Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Kollega har rapporterat om kritik från Unionens fackliga mot bemanningen och arbetsmiljön på Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek. Men vad gör riksklubbarna själva för att få arbetsgivarens öra?
På skärtorsdagen förra året sa Unionen och Sveriges Farmaceuter upp sitt lokala arbetstidsavtal med Apotek Hjärtat för att markera mot brister i schemaläggningen.
Enligt Lena Svensson, riksklubbordförande på Apotek Hjärtat, driver Unionen på för en dialog mellan arbetsgivaren och lokala ICA-handlare om att anpassa öppettiderna på apoteken vid Maxienheterna för en bättre arbetsmiljö.
– Anpassa helgerna till öppettider klockan 08:00-20.00 så får anställda en helt annan återhämtning och det blir en bättre bemanning i veckorna, säger Lena Svensson.
Hon vill också se möjlighet till fyra veckors sammanhängande sommarsemester för den som vill ha det.
– Vilket vi idag inte får på många apotek, säger hon.
Stress till följd av hot, trakasserier och rån är också faktorer som påverkar apoteksanställda negativt. Men det är arbetsmiljöfrågor som Lena Svensson tycker fack och arbetsgivare lyckats förbättra ihop.
– Ensamarbete har vi dragit mycket i från fackligt håll och det finns nästan inte i dag, säger hon.
På Apoteket AB arbetar Unionens fackliga mycket med stöd i semesterplanering och lönerevision. De deltar också i ett nytt projekt för att locka och behålla personal.
– Utöver det får vi släcka bränder när våra medlemmar hör av sig och behöver hjälp att lösa olika frågor. Vi har varje vecka olika slags förhandlingar, säger Unionens riksklubbordförande Per Skoglund.
Klubben har ett tätt samarbete med Akademikerföreningen och de gör gemensamma medlemsundersökningar om arbetsmiljön.
Per Skoglund tycker det är positivt att facket fått igenom nya skarpare skrivningar kring semesterrätt i kollektivavtalet.
Men ni har bara rätt till tre veckor i följd på sommaren?
– Nja, det stämmer förvisso delvis men endast om det inte alls är möjligt att bevilja fyra veckor. Det gjordes en justering i kollektivavtalets text för något år sedan som ökat möjligheten till fyra veckors sammanhängande semester.
Kan man inte ändra antalet veckor till fyra i kollektivavtalet i nästa avtalsförhandling?
– Jo, gärna. Frågan har funnits med som krav i de senaste avtalsrörelserna. Men det är inte så lätt att komma överens med vår motpart. Arbetsgivarna ger inget utan att få något och motkravet har vanligen handlat om att de vill plocka bort de extra semesterdagarna som medarbetarna enligt vårt avtal får från 40 respektive 50 års ålder.
Stephanie Nielsen på Kronans apotek har, liksom de andra två riksklubbordföranden, berättat för Kollega om rädda medlemmar som ibland inte vågar ta förhandlingshjälp av facket.
I de fallen tar de förtroendevalda ändå upp sakfrågan med arbetsgivaren högre upp i organisationen. Riksklubben har också gjort undersökningar om arbetsmiljön.
Unionens klubbordförande tycker det är viktigt att cheferna i företaget får tydliga riktlinjer om att man vill att upplevda problem ska diskuteras ute på apoteken.
– Att vi lyfter upp frågor och vågar diskutera dem öppet för att komma till de bästa lösningarna. Historiskt kanske man fått veta att man ska hålla det nere och göra sitt jobb, säger hon.
Har du något positivt exempel på när ni lyckats lösa arbetsmiljöproblem?
– Nyligen hade vi ett ärende där vissa medarbetare tyckte att de fått ett orättvist schema och de hade problem i arbetsgruppen. Men när de var raka gentemot fack och regionchef kunde vi påkalla en arbetsmiljökartläggning och reda ut problemen.
Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?
Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.
Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.
På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.
– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.
Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.
Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.
Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.
– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”
För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.
Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.
Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.
– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.