Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Oro och hopp för anställda på Northvolt

Över 1 100 personer har förlorat sina jobb på batteritillverkaren Northvolt i Skellefteå.
För dem som är kvar väntar en osäker framtid.
– Trots alla mörka moln finns fortfarande hopp, säger Shaneika Jeffrey, vice ordförande i Unionenklubben på Northvolt.
David Österberg Publicerad
Northvolts fasad utanför Skellefteå.
Över 1 100 personer har förlorat sina jobb på Northvolt i Skellefteå. Trots den osäkra framtiden finns det fortfarande hopp, säger Shaneika Jeffrey, vice ordförande i Unionenklubben. "Vi gör vad vi kan för att stötta de uppsagda och hjälpa dem att hitta nya jobb." Pontus Lundahl/TT.

Det har varit en minst sagt turbulent höst för de anställda på Northvolt. I september meddelade företagsledningen att 1 600 personer skulle sägas upp. Huvudanledningen är att fabriken inte har lyckats komma upp i full produktion av batterier.

Efter förhandlingar med fackförbunden fick 800 arbetare och 300 tjänstemän lämna företaget i Skellefteå. Ytterligare ett 30-tal tjänstemän blev av med jobben i Västerås och Stockholm. Majoriteten av tjänstemännen har uppsägningstid kvar men står utan jobb i mitten av januari. En del av dem har flyttat från andra länder för att jobba här och många söker jobb både i Skellefteå och i andra orter i Sverige, enligt Shaneika Jeffrey, vice ordförande i Unionenklubben på Northvolt.

– Vi gör vad vi kan för att stötta dem i det och tipsar om vilken hjälp som finns att få. Alla behöver ett jobb för att försörja sig själva och sina familjer. Många tycker väldigt mycket om Skellefteå och vill väldigt gärna stanna här. Deras barn pratar svenska och har rotat sig här. Så många vill stanna både för att de tycker om Northvolt och Skellefteå, säger hon.

Tre månader på sig att hitta nytt jobb

Shaneika Jeffrey.
Shaneika Jeffrey. Foto: Privat.

Under hösten har event som ska matcha arbetsgivare med arbetssökande anordnats i Skellefteå. Arrangörer är Arbetsförmedlingen, Northvolt och Skellefteå kommun. Till det första eventet i oktober hade 900 personer och ett 70-tal arbetsgivare anmält sig. 

Runt 2 000 personer har kommit från ett land utanför EU för att jobba på Northvolt. På grund av reglerna för tillfälliga arbetstillstånd har de personer som blivit uppsagda tre månader på sig att hitta ett nytt jobb.

– Att hitta ett nytt jobb i Skellefteå kan vara svårt eftersom det är en mindre ort. Men vi har otroligt många kompetenta människor här och många av dem som letar jobb gör det över hela Sverige. Målet för de flesta är att stanna på Northvolt, att stanna i Skellefteå, men om de inte kan det tror jag att det finns många möjligheter i andra städer i Sverige. Och Sverige vill gärna ha deras kompetens, säger Shaneika Jeffrey.

Osäkert om lönen skulle betalas ut

Northvolt har mycket ont om pengar och förra veckan var det osäkert om de anställdas löner skulle betalas ut. Men enligt Shaneika Jeffrey har pengarna kommit.

– Vi kommer att hålla koll på utbetalningarna de närmaste månaderna. Vi tar det dag för dag, månad för månad och vårt mål är att våra medlemmar ska få sina löner.

Nyligen ansökte Northvolt om en Chapter 11, en rekonstruktionsprocess i USA. Målet är att få ordning på företaget och frigöra 2,7 miljarder kronor.

– Det är svårt för mig att svara på om det var rätt eller fel, men det var i alla fall ett steg vidare i processen. Och jag tror att företaget gjorde det som de ansåg var det bästa för Northvolt, som gör det möjligt för oss att blicka framåt.

"Trots alla mörka moln finns fortfarande hopp"

För Shaneika Jeffrey och de andra i klubbstyrelsen har de senaste månaderna varit hektiska. Men hon tycker samtidigt att företaget har skött sig.

– Arbetsgivaren har varit väldigt bra på att informera oss anställda, och det har inneburit att de flesta har fått svar på sina frågor. Vi svarar självklart också på frågor, men arbetsgivaren har varit bra på att informera vilket har lättat på trycket för oss. Alla medlemmar vet att de är mer än välkomna att kontakta vem som helst av oss på Teams eller via mejl. Vi lyssnar på deras bekymmer och hänvisar vidare i de fall det behövs, så vi gör allt för att vara tillgängliga för medlemmarna just nu.

Hur är stämningen på Northvolt nu och hur ser du på framtiden?

– Det är blandade känslor. Det är tufft att vi har kollegor som kommer att lämna oss, men vi hoppas verkligen att framtiden blir ljusare och ljusare. Snart är det jul och julbelysningen har tänts och trots alla mörka moln finns fortfarande hopp. Jag är övertygad om att ledningen kommer att göra allt för att Northvolt ska överleva. Vi gör något bra här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.