Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Nya kollektivavtal – då får du veta din egen lön

De omtalade industriförhandlingarna är klara. Men de flesta jobbar i andra branscher. Vad händer för dem nu? Kollega reder ut.
Noa Söderberg Publicerad
Två personer skakar hand.
Industriavtalet är klart och märket för löneökningen är satt, men det är fortfarande många kollektivavtal kvar att förhandla. När får du veta din lön, arbetstidsförkortning och andra förändringar? Här listas vad som gäller för tjänstemän i olika branscher och företag. Foto: Colourbox

Kollektivavtalen inom industrin sätter ”märket” för resten av arbetsmarknaden. Därför riktas uppmärksamheten dit under varje avtalsrörelse. 

Men de flesta jobbar i andra branscher, med andra avtal. I dagsläget har omkring hälften av tjänstemännen i privat sektor fått veta sina nya villkor.

Kollega förklarar vad som händer nu i din bransch – och när du kan få din nya lön.

IT & telekom

Nytt kollektivavtal för IT-anställda tecknades 2 april. Avtalet innehåller en dags arbetstidsförkortning. Det innebär att anställda i tjänstesektorn för första gången får arbetstidsförkortning i ett branschövergripande avtal.

Kollektivavtalet innehåller också lättnader i små företags skyldigheter att MBL-förhandla, ett generellt tillstånd för nattarbete och högre ersättning för deltidsanställda som jobbar övertid.

Löneökningsutrymmet är detsamma som inom industrin, alltså 6,4 procent uppdelat på två år. Men efter att kostnaderna för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar dragits av blir de faktiska löneökningarna 5,5 procent.

Överenskommelsen gäller anställda på företag som Tietoevry och CGI. Totalt omfattas omkring 27 500 medlemmar i Unionen och 6000 medlemmar i Sveriges Ingenjörer.

4 april tecknades avtal för de som jobbar inom telekom, alltså på företag som Telia, Tele2 och Telenor. Även här finns en dags arbetstidsförkortning, med samma avräkning från löneutrymmet som på IT-avtalet.

De mer fördelaktiga reglerna för deltidsanställda, lättnaden i företagens MBL-skyldigheter och de mjukare reglerna om nattarbete finns även här. Taket för kompledighetsbanken höjs från 100 till 150 timmar.

Bygg, energi & fastighet

Åtta olika avtal, uppdelade på företagstyp: måleri, plåt, installatörer, med flera. 

11 april tecknades nytt kollektivavtal med Energiföretagens arbetsgivareförening. Det följer industrins märke och ger ökad arbetstidsförkortning om 9 timmar per år. I utbyte räknas 0,5 procent bort från löneökningarna.

De lättnader i MBL-reglerna som avtalats om i IT-sektorn finns inte här. Däremot införs något hårdare regler kring rätten att spara semesterdagar och att ta ut föräldraledighet i samband med sommarsemester.

Avtalet med Byggföretagen löpte ut 31 mars och har ännu inte förnyats. Förhandlingarnas stora stötesten är, precis som i många andra branscher, arbetstidsförkortningen.

Övriga avtal löpte ut 30 april.

Transport

I slutet av april förnyades avtalen med Transportföretagen, som styr villkoren för bland annat trafikskolelärare och tjänstemän inom flyget, sjöfarten, hamnar och på bussbolag. 

Avtalen innehåller arbetstidsförkortning och följer i övrigt märkets nivå – 6,4 procents löneökning på två år, med avräkning för kostnaderna för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar.

Handel & besöksnäring

Här finns kollektivavtal för tjänstemän i detaljhandeln, säljare på Systembolaget och apoteksanställda. Det är branscher där många jobbar deltid. Därför kan det bli oenighet kring reglerna för övertidsersättning.

Facken hävdar att uppgörelsen inom industrin, som innebär att deltidsanställda ska få högre övertidsersättning än tidigare, ska införas även i andra kollektivavtal. Arbetsgivarna menar att det inte finns någon sådan koppling. Avtalen löpte ut 30 april.

Bemanning & konsult

Kollektivavtalet för bemanningsanställda tjänstemän förnyades 8 maj. Det följer märkets löneökningsnivå och innehåller arbetstidsförkortning. En del av de tjänstemän som har allra lägst löner omfattas av det här avtalet. Unionen har, till skillnad från LO-förbunden, inte krävt någon särskild låglönesatsning i årets avtalsrörelse.

Arkitekter och konsulter har ett avtal som har förnyats med likvärdiga villkorsförändringar som i övriga branscher och ett annat som löper ut 31 december. Det senare gäller även anställda på revisionsföretag. 

Organisationer

Här finns avtal för tjänstemän på Samhall, inom kultursektorn, fackförbund och biståndsorganisationer. Det finns också kollektivavtal för idrottare. 

5 maj tecknades nya avtal inom Samhall, som följer märkets löneökningsnivåer och innehåller utökad arbetstidsförkortning med 8 timmar. Kostnaderna för den sänkta arbetstiden, och de höjda pensionavsättningarna, dras av från löneökningarna. Nytt är också att man kan få föräldralön så fort man blivit anställd.

Andra avtal, till exempel inom civilsamhället, löpte ut 30 april. Även här kan frågan om arbetstidsförkortning försvåra förhandlingarna.

Almega-området

Många av Unionens mindre kollektivavtal har en sak gemensamt: de är förhandlade med arbetsgivarorganisationen Almega.

9 april varslade Unionen och Sveriges Ingenjörer om strejk på fyra av Almegas avtalsområden: Utbildning, Utveckling och tjänster, Tjänstemannaavtalet och Innovationsföretagen. Medlemmar på bland annat konsultbolaget WSP, Handelshögskolans chefsutbildning och flera av landets bilprovningsföretag stod redo att lägga ned arbetet.

17 april enades parterna om nya kollektivavtal, vilket innebar att strejken aldrig bröt ut. De nya avtalen innehåller både arbetstidsförkortning och övertidsersättning för deltidsanställda – alltså de fackliga krav som varit svårast att förhandla om. I utbyte har Unionen gått med på mer flexibla regler för schemaläggning, nattarbete och rörliga lönedelar. 

Löneökningarna följer industrins märke: 6,4 procent på två år. 0,9 procent dras av för att bekosta arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar.

11 april varslade facket om strejk på ett femte Almega-område: Medieföretagen. Strejkvarslet gällde SVT, men 23 april kom parterna överens och ett nytt kollektivavtal ingicks. Det innehåller liknande förändringar som i övriga Almega-avtal.

Därefter har flera Almega-avtal förnyats med liknande villkorsförändringar, inklusive arbetstidsförkortning och högre ersättning för deltidsanställda som jobbar över. Avtalen gäller bland annat de som jobbar i säkerhetsbranschen och mediebranschen.

Unionen har över 80 kollektivavtal. Alla är inte omfattade i denna artikel. Här finns en fullständig lista.

Texten uppdaterades 8 maj kl 11.26.

Då får du din nya lön

”Märket” i årets avtalsrörelse är 6,4 procents kostnadsökning på två år – 3,4 procent första året, 3 procent andra året. Men det är inte samma sak som din löneökning. Innan löneökningarna blir klara ska företagets kostnader för arbetstidsförkortning och ökade pensionsavsättningar dras av från märket. 

Vad det innebär skiljer sig mellan olika avtal. Unionen har meddelat att den arbetstidsförkortning som införs i industrin leder till att 0,5 procent räknas bort från de avtalens löneökningar i år.

De pengar som blir kvar ska företaget sedan fördela mellan de anställda som lönepåslag. Men alla anställda får inte samma procentsats. Arbetsgivaren kan välja att ge mer till vissa och mindre till andra, utifrån hur de har presterat. 

Det är det som diskuteras på ett lönesamtal och i fackklubbens förhandlingar. Vissa kollektivavtal innehåller ett golv för lägsta löneökning som arbetsgivaren måste ge alla anställda, en så kallad individgaranti.

När denna process är klar får du besked om din nya lön. På många företag sker det efter sommaren eller ännu senare. I så fall får du också en klumpsumma som motsvarar den löneökning du skulle ha fått från datumet då det nya kollektivavtalet började gälla. Det kallas retroaktiv löneökning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

Bråk om arbetstid i byggbranschen: ”Vi ska inte lägga oss”

Tjänstemän i byggbranschen har väntat fem veckor på sitt nya kollektivavtal. Frågan om arbetstidsförkortning skapar problem i förhandlingarna. ”Det kan bli ett varsel”, säger Bengt Göransson, ordförande i riksklubben på NCC.
Noa Söderberg Publicerad 7 maj 2025, kl 14:48
Anställda på en byggarbetsplats. Personerna på bilden har inte med innehållet i artikeln att göra.
Byggbranschen har inte fått nya kollektivavtal för sina tjänstemän - vad gäller då? Löner och villkor är desamma eftersom avtalet förlängs, men retroaktiv löneökning kan påverka skatten. Dessutom är det förhandlingar om arbetstidsförkortning, där fack och arbetsgivare har svårt att komma överens om hur ledigheten ska förläggas. Personerna på bilden har inte med innehållet i artikeln att göra. Foto: Mattias de Frumerie, DI/TT

38 dagar. Så länge har tjänstemännen i byggbranschen stått utan nytt kollektivavtal, efter att det gamla gick ut 31 mars. När förhandlingarna drar ut på tiden så förlängs det gällande avtalet, vilket betyder att villkoren och vardagen är densamma. 

Men hos anställda på de stora byggföretagen finns en irritation. Dels över att de nya lönerna dröjer, vilket kan innebära en skattesmäll när det blir retroaktiva löneökningar. Dels över att en särskild fråga har fastnat hos förhandlarna: arbetstidsförkortning.

Bengt Göransson är ordförande i Unionens riksklubb på NCC. Han tror inte att det blir konflikt, men säger att parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

– Vi är beredda på det mesta. Det kan bli ett varsel, det vet man inte. Andra avtal har ju blivit varslade.

Frågan om arbetstidsförkortning är viktig, säger han. Därför kan facket och medlemmarna behöva hålla ut.

– Det är bättre att avtalet får ta den tid det tar, för jag tycker inte vi ska lägga oss för Byggföretagen.

Unionens centrala kommunikationsavdelning hävdar i sina sociala medier att arbetsgivarna vill ”ta ensidig makt över arbetstidsförkortningen” och ”styra över återhämtningen”.

Facket: arbetsgivaren vill styra arbetstidsförkortningen

Nils-Erik Nilsson, ordförande i Unionens riksklubb på Skanska, bekräftar att hanteringen av arbetstidsförkortning är den stora stötestenen i förhandlingarna.

– Det som kärvar är att om det ska vara en extra dag så vill arbetsgivaren styra över när den förläggs. Det är ingen som är intresserad av det. Man vill ha det i en dialog, så att det inte är ensidigt.

Nils-Erik Nilsson, ordförande i Unionens riksklubb på Skanska.
Nils-Erik Nilsson Foto: Privat

Han säger att den frågan inte är något problem på Skanska, och att det inte är hans arbetsgivare som driver Byggföretagens agerande i förhandlingarna.

– Det är andra företag inom byggbranschen som har det önskemålet. Hade jag satt mig med ledningen här så hade vi löst det här på fem minuter, säger han och fortsätter:

– Det är några som ser det som ett problem, men då har man kanske andra problem egentligen. En dålig dialog på arbetsplatsen. Det är där det sitter i så fall. Men jag tror att de flesta stora företag inte ser detta som ett problem över huvud taget.

Även Nils-Erik Nilsson betonar att hans klubb är redo för konflikt om det skulle behövas.

Företagen: behåll antalet arbetade timmar

Byggföretagen avböjer en intervju. Pressansvarig Lars Kriss hänvisar till ett uttalande på organisationens webbplats. Där står att ”facken trycker hårt på frågan om arbetstidsförkortning”, men att Byggföretagen tycker att det är ”av yttersta vikt att bibehålla antal arbetade timmar i branschen”. 

Byggföretagen skriver också att varje företag ska ha ”möjlighet att anpassa exempelvis arbetstidsförläggning utifrån sina unika förutsättningar”. De hänvisar till att andra kollektivavtal som har tecknats under årets avtalsrörelse ger arbetsgivarna makt att förlägga arbetstidsförkortningen.

”I och med detta är förhoppningen att även Byggföretagens avtalsförhandlingar ska kunna gå i hamn”, avslutas meddelandet.

Kollega har frågat Unionen på central nivå vad förbundet menar med att arbetsgivarna vill ta ensidig makt över arbetstidsförkortningen och varför förhandlingarna drar ut på tiden. Pressekreterare Torbjörn Granrot svarar i ett kortfattat mejl:

”Svar: Förhandling pågår.”

Nytt kollektivavtal dröjer – vad gäller?

De flesta kollektivavtal i Sverige har ett slutdatum, som bestäms på nytt i varje avtalsrörelse. Om fack och arbetsgivare inte kommer överens om ett nytt kollektivavtal innan det gamla har gått ut så inträder så kallat avtalslöst tillstånd. Det innebär att facket har rätt att varsla om strejk. Så länge förhandlingarna fortfarande pågår är dock det normala att man förlänger det gamla kollektivavtalet tillfälligt. Det är det som nu sker i byggbranschen.

Avtal klart för arbetarna

6 maj enades Byggföretagen och Byggnadsarbetareförbundet om ett nytt kollektivavtal. Det gäller arbetare, inte tjänstemän. Även här har förhandlingarna dragit ut på tiden. Avtalet följer ”märkets” nivå på löneökningar och utvecklar också systemet med kontroller för att komma åt arbetslivskriminalitet.