Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Turordningen inte självklar för tjänstemännen
Trodde du att sist in-först ut var en absolut regel? Då tror du fel. Det blir allt vanligare att fackklubbar kommer överens med arbetsgivaren om en alternativ turordning, genom en så kallad avtalsturlista. Dessutom bygger turordningsreglerna i lagen på att de som jobbat längst har tillräcklig kompetens om de ska få stanna.
Turordningsreglerna i Lagen om anställningsskydd, las, innebär att en person med längre anställningstid har företräde framför en med kortare anställningstid i samband med uppsägningar. Men även den som har lång uppsägningstid kan bli uppsagd om han eller hon inte har tillräckliga kvalifikationer för arbetet.
Genom omställningsavtalet, som ger tjänstemän extra stöd till omställning vid neddragningar har de fackliga organisationerna också gått med på att i vissa fall göra avvikelser från turordningsreglerna genom en så kallad avtalsturlista.
Dessutom kan arbetsgivare med högst tio anställda undanta två personer från turordningen.
Vilken betydelse har turordningsreglerna för er?
Cornelia Gallerydh, styrelseledamot Unionen Ericsson Samorganisation samt koncernfacklig förhandlare.
– Förr i tiden gick man på anställningstid. Blev det uppsägningar tog man de sist anställda först. I dag är det annorlunda. Vi har inte slopat turordningslistorna helt, vi utgår alltid från las. Men sedan gör vi en bedömning av läget, det blir lite ge och ta.
– Spontant kan jag säga att det går mer och mer mot överenskommelser med företaget. Avtalsturlistor är vanliga, det sker i stort sett varje gång. Precis som företaget är vi måna om verksamheten och de anställda. Från fackets sida försöker vi alltid skydda medlemmarna. För oss i Sverige är det jätteviktigt att vi får vara kvar, i ett globalt företag som Ericsson slåss man mot resten av världen.
Thomas Fanberg, klubbordförande Securitas Sverige i Norrland:
– Vi använder oss extremt sällan av turordningsreglerna. Jag tror att frågan är av större betydelse för Unionen centralt än för oss på klubbnivå. Vi är så få tjänstemän på varje ort att turordningsreglerna inte får så stor betydelse. De få gånger det har varit neddragningar har det löst sig på andra sätt, genom att någon har valt ett erbjudande om att sluta eller genom att någon har en viss kompetens.
Mikael Jonsson, klubbordförande Stora Enso i Skoghall:
– På hundra år har det bara hänt en gång att folk har sagts upp. Företaget brukar lösa det med frivilliga lösningar, som förtida pensioneringar eller avgångspaket. Men 2012 slimmade man organisationen ordentligt. Tio procent, uppemot hundra personer, fick sluta. Då tvingades man säga upp 12 eller 13 anställda.
– Vi har en bra dialog med företaget och vi får vara med och påverka. Ändå tycker jag att turordningsreglerna är lite godtyckliga. Till syvende och sist är det företaget som väljer vilka som får vara kvar. Det handlar om kompetens, och om du inte har den ska du kunna lära dig på tre månader. Vissa befattningar här tar det längre tid att lära sig.
Ann Jonsson, klubbordförande på Ramböll:
– För oss är turordningsreglerna viktiga. Vi försöker använda oss av dem i så stor utsträckning som möjligt. Som tur är så har det inte varit aktuellt särskilt ofta. Men det är inte alltid möjligt att gå efter turordningsreglerna. Våra anställda arbetar med väldigt olika saker och då blir kompetensfrågan viktigare.
Text: Niklas Hallstedt, Linda Svensson, David Österberg
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Trafiklärare startade egen skola – avskedades
Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.
Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna.
– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen.
Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.
– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.
Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön.
* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.
Unionen: ”Ica-anställd sparkades efter felaktigt drogtest”
Ica avskedade en lagerarbetare efter ett positivt drogtest. Enligt Unionen utfördes dock testet på ett felaktigt sätt och Ica har inte heller kunnat visa upp mannens provsvar. Nu stämmer förbundet matjätten i Arbetsdomstolen.
Mannen hade arbetat på Icas lager i fyra år när han i mitten av juni i år blev utvald att göra ett drogtest på sin arbetsplats. Provet bestod av ett salivprov och utfördes i ett konferensrum av en man som presenterade sig som certifierad provtagare.
Tre dagar senare – en lördag klockan nio på kvällen – blev lagerarbetaren uppringd av en läkare från ett laboratorium som berättade att drogtestet gett positivt utslag för amfetamin. Lagerarbetaren blev chockad över anklagelserna.
– Vår medlem är helt säker på att det måste ha skett ett misstag eftersom han aldrig har använt något narkotikaklassat preparat, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som företräder lagerarbetaren.
Testföretaget saknade intyg
Ett par veckor senare valde Ica att avskeda lagerarbetaren. Motiveringen var att han gjort sig skyldig till narkotikabrott samt drograttfylleri då han kört truck under sitt pass efter provtagningen.
Under de följande förhandlingarna har Unionens representanter vid upprepade tillfällen bett att få ta del av testresultatet, men utan att arbetsgivaren kunnat presenterat något sådant. När Unionen bad att få ta del av ett ackrediteringsintyg för bolaget som utfört provtagningen visade det sig att företaget saknade ett sådant intyg. I stället framkom det att testerna utförts av en underleverantör som Ica inte kände till namnet på.
– Vi anser att all sådan här provtagning ska utföras legitimerad sjukvårdspersonal som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Men eftersom Ica inte har kunnat uppge företagets namn har vi inte ens kunnat kontrollera vem som utfört testerna, säger Sofia Wolff.
Unionen: "Salivprov otillräckligt"
Unionen har nu stämt Ica i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd. Förbundet menar att det helt saknas grund för att avskeda medlemmen och slår också fast att Icas testprocess inte varit tillräckligt rättssäker. Sofia Wolff förklarar varför:
– Det ska inte räcka med ett enda positivt salivtest. När medarbetaren nekar till att ha tagit droger borde arbetsgivaren ha gått till botten med var det kan ha uppstått ett fel i den här provtagningskedjan.
Enligt Unionens jurist borde Ica ha gjort nya analyser av båda de insamlade salivproverna, genom att skicka ett av dem till ett annat laboratorium samt granskat om det aktuella provet kan ha blivit kontaminerat eller förväxlats på vägen.
Inom rättsväsendet ställs det mycket höga krav på rättssäkerheten i samband med drogtester i arbetslivet. Unionen påpekar att ett salivprov inte är tillräckligt för att fastställa om en person haft narkotika i blodet. Enligt Rikspolisstyrelsens förskrifter är blodprov och urinprov de enda metoderna som används för att fastställa detta.
Provet kan ha förväxlats
Vidare menar Unionen att det underlag som Ica presenterade vid den centrala förhandlingen i september – ett oidentifierbart provsvar – skulle kunna tillhöra vem som helst.
Unionen har förgäves begärt att få tal del av arbetsgivarens dokumentation om hur provtagningen och transporten till laboratoriet gått till.
– Det är uppåt väggarna. De har tagit ett enda test som vi inte har fått se förrän efter avskedet och då var det maskat så vi kunde inte kontrollera vems prov det var. Vi anser att vår medlem har blivit oskyldigt dömd här, säger Sofia Wolff.
Ica svarar Kollega i ett mejl att företaget inte kommenterar enskilda individärenden, men understryker att man rent generellt har nolltolerans mot drogpåverkan på sina arbetsplatser.
