Hoppa till huvudinnehåll
Semester

Tio myter om din semester

Nedräkningen har redan börjat för många av oss. Men semestern kan kräva en uppräkning också – lagen är svårtolkad och mången arbetsgivare har inte riktigt full koll på vad som gäller. Här är tio missförstånd.
Johanna Rovira Publicerad 27 maj 2014, kl 10:23
Colourbox
Vad vet du om semestern? Vad gäller? Colourbox
  • Eftersom jag är nyanställd och inte tjänat in så många semesterdagar får jag inte ta semester.

Alla anställda har rätt till 25 dagars semester enligt lag – börjar du ditt jobb efter 31 augusti har du dock bara rätt till 5 semesterdagar. Däremot kanske du inte får några pengar om inte arbetsgivaren tillämpar förskottssemester som du kan komma att få betala tillbaka om du säger upp dig.

  • Om jag avtalar bort min övertidsersättning får jag längre semester.

Förvisso, men i de allra flesta fall är det en dålig idé att byta bort sin övertidsersättning mot en extra semestervecka. Det blir förmånligare att ha kvar övertidsersättningen om du jobbar mer än 20 timmar kvalificerad övertid om året.

  • När jag fyller fyrtio får jag fler semesterdagar tack vare gubbveckan.

Gubbveckan är bara en myt för privatanställda tjänstemän. Den finns bara inom det offentliga. Inom Unionens avtalsområden finns det bara ett fåtal kollektivavtal som ger längre semester än de 25 dagar lagen påbjuder

  • Om jag tar ut förskottssemester kan jag bli skyldig arbetsgivaren pengar om jag blir av med jobbet.

Fel. Blir du uppsagd på grund av arbetsbrist avskrivs förskottssemestern. Likaså om du säger upp dig frivilligt efter fem år.

  • De som jobbar på företag utan kollektivavtal får mer i semesterlön.

Det kanske kan finnas något enstaka litet avtalslöst företag som har bättre ersättning under semestern, men generellt är det så att summan är större per dag om det finns kollektivavtal. Finns det kollektviavtal får du vanlig lön + ett tillägg på 0,8 procent. Saknas kollektivavtal får du vanlig lön + 0,43 procent enligt lag.

  • Eftersom företaget jag jobbar på stänger under sommaren, måste jag ta min semester då, oavsett om jag har några semesterdagar kvar eller inte.

Nej. Grundregeln är att du aldrig kan bli tvingad att ta ut obetald semester. Arbetsgivaren måste erbjuda dig arbete och det ska vara inom arbetsplatsens verksamhet.

  • Eftersom det är så svårt att hitta vikarier kan jag inte ta mer än två veckors semester.

Enligt semesterlagen har du rätt till fyra veckors sammanhängande semester under perioden  juni-augusti.  Vill du däremot ha ut semester under övriga tider på året är det arbetsgivarens lag som gäller.

  • Eftersom jag är vikarie så omfattas jag inte av semesterlagen och har inte rätt till semester.

Så var det förr, men efter en lagändring 2010 omfattas även visstidsanställda av semesterlagen.Om du är anställd kortare tid än tre månader kan du gå med på att skippa semestern och får i stället så kallad semesterersättning. Semesterersättningen ska betalas ut senast en månad efter du har slutat.

  • Min semesterersättning räknas in i lönen, så jag har ingen semester.

Många arbetsgivare tror sig slippa undan med det påståendet, men semestern får inte räknas in i lönen. Om du upptäcker att en arbetsgivare blåst dig har du två år på dig att kräva ut semesterpengarna.

  • Det går att spara semesterdagar så att man kan ta ett sabbatsår var tionde år.  

Enligt lagen har du rätt att spara allt utom tjugo semesterdagar per år om du säger till din arbetsgivare. Men bara i fem år. Sen kan arbetsgivaren betala ut din sparade semester i pengar om han eller hon vill. Du kan som mest alltså bara spara till 25 extra semesterdagar (om du har normallång semester)= 10 veckors semester vart femte år.