Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Turordningen inte självklar för tjänstemännen

Trodde du att sist in-först ut var en absolut regel? Då tror du fel. Det blir allt vanligare att fackklubbar kommer överens med arbetsgivaren om en alternativ turordning, genom en så kallad avtalsturlista. Dessutom bygger turordningsreglerna i lagen på att de som jobbat längst har tillräcklig kompetens om de ska få stanna.
Publicerad
Colourbox.com
Colourbox.com

Turordningsreglerna i Lagen om anställningsskydd, las, innebär att en person med längre anställningstid har företräde framför en med kortare anställningstid i samband med uppsägningar. Men även den som har lång uppsägningstid kan bli uppsagd om han eller hon inte har tillräckliga kvalifikationer för arbetet.

Genom omställningsavtalet, som ger tjänstemän extra stöd till omställning vid neddragningar har de fackliga organisationerna också gått med på att i vissa fall göra avvikelser från turordningsreglerna genom en så kallad avtalsturlista.

Dessutom kan arbetsgivare med högst tio anställda undanta två personer från turordningen.

 

Vilken betydelse har turordningsreglerna för er?

Cornelia Gallerydh, styrelseledamot Unionen Ericsson Samorganisation samt koncernfacklig förhandlare.
– Förr i tiden gick man på anställningstid. Blev det uppsägningar tog man de sist anställda först. I dag är det annorlunda. Vi har inte slopat turordningslistorna helt, vi utgår alltid från las. Men sedan gör vi en bedömning av läget, det blir lite ge och ta.

– Spontant kan jag säga att det går mer och mer mot överenskommelser med företaget. Avtalsturlistor är vanliga, det sker i stort sett varje gång. Precis som företaget är vi måna om verksamheten och de anställda. Från fackets sida försöker vi alltid skydda medlemmarna. För oss i Sverige är det jätteviktigt att vi får vara kvar, i ett globalt företag som Ericsson slåss man mot resten av världen.

 

Thomas Fanberg, klubbordförande Securitas Sverige i Norrland:
– Vi använder oss extremt sällan av turordningsreglerna. Jag tror att frågan är av större betydelse för Unionen centralt än för oss på klubbnivå. Vi är så få tjänstemän på varje ort att turordningsreglerna inte får så stor betydelse. De få gånger det har varit neddragningar har det löst sig på andra sätt, genom att någon har valt ett erbjudande om att sluta eller genom att någon har en viss kompetens.
 

Mikael Jonsson, klubbordförande Stora Enso i Skoghall:
– På hundra år har det bara hänt en gång att folk har sagts upp. Företaget brukar lösa det med frivilliga lösningar, som förtida pensioneringar eller avgångspaket. Men 2012 slimmade man organisationen ordentligt. Tio procent, uppemot hundra personer, fick sluta. Då tvingades man säga upp 12 eller 13 anställda.

– Vi har en bra dialog med företaget och vi får vara med och påverka. Ändå tycker jag att turordningsreglerna är lite godtyckliga. Till syvende och sist är det företaget som väljer vilka som får vara kvar. Det handlar om kompetens, och om du inte har den ska du kunna lära dig på tre månader. Vissa befattningar här tar det längre tid att lära sig.

 

Ann Jonsson, klubbordförande på Ramböll:
– För oss är turordningsreglerna viktiga. Vi försöker använda oss av dem i så stor utsträckning som möjligt. Som tur är så har det inte varit aktuellt särskilt ofta. Men det är inte alltid möjligt att gå efter turordningsreglerna. Våra anställda arbetar med väldigt olika saker och då blir kompetensfrågan viktigare.

 

Text: Niklas Hallstedt, Linda Svensson, David Österberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.