Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Corona ökar den psykiska ohälsan

Lågkonjunkturer och kriser brukar normalt vara bra för folkhälsan. Men inget är normalt med corona. Nu ökar i stället den psykiska ohälsan.
Johanna Rovira Publicerad
Coronapandemin följer inte samma mönster som andra kriser. Under en vanlig lågkonjunktur brukar sjuktalen gå ned, men nu ökar sjukfrånvaron på grund av psykisk ohälsa. Illustration: Jens Magnusson.

Mycket pekar på att dåliga tider tycks skydda oss både mot sjukdom och död. Under högkonjunkturer är vi oftare sjukskrivna och nationalekonomer och andra forskare har hittat ett tydligt samband mellan utveckling av arbetslöshet och sjuktal. När konjunkturen vänder neråt minskar sjuktalen, och vice versa.

Forskarna kan inte peka ut någon enskild faktor till fenomenet, utan menar att det är flera faktorer som samverkar och förstärker varandra.

– Det är inte enbart den psykiska stressrelaterade ohälsan som ökar i högkonjunktur, utan även det totala antalet sjukskrivningar och dödligheten, säger Hugo Westerlund, professor vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm.

När tiderna blir sämre krymper arbetskraften och därmed sjuktalen. En direkt orsak till det är att de med svagast hälsa blir av med jobben först.

– Under lågkonjunkturer förlorar fler lågutbildade än högutbildade jobbet. Eftersom hälsan generellt är sämre bland lågutbildade påverkar detta sjuktalen, säger Lisa Laun, nationalekonom på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

En annan förklaring är det forskarna kallar disciplineringshypotesen: Under lågkonjunktur vågar många inte ta steget att sjukskriva sig av rädsla för att förlora jobbet – de som har möjlighet härdar ut och håller sig på benen.

Under högkonjunktur är tröskeln, eller den så kallade moraliska risken med att sjukskriva sig, lägre.

– Det handlar inte om fuskare, utan om människor som ligger i gränslandet och som påverkas mycket av hur tröskeln ser ut, säger Hugo Westerlund.

Att antalet dödsfall – förutom självmord – och olycksfall minskar under lågkonjunkturer förklaras med att vi under ekonomisk nedgång är mindre aktiva, dricker och röker mindre, äter hälsosammare och rör oss mindre ute i trafiken.

– Det ser ungefär likadant ut i hela världen, även om det förekommer vissa nationella skillnader, säger Hugo Westerlund.

Det finns så klart också skillnader mellan de som har jobb och de som är arbetslösa under en lågkonjunktur. Arbetslöshet i sig gör folk sjukare – det finns otaliga studier om ohälsa bland arbetslösa. Till exempel drabbas de oftare av hjärtinfarkt, stroke och fler begår självmord.

Det handlar inte om fuskare, utan om människor som ligger i gränslandet

I en nyligen publicerad studie från Umeå universitet, byggd på självuppskattningar, uppgav 24 procent av de arbetslösa att de hade problem med ångest och depression.

– Det finns både kort- och långsiktiga negativa hälsoeffekter av att förlora jobbet, effekter som även påverkar de arbetslösas barn, säger Lisa Laun.

När tiderna blir bättre igen ökar kraven. Efter den ekonomiska krisen på 90-talet blev det till exempel bestående förändringar på arbetsmarknaden – acceptansen för låg prestationsförmåga sjönk, enklare arbetsuppgifter plockades bort och de slimmade organisationerna ledde till ökade krav på många anställda.

– Vi ska tänka oss att vi bygger upp en skuld av psykisk ohälsa som gör sig gällande när konjunkturen vänder. Uppgångsfasen kan bli intensiv. Att nyanställa ökar trycket på medarbetarna – det tar tid innan de nya blir varma i kläderna – man hinner inte med, säger Hugo Westerlund.

Men coronakrisen är inte lik någon annan kris och omkullkastar allt forskarna känner till om mönstren från tidigare kriser.

– Det här är något helt annat, där världen reagerar totalt annorlunda än vi är vana vid.

Och effekterna på samhället kommer att bli därefter, säger Hugo Westerlund.

– Det blir förmodligen en längre lågkonjunktur, men trots det kommer vi sannolikt ändå att se en negativ inverkan på människors psykiska hälsa.

Att hålla socialt avstånd är inte naturligt för människan

Det finns flera orsaker till att mönstren bryts och ohälsan inträder redan under pågående kris. Oro för den egna hälsan, såväl som för familjemedlemmars hälsa. Förhållanden som knakar på grund av att man nöter på varandra inom husets väggar. Rädsla för att förlora jobbet gnager också på psyket, framför allt hos yngre, visar en enkätundersökning som företagshälsovården Avonova presenterade under sensommaren.

Läs mer: Så stöttar du en orolig kollega

En viktig stressfaktor är också att vi inte träffas och ses på ett naturligt sätt.

– Att hålla socialt avstånd är inte naturligt för människan, säger Hugo Westerlund.

Hans farhågor har redan bekräftats. Företagshälsovården Previa har i sin statistik sett att korttidsfrånvaron på grund av psykisk ohälsa ökat mycket kraftigt efter sommaren, jämfört med förra året. Den har aldrig varit så hög under de sex år som företaget har fört ohälsostatistik över Sveriges arbetsplatser. Avonova har sedan mitten av maj noterat en ökad efterfrågan på stödsamtal och psykologisk hjälp från sina kunder.

– Självklart har vi haft en viss beredskap för att den psykiska ohälsan ökar efter en kris. Ett par år efter finanskrisen 2009 såg vi en gradvis ökning av psykisk ohälsa som fortsatte under en lång tid och började plana ut först nu, strax före coronautbrottet, säger Robert Persson-Asplund, chefspsykolog på Avonova.

Han menar att man nu, till skillnad mot tidigare kriser, har verktyg för att förebygga den psykiska ohälsan – Arbetsmiljöverkets föreskrift OSA, organisatorisk och social arbetsmiljö – som snart har fem år på nacken (se faktaruta).

– OSA är direkt sprungen ur den markanta ökning av sjukskrivningar vi såg efter förra krisen. Det gäller bara att man fortsätter hålla i det systematiska arbetsmiljöarbetet ute på arbetsplatserna. Men på många företag ruckas nu rutinerna – man kanske missar kollegor som mår psykiskt dåligt, eller undviker att be om hjälp för egen del, säger Robert Persson-Asplund.

RISK- & FRISKFAKTORER

  • OSA, organisatorisk och social arbetsmiljö, är baserad på forskning om risk- och friskfaktorer.
  • Det är en föreskrift från Arbetsmiljöverket som är lika bindande som en lag.
  • OSA fokuserar på tre områden: arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling.
  • Fackets arbetsmiljöombud kan anmäla företag som bryter mot OSA till Arbetsmiljöverket, som kan besluta om föreläggande mot ett vite.
     

WHO:S RÅD MOT ORO

  • Att känna sig stressad, orolig, rädd eller arg under kriser är normalt. Att prata med någon du litar på kan hjälpa.
  • Försök ha en hälsosam livsstil med goda sömn- och matvanor om du måste hålla dig hemma. Se till att behålla den sociala kontakten via de kanaler som står till buds.
  • Döva inte känslor med cigaretter, alkohol eller andra droger. Vänd dig i stället till hälso- och sjukvården eller rådgivning för hjälp och stöd.
  • Sök trovärdiga källor om risker och vidta sedan de försiktighetsåtgärder som behövs. Pålitliga källor är exempelvis WHO och Folkhälsomyndigheten.
  • Begränsa tiden du ägnar åt medier som får dig att känna obehagskänslor.
  • Använd tidigare erfarenheter och kunskaper som hjälpt dig att hantera känslor vid motgångar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.