Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Arbetsgivare har skyldighet att hjälpa den som dricker för mycket. Ett sätt kan vara att kontakta organisationen Alna Sverige som jobbar med skadligt bruk i arbetslivet.
Luis Hellebuyck är psykolog och träffar varje dag personer som dricker alkohol på ett riskfyllt sätt. Det första mötet är ofta jobbigt för den drabbade.
– De flesta ser inte sin alkoholkonsumtion som ett problem och tycker inte att de behöver hjälp. Många känner sig kränkta, ledsna och arga och upplever att de har tvingats till oss av sin arbetsgivare. Men efter första mötet tycker de flesta att det känns bättre och är glada över att de får hjälp, säger han.
Enligt Luis Hellebuyck har arbetsgivaren nästan alltid rätt när de misstänker att en anställd har problem med alkohol.
– När vi blir kontaktade har det oftast gått väldigt långt. Personen har kanske blivit av med körkortet eller luktar alkohol på jobbet – signalerna brukar vara väldigt tydliga.
Har arbetsgivaren rätt att lägga sig i vad någon gör på sin fritid?
– Man får förstås göra vad man vill på sin fritid. Samtidigt är det så att om man exempelvis dricker mycket på fredag, lördag och söndag så kommer det att påverka arbetsinsatsen på måndagen. Man luktar kanske inte alkohol, men man kommer att vara tröttare, ha svårare att planera och organisera sitt arbete och ha sänkt arbetsförmåga. Många har uppfattningen att så länge de inte dricker på arbetstid spelar det ingen roll vad de gör på fritiden, men dricker man mycket på fritiden kan det påverka arbetet.
Behandlingen anpassas efter varje individ. Vid samtalen får klienterna bland annat prata om sin livssituation, hur de har det hemma och på arbetet, hur mycket de dricker, hur de har vuxit upp och om de har några psykiatriska diagnoser. Luis Hellebuyck hjälper också till med motiverande samtal för att få klienterna att själva vilja genomföra förändringar i sina liv.
– Vi tittar på för- och nackdelar med att ändra livsstil och fördelarna överväger nästan alltid. Det svåra är att behålla motivationen på lång sikt, men om man får hjälp är det lättare att behålla sina nya vanor. Vi är inte allsmäktiga, men omkring 8 av 10 som får hjälp av oss lyckas med en bestående förändring. Det är ett bra resultat med tanke på komplexiteten i den här typen av problematik.
Hur vet man att man dricker för mycket?
– Man dricker för mycket om man skadar sin hälsa eller sina relationer. Man missar kanske aktiviteter som man hade tänkt att gå på för att man är bakfull, kan inte skjutsa barnen till fotbollsträningen på lördagsmorgonen eller är tvungen att sjukskriva sig på måndagen. Men många kan inte själva se att de har problem, de lever i förnekelse. Därför är omgivningens signaler så viktiga och arbetsgivarens reaktioner avgörande.
Luis Hellebuyck vill att arbetsgivare ska bli bättre på att arbeta förebyggande för att motverka att problemen blir stora. Alna kan till exempel hjälpa till att skriva en alkoholpolicy, identifiera riskbeteenden och informera om skadligt bruk.
– Många anser att de inte har tid eller pengar till sådant arbete, men det går att göra mycket med ganska små medel. Det kan till exempel räcka att prata om hur alkohol och stress hänger ihop.
I början av behandlingen rekommenderar Luis Hellebuyck total nykterhet. Det minskar toleransen för alkohol och klienten kan upptäcka fördelarna med att inte dricka alkohol.
– Alla behöver inte bli nykterister för resten av livet, men det kan vara bra att ha några vita veckor. Efter den perioden kan några – men långt ifrån alla – lära sig att dricka måttligt.
Att vara alkoholist är inte ett giltigt skäl för uppsägning. Men om alkoholproblemen gör att en person inte kan sköta jobbet kan det leda till sparken.
Alkoholism klassas som en sjukdom och det är inte tillåtet att sparka någon för att personen är sjuk. Om arbetsgivaren anser att sjukdomen påverkar arbetet ska den anställda erbjudas rehabilitering.
Den anställda måste gå med på rehabiliteringen – om inte kan det vara ett sakligt skäl för uppsägning.
Den som inte är alkoholist men dricker alkohol på jobbet kan däremot få sparken.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
