Fyradagarsvecka och mer semester – anställdas dröm
De allra flesta av oss trivs utmärkt på våra jobb. Det visar en färsk rapport som också ger hintar om vad som skulle kunna få oss att trivas ännu bättre.
Ny rapport visar att 86% av anställda i Sverige trivs på jobbet. Flexibla arbetstider och fyradagarsvecka är populära önskemål. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.
Trots eventuellt gnissel vid kaffemaskinen och möjligt jämmer på måndagsmorgonen, trivs en stor majoritet av oss på våra arbetsplatser. En ny Sifoundersökning, gjord på uppdrag av företaget Cool Company, visar att 86 procent av de tillfrågade trivs mycket bra eller ganska bra. Endast 12 procent tycks vantrivas. Bland unga kvinnor är jobbtrivseln något sämre.
Invånarna i norra Mellansverige trivs bäst – nio av tio norröver menar att deras jobb är toppen eller någorlunda bra. Anställda och frilansare i Småland och på öarna är inte fullt lika nöjda med sin arbetssituation – åtta av tio smålänningar tillstår att jobbet är bra eller åtminstone okej.
Förnöjsamheten har dock gått ner totalt sett sedan förra året då 89 procent av de svarande uppgav att de trivdes bra på sina arbetsplatser. Men det finns saker en angelägen arbetsgivare kan göra för att bryta den nedåtgående trivseltrenden.
Stor förbättringspotential
Om man sneglar på andra siffor i rapporten framträder tydliga förbättringspotentialer. Bland annat finns ett starkt sug efter fyradagarsvecka – 77 procent av de tillfrågade är positiva till att förkorta arbetsveckan och merparten av dessa är övertygade om att de kan fixa jobbet precis lika bra trots kortad arbetstid. Bland yngre, till vilka räknas alla under trettio, är hela 82 procent inställda på fyradagars arbetsvecka.
Närmare hälften av de tillfrågade anser dessutom att de har på tok för kort semester. Även här sticker de unga ut – det är bara en knapp tredjedel av de yngre som anser att de har tillräckligt med semesterdagar som det är.
Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
”Effekterna begränsade i Sverige"
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs. Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Konkurser kan öka
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Unionen: ”Regeringen måste agera”
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.
