Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kaffets betydelse för hur du presterar – på jobbet

Två av tio anställda dricker inte kaffe! För resten av oss är kaffet avgörande för om vi presterar bra eller är irriterade och griniga.
Johanna Rovira Publicerad
Till vänster en kvinna dricker kaffe på jobbet, till höger en nyupphälld kopp kaffe ställd ovanpå en bärbar dator på jobbet.
Kaffets betydelse på arbetsplatsen? Större än du tror. En ny Sifoundersökning visar att tre av fyra anställda anser att gott kaffe ökar arbetsglädjen. Majoriteten av kaffekonsumtionen i Sverige sker på jobbet. Foto: Colourbox.

Tro det eller ej – kaffe på jobbet är ingen självklar anställningsförmån. På vissa arbetsplatser får de anställda betala sitt kaffe om de vill ha något. Å andra sidan lär det finnas arbetsplatser som har en barista anställd för att göra små hjärtan i de anställdas lattemuggar. Majoriteten av oss koffeinister på större arbetsplatser har dock tillgång till maskiner med den mörka, varma vätska som ibland oförtjänt kallas kaffe. 

Att kaffet är viktigt för majoriteten av oss anställda, visar en ny Sifoundersökning, initierad av den troligtvis partiske kaffeleverantören Beans in a cup. Undersökningen slår fast att Sverige har en topplacering på listan över kaffesörplande länder i världen och att merparten av vår kaffekonsumtion sker på jobbet.

2,2 koppar kaffe nödvändigt för välmående

Tre av fyra kaffedrickare anser att gott kaffe på jobbet ökar arbetsglädjen och ännu fler menar att det skulle gå åt pipsvängen om arbetsgivaren plötsligt fick för sig att dra in kaffet som förmån. De skulle känna sig mindre uppskattade och befarar att det skulle bli svårt jobbigt att vara utan. Drygt en tiondel menar att det inte skulle funka överhuvudtaget med kaffestopp, de behöver sina i 2,2 kaffekoppar per arbetsdag. 

Nu kommer förhoppningsvis inte arbetsgivaren dra in på kaffet – chefer är nämligen den yrkeskategori som är mest beroende av sin koffeinfix, enligt undersökningen. Fyra av fem chefer behöver kaffet för att vara effektiva och närmare var fjärde chef blir irriterad när kaffeabstinensen sätter in.

Kaffe smakar bättre bälgat

Kaffet ska för övrigt aldrig smuttas utan bälgas, enligt tidigare forskning vid universitetet i Neapel. Klunkas kaffet frigörs mer arom och kaffet smakar bättre. Men nu dricker vi inte kaffe främst för smakens skull, utan för att få i oss koffeinet, hävdar forskare vid det amerikanska universitetet Northwestern, som försökte hitta förklaringen till våra dryckespreferenser. 

Enligt en annan amerikansk studie så kan kaffetåren dessutom rädda liv – män som dricker mellan två och sex koppar (obs - troligtvis blaskigt amerikanskt kaffe) löper 10 procent mindre risk att avlida än tesörplande kollegor. För kvinnor är dödsrisken 14 procent lägre. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek