Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kaffets betydelse för hur du presterar – på jobbet

Två av tio anställda dricker inte kaffe! För resten av oss är kaffet avgörande för om vi presterar bra eller är irriterade och griniga.
Johanna Rovira Publicerad
Till vänster en kvinna dricker kaffe på jobbet, till höger en nyupphälld kopp kaffe ställd ovanpå en bärbar dator på jobbet.
Kaffets betydelse på arbetsplatsen? Större än du tror. En ny Sifoundersökning visar att tre av fyra anställda anser att gott kaffe ökar arbetsglädjen. Majoriteten av kaffekonsumtionen i Sverige sker på jobbet. Foto: Colourbox.

Tro det eller ej – kaffe på jobbet är ingen självklar anställningsförmån. På vissa arbetsplatser får de anställda betala sitt kaffe om de vill ha något. Å andra sidan lär det finnas arbetsplatser som har en barista anställd för att göra små hjärtan i de anställdas lattemuggar. Majoriteten av oss koffeinister på större arbetsplatser har dock tillgång till maskiner med den mörka, varma vätska som ibland oförtjänt kallas kaffe. 

Att kaffet är viktigt för majoriteten av oss anställda, visar en ny Sifoundersökning, initierad av den troligtvis partiske kaffeleverantören Beans in a cup. Undersökningen slår fast att Sverige har en topplacering på listan över kaffesörplande länder i världen och att merparten av vår kaffekonsumtion sker på jobbet.

2,2 koppar kaffe nödvändigt för välmående

Tre av fyra kaffedrickare anser att gott kaffe på jobbet ökar arbetsglädjen och ännu fler menar att det skulle gå åt pipsvängen om arbetsgivaren plötsligt fick för sig att dra in kaffet som förmån. De skulle känna sig mindre uppskattade och befarar att det skulle bli svårt jobbigt att vara utan. Drygt en tiondel menar att det inte skulle funka överhuvudtaget med kaffestopp, de behöver sina i 2,2 kaffekoppar per arbetsdag. 

Nu kommer förhoppningsvis inte arbetsgivaren dra in på kaffet – chefer är nämligen den yrkeskategori som är mest beroende av sin koffeinfix, enligt undersökningen. Fyra av fem chefer behöver kaffet för att vara effektiva och närmare var fjärde chef blir irriterad när kaffeabstinensen sätter in.

Kaffe smakar bättre bälgat

Kaffet ska för övrigt aldrig smuttas utan bälgas, enligt tidigare forskning vid universitetet i Neapel. Klunkas kaffet frigörs mer arom och kaffet smakar bättre. Men nu dricker vi inte kaffe främst för smakens skull, utan för att få i oss koffeinet, hävdar forskare vid det amerikanska universitetet Northwestern, som försökte hitta förklaringen till våra dryckespreferenser. 

Enligt en annan amerikansk studie så kan kaffetåren dessutom rädda liv – män som dricker mellan två och sex koppar (obs - troligtvis blaskigt amerikanskt kaffe) löper 10 procent mindre risk att avlida än tesörplande kollegor. För kvinnor är dödsrisken 14 procent lägre. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.