Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Så får du pendla på arbetstid

Många utför kontorssysslor på bussen eller tåget till och från arbetet. Det kan innebära obetalt arbete. Men det går att förhandla sig till betald restid.
David Österberg Publicerad 11 december 2017, kl 14:33
Johnér
Johnér

Den som pendlar till jobbet får ofta långa dagar. På tåget eller bussen är det enkelt att svara på mejl, fila på rapporter och ringa jobbsamtal. Väl framme börjar den riktiga arbetsdagen innan det så småningom är dags att resa hemåt – då ytterligare uppgifter kan klaras av.

Läs mer: 7 saker som alla pendlare känner igen sig i

Men det finns arbetsplatser där pendlare får räkna restiden som arbetstid. Jan Sandred är Program Manager på innovationsmyndigheten Vinnova. Han bor i Uppsala men har pendlat till Stockholm under hela sitt yrkesliv på olika jobb – och alltid sett det som en självklarhet att räkna restiden som arbetstid.

Det finns chefer som tror att medarbetarna inte jobbar om de inte ser dem

– Till en början hade jag det inskrivet i kontraktet, men på min nuvarande arbetsplats får vi jobba varifrån vi vill. Formellt sett är våra arbetstider 9–17, men i praktiken kan vi jobba när det passar oss. Och det är ingen skillnad mellan att sitta på kontoret och att sitta på tåget och jobba. Bortsett från att ha möten kan jag göra allt på tåget, säger han.

Jan Sandreds råd till den som vill pendla på arbetstid är att be chefen motivera varför det inte skulle vara möjligt. Själv har han svårt att se några problem med det.

– Varför måste man sitta på kontoret mellan vissa klockslag? Det finns chefer som tror att medarbetarna inte jobbar om de inte ser dem. Men på min arbetsplats har vi inga fasta arbetsplatser. Det utmanar ledarskapet. Och plötsligt blir arbetsinsatsen en fråga om ansvar för både chefer och medarbetare.

– En chefsposition tilldelas man. Ett ledarskap kan man bara förtjäna, genom att visa att man har förtroende för att medarbetarna faktiskt gör sitt jobb.

Det är skillnad, menar han, på att vilja ha kontroll och att ha koll.

– En god ledare har koll på läget, men den som behöver kontrollera sina medarbetare kommer att få det svårt.

Gunilla Krieg är central ombudsman på Unionen. Även hon tycker att det borde finnas goda möjligheter att få räkna pendlingstid som arbetstid. Förutsättningen är att cheferna ser till resultat i stället för att räkna timmarna som man befinner sig på arbetsplatsen.

– Chefer, kunder och kollegor får svar på sina frågor från pendlaren på tåget lika snabbt som från den som sitter vid skrivbordet. Många av dessa pendlare har en frihet i arbetstidens förläggning och kan själva välja var och när de arbetar. Deras chefer ser till resultat, i stället för att kontrollera hur många timmar pendlaren är på arbetsplatsen, säger hon.

Före digitaliseringens intåg var det svårare att arbeta på resor. Men det har förekommit att pendlingstid ändå räknats som arbetstid, exempelvis när företag har flyttat till annan ort.

– Under ganska många år har Unionen i förhandlingar krävt att medlemmar som blir erbjudna jobb på annan ort får pendla på arbetstid. Det har många företag gått med på. Ofta är det en övergångsperiod på några år som gäller, säger hon.

7 gyllene förhandlingslägen

  1. Passa på vid verksamhetsövergång, som när två företag går ihop och du erbjuds arbete på annan ort.
  2. Ett annat bra tillfälle är vid en omorganisation som gör att du reser direkt från bostaden till kunder, utan att åka via arbetsplatsen.
  3. Be om det redan på anställningsintervjun, om du får långt till arbetsplatsen.
  4. Om det vid anställningsintervjun föreslås att övertidsersättningen ska ingå i månadslönen kan du begära att få pendla på arbetstid samt få en extra semestervecka och högre lön.
  5. Ta upp saken vid det årliga lönesamtalet.
  6. När du får en ny chef som har ett modernare sätt att leda än att kräva att alla medarbetare alltid ska vara på kontoret.
  7. Lever chefen i stämpelklockans tid? Visa hur många sätt det numera finns att kontrollera hur mycket du arbetar. Möjligheterna att ha råkoll är större än någonsin tidigare.
Arbetstid

Fler företag ska testa fyradagarsvecka

Till hösten inleds en stor studie om fyradagarsvecka. Studien är den första i Sverige. Initiativtagare är Anna-Carin Alderin, nationell representant för 4 Day Week Global.
– Det finns många fördelar med fyradagarsvecka: medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre, säger hon.
David Österberg Publicerad 7 mars 2024, kl 06:02
Kvinna vid dator kollar sitt armbandsur.
Framtidens arbetsliv - fyra dagar arbete, tre dagar fritid? Nu ska forskare testa fyradagarsvecka i Sverige - något man menar kan bli verklighet för alla. Foto: Colourbox.

Intresset för förkortad arbetstid växer sig allt starkare. Flera stora studier i bland annat Storbritannien, USA och Australien har visat att fördelarna med fyradagarsvecka är så stora att nästan alla deltagande företag fortsätter med kortare arbetstid.

Studierna har tillkommit på initiativ av den ideella organisationen 4 Day Week Global. Organisationens representant i Sverige heter Anna-Carin Alderin och förra året såg hon till att även vi får en studie om effekterna av kortare arbetstid.

– Företag som är intresserade av att vara med kan anmäla sig fram till slutet av våren eller början av sommaren. Därefter kommer vi att ha en dialog med företagen om vilka förberedelser de behöver göra och till hösten inleds den sex månader långa studien. Den genomförs av Lena Lid Falkman som är knuten till Handelshögskolan i Stockholm och Karlstads universitet, säger Anna-Carin Alderin.

Kortare arbetstid med full lön

Anna-Carin Alderin.
Anna-Carin Alderin.

Medarbetarna på de deltagande företagen får arbetstiden sänkt till 80 procent av ordinarie tid, men behåller 100 procent av lönen. Studien ska bland annat ta reda på hur produktivitet och välmående påverkas av förändringen.  

Anna-Carin Alderin har nästan 20 års erfarenhet av olika chefsroller på Ikea, men driver numera eget företag. Hon är optimistisk till att fördelarna med kortare arbetstid är många.

– Jag är lite försiktig med att säga att det fungerar för alla bolag i Sverige för det vet vi inte, det är ju det som forskningsstudien ska ta reda på. Men samtidigt har jag ju sett vad som har hänt med bolag i andra länder. Ur arbetsgivarperspektiv blir det lättare att rekrytera och behålla talang på ett helt annat sätt än tidigare. Man kan också se att medarbetarna mår bättre, deras stressnivåer sänks och balansen mellan jobb och fritid blir bättre. Produktiviteten bibehålls eller går upp.

En förutsättning för att lyckas med fyradagarsvecka är noggranna förberedelser.

– Det viktigaste är att man funderar på hur man ska jobba och hur man kan jobba smartare.  På företag med många tjänstemän kan man till exempel ofta spara tid genom effektivare möten. Många får också mycket gjort genom att lägga in fokustid under dagen, där man blockar tid i kalendern. Gärna kollektivt, så att alla sitter fokuserat mellan exempelvis 9 och 10, säger Anna-Carin Alderin.

Arbetstiden har inte sänkts på 50 år

Arbetstiden sänktes successivt i Sverige under 1900-talet, men har legat still på 40 timmar i veckan sedan 1973. En förklaring, tror Anna-Carin Alderin, är att det är enklast att göra som man alltid har gjort.

– Man måste väcka tanken att det går att leva och arbeta på ett annat sätt. Jag hade själv inte reflekterat över det fram tills nyligen. Samtidigt har ju många tjänstemän redan i dag flexibla arbetstider och möjlighet att jobba på distans. Och jag tror att många i praktiken jobbar mindre än åtta timmar per dag, även om det kan vara dolt i dålig möteskultur eller att man sköter privata ärenden på arbetstid.

Har vi en annan syn på arbetstid om tio år?

– Jag tror absolut att vi kommer att arbeta färre timmar, bland annat när AI tar över en del av våra arbetsuppgifter. Jag tror att vi mår bra av lägga mer tid på våra barn, på träning, på våra äldre, på att vara i naturen. När vi arbetar färre timmar får vi dessutom större möjligheter att fatta fler hållbara beslut och det är bra för den planet vi bor på.