Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så får du chefsjobbet

Brinner du för att driva en verksamhet framåt och hjälpa dina medarbetare att utvecklas? Satsa på ett chefsjobb!
Anita Täpp Publicerad 12 oktober 2018, kl 14:29
Chefsjobb i sikte? Så här gör du verklighet av drömmen! Illustration: Helena Halvarsson

Många är sugna på att leda andra. Enligt en Sifoundersökning vill så många som hälften av alla unga bli chefer. Men hur vet man om man passar som ledare? Och hur gör man för att bli det?

En bra början är att fundera över vad som lockar med ledarskapet, så att du inte bara ser en chefspost som den enda möjligheten att göra karriär. Eller enbart drivs av makt- eller prestigeskäl och inte heller vill ha personalansvar.

– Ska man bli en bra ledare behöver man ha ett genuint intresse för andra människor och deras utveckling. Och känna att man kommer att kunna inspirera och hjälpa medarbetarna att växa, säger ledarutvecklaren Sanna Feldt.

– Det betyder också att man ska kunna visa personlig omtanke, exempelvis genom att ge råd och tydlig feedback när något behöver förändras. Eftersom man ibland måste vara lite obekväm för medarbetarna krävs också att man har en stark integritet och kan navigera själv.

Viktigt är också att fundera över i vilken slags verksamhet du vill bli chef.

– För att bli bra som ledare behöver man ha en stark känsla för och tro på den verksamhet som företaget bedriver. Som chef är man ju också arbetsgivarens företrädare och då måste man kunna stå för verksamheten. Dessutom är det viktigt att man är äkta och inte behöver göra om sig i chefsrollen. Då blir det roligt och spännande att vara chef, säger Sanna Feldt.

– Om man inte känner så på sin nuvarande arbetsplats kan det alltså vara bra att söka sig till en annan innan man gör allvar av sina chefsplaner.

När man väl tycker att alla nödvändiga kriterier är uppfyllda finns olika sätt att förverkliga sina chefsplaner. På många företag finns en organiserad internrekrytering i form av ledarprogram som man kan bli nominerad till eller ansöka till.

Ledarskapet har en avgörande effekt på människors hälsa, livskvalitet och drivkraft 

Men även om det inte finns ett sådant program på ditt företag gäller samma råd till alla chefsaspiranter: Var tydlig med vad du vill och visa framfötterna!

Börja med att berätta för din närmaste chef eller någon på personalkontoret om din önskan. Försök sedan agera som en ledare, råder Sanna Feldt.

– Fundera över hur du själv skulle vilja ha det i rollen som chef och visa ditt engagemang genom att ta plats och ta på dig en form av ledarskap i syfte att vilja bidra.

Konkret kan det exempelvis vara att du ser vad arbetsgruppen behöver åstadkomma och försöker leda och hjälpa kollegorna åt det hållet genom det du säger och gör. Bra är också att vara aktiv i diskussioner när utmaningar i verksamheten behöver lösas, liksom att du förklarar att du är villig att ta ansvar för något som chefen ber om hjälp med.

– Om man agerar på det här viset är det troligt att det kommer att synas och märkas, säger Sanna Feldt.

Hon tipsar också om att man gärna kan skapa en egen utvecklingsplan där man formulerar och skriver ner sina mål och börjar göra strukturerade reflektioner om sin egen utveckling. Som vad man har gjort och lärt sig av det, och vad man vill göra framöver.

Dessa uppgifter kan också vara väldigt bra att ha när man ska diskutera sina chefsplaner med sin chef.

För att lära sig mer om ledarskapet kan man också skaffa en mentor. En ingång kan då vara att be om en intervju om hur det är att vara chef med någon man tycker är en bra ledare.

– Sedan kan man träffa mentorn då och då och reflektera kring sin utveckling och kanske få feedback och bra inspiration, säger Sanna Feldt.

 

KOLLEGA FRÅGAR

1. Vilka egenskaper söker ni hos en blivande chef?
2. Vad är direkt olämpligt?
3. Har ni en organiserad internrekrytering?
 

Louise Dolck Strömberg, HR-chef på Axis


Foto. Linkedin

1. Äkthet, att man är prestigelös och värderingsstyrd, att man har empati samt att man kan skapa tillit, fungera som en förebild och vara coachande.

2. Att sakna empati.

3. Ja. Vi bejakar internrekrytering och jobbar exempelvis med talent management. Våra chefer får även en rekryteringsutbildning, då det är ett viktigt uppdrag i chefsrollen.

 

Jesper Smith, HR-chef på Clas Ohlson


Foto. Clas Ohlson

1. Värdegrunden är det centrala. Vidare att man är trygg i ledarrollen, har ett genuint intresse för att utveckla medarbetare och inser att man ska fokusera på kunderna.

2. En ledare som inte lever upp till våra värderingar. Eller som står för ett alltför regelstyrt och policydrivet ledarskap. Det fungerar inte hos oss.

3. Vi prioriterar oftast internrekrytering till ledarroller. Vi har många olika typer av kortare projektuppdrag som våra medarbetare deltar i. Det ger en breddning och en möjlighet att se potentialen hos våra medarbetare.

 


Renata Serafini, Global Talent Acquisition Director inom HR på Electrolux


Foto. Linkedin

1. Att man delar våra värderingar, kan bygga framgångsrika team och passar in i vår kultur av samarbete, som präglas av öppenhet, energi och utveckling. Plus att man är snabbfotad.

2. Att man inte står bakom vår uppförandekod.

3. Ja. Vi ger alla anställda möjligheten att söka alla tillgängliga chefstjänster, de utlyses på vårt intranät. Vi har regelbundna genomgångar i ledningsgrupperna där vi ser över vilka medarbetare som kan vara redo att ta nästa steg i karriären inom koncernen eller som kan vara tänkbara för olika ledarskapsprogram.

 

IDA SKA BLI HOTELLDIREKTÖR

På senare år har Ida Söderhäll reflekterat mycket kring ledarskap. Nu deltar hon i ett program för blivande chefer på Scandic.
 

Under de fem år som Ida Söderhäll har jobbat med intäktsoptimering på Scandic har hennes chefsplaner sakta men säkert växt fram.

– Ledarskapet har ju en väldigt avgörande effekt på många värdefulla faktorer, som människors hälsa, livskvalitet och drivkraft. Så lyckas man landa rätt i ett ledarskap har man stora möjligheter att påverka sådant och då får man också grymma förutsättningar att nå mål utifrån det, både på ett personligt plan och på ett företags- och nationellt plan. Det triggar mig, säger hon.

Hur kom du med i programmet?

– Jag ansökte om en plats genom ett personligt brev plus mitt cv. Sedan gjordes också några intervjuer.

Vad har hänt sedan dess?

– En internutbildning har gett mig väldigt värdefulla verktyg. Jag har också en aktiv dialog med min närmaste chef och vår HR-avdelning, där jag får otroligt mycket stöd, input och guidning. Då har jag också framfört att jag vill bli hotelldirektör på sikt, vilket jag är supertaggad på nu.
 

Foto FREDRIK STEHN

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten. 

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory