Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Så får du pendla på arbetstid

Många utför kontorssysslor på bussen eller tåget till och från arbetet. Det kan innebära obetalt arbete. Men det går att förhandla sig till betald restid.
David Österberg Publicerad
Johnér
Johnér

Den som pendlar till jobbet får ofta långa dagar. På tåget eller bussen är det enkelt att svara på mejl, fila på rapporter och ringa jobbsamtal. Väl framme börjar den riktiga arbetsdagen innan det så småningom är dags att resa hemåt – då ytterligare uppgifter kan klaras av.

Läs mer: 7 saker som alla pendlare känner igen sig i

Men det finns arbetsplatser där pendlare får räkna restiden som arbetstid. Jan Sandred är Program Manager på innovationsmyndigheten Vinnova. Han bor i Uppsala men har pendlat till Stockholm under hela sitt yrkesliv på olika jobb – och alltid sett det som en självklarhet att räkna restiden som arbetstid.

Det finns chefer som tror att medarbetarna inte jobbar om de inte ser dem

– Till en början hade jag det inskrivet i kontraktet, men på min nuvarande arbetsplats får vi jobba varifrån vi vill. Formellt sett är våra arbetstider 9–17, men i praktiken kan vi jobba när det passar oss. Och det är ingen skillnad mellan att sitta på kontoret och att sitta på tåget och jobba. Bortsett från att ha möten kan jag göra allt på tåget, säger han.

Jan Sandreds råd till den som vill pendla på arbetstid är att be chefen motivera varför det inte skulle vara möjligt. Själv har han svårt att se några problem med det.

– Varför måste man sitta på kontoret mellan vissa klockslag? Det finns chefer som tror att medarbetarna inte jobbar om de inte ser dem. Men på min arbetsplats har vi inga fasta arbetsplatser. Det utmanar ledarskapet. Och plötsligt blir arbetsinsatsen en fråga om ansvar för både chefer och medarbetare.

– En chefsposition tilldelas man. Ett ledarskap kan man bara förtjäna, genom att visa att man har förtroende för att medarbetarna faktiskt gör sitt jobb.

Det är skillnad, menar han, på att vilja ha kontroll och att ha koll.

– En god ledare har koll på läget, men den som behöver kontrollera sina medarbetare kommer att få det svårt.

Gunilla Krieg är central ombudsman på Unionen. Även hon tycker att det borde finnas goda möjligheter att få räkna pendlingstid som arbetstid. Förutsättningen är att cheferna ser till resultat i stället för att räkna timmarna som man befinner sig på arbetsplatsen.

– Chefer, kunder och kollegor får svar på sina frågor från pendlaren på tåget lika snabbt som från den som sitter vid skrivbordet. Många av dessa pendlare har en frihet i arbetstidens förläggning och kan själva välja var och när de arbetar. Deras chefer ser till resultat, i stället för att kontrollera hur många timmar pendlaren är på arbetsplatsen, säger hon.

Före digitaliseringens intåg var det svårare att arbeta på resor. Men det har förekommit att pendlingstid ändå räknats som arbetstid, exempelvis när företag har flyttat till annan ort.

– Under ganska många år har Unionen i förhandlingar krävt att medlemmar som blir erbjudna jobb på annan ort får pendla på arbetstid. Det har många företag gått med på. Ofta är det en övergångsperiod på några år som gäller, säger hon.

7 gyllene förhandlingslägen

  1. Passa på vid verksamhetsövergång, som när två företag går ihop och du erbjuds arbete på annan ort.
  2. Ett annat bra tillfälle är vid en omorganisation som gör att du reser direkt från bostaden till kunder, utan att åka via arbetsplatsen.
  3. Be om det redan på anställningsintervjun, om du får långt till arbetsplatsen.
  4. Om det vid anställningsintervjun föreslås att övertidsersättningen ska ingå i månadslönen kan du begära att få pendla på arbetstid samt få en extra semestervecka och högre lön.
  5. Ta upp saken vid det årliga lönesamtalet.
  6. När du får en ny chef som har ett modernare sätt att leda än att kräva att alla medarbetare alltid ska vara på kontoret.
  7. Lever chefen i stämpelklockans tid? Visa hur många sätt det numera finns att kontrollera hur mycket du arbetar. Möjligheterna att ha råkoll är större än någonsin tidigare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Många chefer positiva till kortare arbetstid

Kortare arbetstid skulle inte påverka chefernas arbetsbelastning. Det tror 6 av 10 chefer. Samtidigt befarar många att det blir svårare att nå uppsatta mål. Det visar en undersökning som Chef & Karriär har gjort.
David Österberg Publicerad 16 december 2024, kl 13:04
Kortare arbetstid. Till vänster en man som kollar klockan framför sin dator. Till höger en kvinna med fötterna på skrivbordet.
En Novusundersökning som Kollegas systertidning Chef & Karriär låtit göra visar att 59 % av cheferna tror att kortare arbetstid inte skulle påverka deras arbetsbelastning, men många oroar sig för att det blir svårare att nå uppsatta mål. Foto: Colourbox.

Kortare arbetstid har seglat upp som en het fråga i avtalsrörelsen. Därför har tidningen Chef & Karriär gjort en Novusundersökning om chefernas syn på kortare arbetstid. Här är några av resultaten ur undersökningen.

 

Hur tror du att kortare arbetstid skulle påverka din arbetsbelastning som chef?

Oförändrad: 59 procent.

Ökad: 33 procent.

Minskad: 8 procent.

Vilka konsekvenser skulle kortare arbetstid få för dig i din roll som chef?

Svårare att nå uppsatta mål: 42 procent.

Ökad otydlighet om medarbetare är i tjänst eller ej: 20 procent.

Svårare att kommunicera med medarbetare: 18 procent.

Vilka konsekvenser tror du att kortare arbetstid skulle få för verksamheten?

Oförändrad produktivitet: 38 procent.

Svårare att nå de uppsatta målen: 27 procent.

Ökad produktivitet: 26 procent.

Minskad produktivitet: 21 procent.

Lättare att nå de uppsatta målen: 13 procent.

Hur skulle du upprätthålla produktiviteten vid kortare arbetstid?

Införa nya arbetssätt i organisationen: 60 procent.

Medarbetarna skulle få uträtta lika mycket som tidigare: 31 procent.

Ökad bemanning: 26 procent.

Se över affärsmodellen: 24 procent.