir allt ovanligare med stora varsel. I stället arbetar företagen mer kontinuerligt med förändringar av verksamheten. En orsak kan vara att stora varsel skadar företagens varumärke.
För tio år sedan var det fortfarande vanligt med stora varsel. Mellan 2010 och 2013 varslades nästan 6 000 tjänstemän i tolv stora varsel. Men sedan dess har de blivit allt ovanligare. De tre senaste åren har Sverige bara haft tre stora varsel som totalt berört drygt 2 000 tjänstemän. Det visar statistik från Trygghetsrådet, TRR, som bland annat hjälper uppsagda tjänstemän att hitta nya jobb.
Siffrorna tyder på att företagen säger upp anställda mer kontinuerligt – i stället för i en klump. Enligt Lennart Hedström, vd på TRR, finns det två anledningar till det. En är att produktiviteten minskar av stora varsel.
– Vid ett storvarsel på exempelvis 1 000 personer där företaget inte tydliggjort var i företaget arbetsbristen finns kommer alla anställda gå runt och oroa sig för vad varslet innebär för dem. I stället för att lägga 100 procent av sin energi på jobbet går man runt och oroar sig. Ofta tar det lång tid innan turordningslistorna fastställts och de fackliga förhandlingarna är över.
Dessutom kan ett varsel skada företagets varumärke.
– Alla arbetsgivare vill framstå som attraktiva. Om man lägger ett storvarsel kommer både den personal man har och externa kandidater börja fundera på om det är ett företag att satsa på.
Lennart Hedström anser att både företag och anställda gynnas av att företagen blivit bättre på att ställa om sin verksamhet kontinuerligt i stället för med plötsliga neddragningar. Genom att analysera omvärlden och bli bättre på att förutse framtidens kompetensbehov kan de se till att den befintliga personalen har den kompetens som företaget behöver.
– En uppsägning är ju alltid ett misslyckande; då har man inte noterat förändringarna i omvärlden. Om man jobbar med kompetensutveckling löpande behöver man kanske inte hamna i det läget. I min värld innebär kompetensväxling att man jobbar med sina befintliga anställda, att man får dem att byta inriktning och profil. Jag tycker inte att det är kompetensväxling att säga upp 50 anställda och rekrytera 50 nya, säger han.
Han anser dessutom att även anställda behöver fundera över vilken kompetens som behövs i framtiden och se till att hålla sig anställningsbara.
Lennart Hedström tror att arbetsmarknaden under det kommande decenniet förändras snabbare än i dag. Det blir vanligare att företagen hela tiden letar efter ny kompetens och hela tiden ändrar sin verksamhet. Det betyder i sin tur att TRR behöver arbeta på ett annat sätt än i dag.
Läs mer: Så funkar Trygghetsrådet TRR
– Redan i dag arbetar vi mer proaktivt än för fem år sedan. Vi är ute i organisationer redan innan övertaligheten är ett faktum. Vi håller vägledningssamtal med anställda så att de själva kan fundera över vilka lösningar som kan finnas om det skulle bli neddragningar.
Förra året ökade antalet uppsagda tjänstemän, jämfört med året innan. Nio av tio arbetssökande lyckas dock ta sig ur arbetslösheten med hjälp av TRR. Förra året fick 77 procent av de uppsagda tjänstemännen ett nytt jobb, sju procent startade eget och sju procent började plugga.
Läs mer: Fler tjänstemän är arbetslösa
Varsel måste anmälas till Arbetsförmedlingen
- Ett varsel innebär att en arbetsgivare förvarnar sin personal att de kan bli uppsagda.
- Arbetsgivaren är skyldig att varsla om minst fem personer i samma län riskerar uppsägning på grund av arbetsbrist.
- Varsel ska anmälas både till Arbetsförmedlingen och till den fackliga organisationen.
- Anmälan ska innehålla skälen till neddragningarna, när de ska ske och hur många som berörs.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Facket på Northvolt: Nu kan vi förhandla i detalj
I går var det löningsdag och anställda på Northvolt fick sina pengar. Men framtiden är oviss för batteritillverkaren.
Under måndagen informerades de anställda på batteritillverkaren Northvolt om att 1600 personer varslas om uppsägning. Victor Matinlassi, klubbordförande på Unionen tog del av informationen på en storbildsskärm på kontoret i Stockholm.
– Nu när företaget gått ut med varslet kan vi fortsätta förhandlingarna i detalj. Det handlar bland annat om att gå igenom företagets förslag på prioriteringslistor, som är baserad på kritisk kompetens för bolaget och anställningstid, säger han.
Av de 1600 varslade drabbas Skellefteå hårdast, där försvinner 1000 tjänster. I Västerås och Stockholm kapas 400 respektive 200 tjänster. Enligt Victor Matinlassi är det cirka 40 procent tjänstemän som blir varslade i Skellefteå, liksom Västerås, medan alla 200 varslade i Stockholm är tjänstemän.
Tre månader på sig att hitta jobb
Extra tungt är varslet för de anställda som är i Sverige på ett arbetsvisum. När deras tjänst upphör har de tre månader på sig att hitta en ny arbetsgivare som kan ge arbetsvisum. Många migranter har tagit med sig hela familjen till Skellefteå och står nu inför en oviss framtid.
– Northvolt har en migrationsavdelning som hjälper till att svara på frågor och stötta de anställda. Skellefteå och Västerås kommun har också gått ut med att de ska hjälpa utländska anställda som blir varslade att hitta nytt jobb inom kommunen.
Vilka frågor får ni på Unionenklubben av medlemmarna?
– Många undrar vilka grupper som ingår i antalet varslade. Andra frågar efter hjälp, de är utsatta i sin familjesituation och kan inte bli av med jobbet. Det är tufft.
I ett pressmeddelande skriver företaget att "expansionsprojektet Northvolt Ett" kommer att avbrytas. Verksamheten i Västerås kommer att bromsas och i Stockholm är det stödfunktioner som dras in.
Det gäller för migranter utanför EU
Flera krav ställs för att få arbetstillstånd i Sverige om du är en medborgare utanför EU.
Underskrivet anställningsavtal med villkor i linje med svenska kollektivavtal, giltigt pass och en lön motsvarande minst 80 procent av medianlönen, sedan i juni i år därmed minst 28 480 kronor.
Om anställningen upphör kan man stanna i tre månader, för att söka ny anställning enligt kraven ovan innan tillståndet återkallas.
Källa: Migrationsverket
Ericssons storvarsel överraskade facket
Vilka verksamheter ska bort på Ericsson? Det är frågan Unionenklubbarna ställer när telekomjätten går ut och flaggar för att man minskar antalet anställda i Sverige med 1 200.
Strax före påsk avslöjade Ericsson i ett pressmeddelande att företaget ska krympa med 1 200 anställda i Sverige. För facken på Ericsson kom nyheten som en överraskning.
– När företaget reducerat antalet anställda tidigare har vi kommit längre i vår dialog med arbetsgivaren. Nu var arbetsgivaren snabb på att dra i stora tofsen och vi är inte vana att stå där vi står, säger Andreas Larsson, ordförande för Unionens samarbetsorganisation inom Ericsson.
Han har suttit i förhandlingar med arbetsgivaren och övriga fackliga organisationer på företaget som har omkring 14 500 anställda i Sverige, varav cirka 4 500 är medlemmar i Unionens åtta klubbar. Man har bland annat diskuterat nya målbilder för olika verksamheter.
– Det finns många frågetecken som vi jobbar på att räta ut. Exempelvis vad vi ska sluta göra och vad ska vi fokusera på framöver. Vi vill ju att det vi gör ska leda till något så stabilt som möjligt, säger Andreas Larsson.
Han är trots allt hoppfull.
– Vi tror att vi ska kunna göra något bra av detta ihop med företaget. Det finns ett samförstånd kring hur vi ska landa bra, men har lite olika syn på hur vägen dit ska se ut.
För ett år sedan presenterade Ericsson ett sparpaket på 11 miljarder kronor som innebar att 1 400 tjänster försvann i Sverige.
Runt 1 500 personer sägs upp på Spotify
Spotify säger upp runt 1 500 anställda. Omkring 240 av dem arbetar i Sverige. Nedskärningen är den andra på mindre än ett år.
Under måndagsmorgonen skickade Daniel Ek, vd för Spotify, ett meddelande till alla anställda. I det framgick att företaget tänker säga upp 17 procent av personalstyrkan. Det innebär totalt runt 1 500 personer. Omkring 240 av de svenska medarbetarna blir av med jobbet, enligt fackförbundet Sveriges Ingenjörer, som fått siffran från Spotify. Klubben på Spotify vill i nuläget inte uttala sig om detaljer.
”Vi är så klart ledsna över att många av våra kollegor påverkas av det här beslutet. Just nu är klubbens fokus att hjälpa de medlemmar som är påverkade av Spotifys nedskärningar och se till att de får det stöd de behöver”, skriver Jonas Sundberg, Unionens klubbordförande, i ett mejl till Kollega.
I brevet till de anställda skriver Daniel Ek att Spotify påverkas av det ekonomiska läget i världen: ”Den ekonomiska tillväxten har avtagit dramatiskt och kapitalet har blivit dyrare.”
Gjorde vinst på 32 miljoner euro
Enligt Spotifys kvartalsrapport för tredje kvartalet går det dock bra för företaget. Antalet premiumanvändare ökade med 16 procent och vinsten för kvartalet blev 32 miljoner euro. Men Daniel Ek anser att organisationen är ineffektiv och att för många anställda arbetar i stöttande roller och ”till och med gör arbete kring arbetet snarare än att bidra till möjligheter med verklig effekt.”
Nedskärningen är den andra i år. I januari meddelade Spotify att sex procent av personalen skulle sägas upp. Runt 100 personer fick lämna Spotify i Sverige. Den gången struntade företaget i att förhandla med och informera Unionen. Den här gången har klubben och Unionen fått information om neddragningarna i förväg, enligt Unionens presstjänst. Enligt brevet från Daniel Ek ska all berörd personal få en kalenderinbjudan till samtal under måndagen. Samtalen ska vara avklarade innan onsdag.
Spotify saknar kollektivavtal
De personer som sägs upp får, enligt företaget, i genomsnitt fem månadslöner i avgångsvederlag och två månaders karriärstöd.
Spotify saknar kollektivavtal. Under våren och början av sommaren försökte Unionen få företaget att teckna ett avtal, men Spotify drog sig ur förhandlingarna. Enligt företaget skulle ett kollektivavtal inte ge de anställda något mervärde.
Kollega söker Spotify och Unionen.
