Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Alna hjälper anställda som dricker

Den som dricker för mycket alkohol kan få hjälp av organisationen Alna Sverige. Luis Hellebuyck är psykolog där och vill se tidigare insatser från arbetsgivarna.
David Österberg Publicerad
Illustration: Annica Huett

Arbetsgivare har skyldighet att hjälpa den som dricker för mycket. Ett sätt kan vara att kontakta organisationen Alna Sverige som jobbar med skadligt bruk i arbetslivet.

Luis Hellebuyck är psykolog och träffar varje dag personer som dricker alkohol på ett riskfyllt sätt. Det första mötet är ofta jobbigt för den drabbade.

– De flesta ser inte sin alkoholkonsumtion som ett problem och tycker inte att de behöver hjälp. Många känner sig kränkta, ledsna och arga och upplever att de har tvingats till oss av sin arbetsgivare. Men efter första mötet tycker de flesta att det känns bättre och är glada över att de får hjälp, säger han.

Enligt Luis Hellebuyck har arbetsgivaren nästan alltid rätt när de misstänker att en anställd har problem med alkohol.

– När vi blir kontaktade har det oftast gått väldigt långt. Personen har kanske blivit av med körkortet eller luktar alkohol på jobbet – signalerna brukar vara väldigt tydliga.

Har arbetsgivaren rätt att lägga sig i vad någon gör på sin fritid?

– Man får förstås göra vad man vill på sin fritid. Samtidigt är det så att om man exempelvis dricker mycket på fredag, lördag och söndag så kommer det att påverka arbetsinsatsen på måndagen. Man luktar kanske inte alkohol, men man kommer att vara tröttare, ha svårare att planera och organisera sitt arbete och ha sänkt arbetsförmåga. Många har uppfattningen att så länge de inte dricker på arbetstid spelar det ingen roll vad de gör på fritiden, men dricker man mycket på fritiden kan det påverka arbetet.

Behandlingen anpassas efter varje individ. Vid samtalen får klienterna bland annat prata om sin livssituation, hur de har det hemma och på arbetet, hur mycket de dricker, hur de har vuxit upp och om de har några psykiatriska diagnoser. Luis Hellebuyck hjälper också till med motiverande samtal för att få klienterna att själva vilja genomföra förändringar i sina liv.

– Vi tittar på för- och nackdelar med att ändra livsstil och fördelarna överväger nästan alltid. Det svåra är att behålla motivationen på lång sikt, men om man får hjälp är det lättare att behålla sina nya vanor. Vi är inte allsmäktiga, men omkring 8 av 10 som får hjälp av oss lyckas med en bestående förändring. Det är ett bra resultat med tanke på komplexiteten i den här typen av problematik.

Hur vet man att man dricker för mycket?

– Man dricker för mycket om man skadar sin hälsa eller sina relationer. Man missar kanske aktiviteter som man hade tänkt att gå på för att man är bakfull, kan inte skjutsa barnen till fotbollsträningen på lördagsmorgonen eller är tvungen att sjukskriva sig på måndagen. Men många kan inte själva se att de har problem, de lever i förnekelse. Därför är omgivningens signaler så viktiga och arbetsgivarens reaktioner avgörande.

Luis Hellebuyck vill att arbetsgivare ska bli bättre på att arbeta förebyggande för att motverka att problemen blir stora. Alna kan till exempel hjälpa till att skriva en alkoholpolicy, identifiera riskbeteenden och informera om skadligt bruk.

– Många anser att de inte har tid eller pengar till sådant arbete, men det går att göra mycket med ganska små medel. Det kan till exempel räcka att prata om hur alkohol och stress hänger ihop.

I början av behandlingen rekommenderar Luis Hellebuyck total nykterhet. Det minskar toleransen för alkohol och klienten kan upptäcka fördelarna med att inte dricka alkohol.

– Alla behöver inte bli nykterister för resten av livet, men det kan vara bra att ha några vita veckor. Efter den perioden kan några – men långt ifrån alla – lära sig att dricka måttligt.

Inget skäl för uppsägning

Att vara alkoholist är inte ett giltigt skäl för uppsägning. Men om alkoholproblemen gör att en person inte kan sköta jobbet kan det leda till sparken.

Alkoholism klassas som en sjukdom och det är inte tillåtet att sparka någon för att personen är sjuk. Om arbetsgivaren anser att sjukdomen påverkar arbetet ska den anställda erbjudas rehabilitering.

Den anställda måste gå med på rehabiliteringen – om inte kan det vara ett sakligt skäl för uppsägning.  

Den som inte är alkoholist men dricker alkohol jobbet kan däremot få sparken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så bromsar du stress på jobbet – träna självmedkänsla

Att ta hand om sig själv är inte mesigt, utan stärker din hälsa. Både du och jobbet har allt att vinna på självmedkänsla, enligt psykologen Sofia Viotti, aktuell med en ny bok om hur man gör.
Elisabeth Brising Publicerad 6 december 2024, kl 06:04
Kvinna mediterar med händerna vid hjärtat.
Pröva att ge dig själv lite medkänsla i arbetsvardagen, istället för att lägga ok på börda med självkritik. Självmedkänsla kan göra att du mår bättre och orkar mer på sikt. Foto: Shutterstock

Känner du dig otillräcklig? Du är inte ensam. Men enligt psykologen Sofia Viotti finns en risk att du reagerar med att pusha och kritisera dig själv, vilket bara förvärrar ditt mående. 

Först när du tar hand om din hjärnas och kropps behov med medkänsla kan du göra kloka förändringar menar hon. 

Sofia Viotti.
Sofia Viotti, leg. psykolog och författare. Foto: Eva Lindblad/1001bild.se

– Det saknas kunskap om hur människans hjärna och kropp fungerar i relation till arbete, säger Sofia Viotti, aktuell med boken Självmedkänsla på jobbet. 

Självmedkänsla handlar om att ha ett förhållningssätt till sig själv där man kan stanna upp och ta hand om sig, snarare än att kritisera. 

– Det innebär att man är sin egen stöttande, trygga mentor och kan hjälpa sig själv vid svårigheter, förebygga problem och skapa välmående, säger Sofia Viotti.

Hon liknar det vid ett förhållningssätt som en lugn empatisk förälder har till sitt barn. 

Självmedkänsla

Självmedkänsla är en del i compassionfokuserad terapi grundad av den brittiske professorn Paul Gilbert. Den amerikanska psykologiforskaren Kristin Neff har också forskat om förmågan.

Tre system som strävar efter balans

Medkänslans psykologi beskriver lite förenklat hjärnans och kroppens aktivitet som tre olika system som strävar efter att vara i balans: Driv, hot och lugn. 

Drivsystemet ger oss energi att utmanas och utvecklas mot våra mål.

Hotsystemet ska göra oss alerta på faror så att vår kropp reagerar med ilska, flykt eller frysrespons. 

Det tredje, lugn och ro-systemet, reglerar och balanserar de andra två systemen.

Vid stress och känslor av obehag behöver vi aktivera mer av lugn- och ro-systemet i kroppen för att må bättre. 

– Lugn och trygghet gör att vi kan återhämta oss. Men ofta har man alldeles för mycket aktivitet i driv- och hotsystemet på jobbet – man är för uppstressad helt enkelt, säger Sofia Viotti. 

Vi vill ha en blandning av driv och lugn när vi arbetar. Vi har våra mål, men vill också känna oss trygga. 

– Vid stress blir delar av hjärnan delvis blockerade, säger Sofia Viotti. 

Samtidigt är hot-systemet viktigt att ha tillgång till, betonar hon, för det kan signalera: Det här blir inte bra, för mig eller andra, vilket kan ge en energi att sätta gränser och förändra livet. 

Komma i kontakt med sund ilska

Det är lätt att bara stänga av känslor och köra på vid stress. Personer som har svårt att känna trygghet har dessutom ofta som strategi att använda sig av driv-systemet för att försöka reglera ner sitt inre obehag enligt Sofia Viotti. 

Sätt ord på obehaget i stället föreslår psykologen. Vad är det som inte fungerar? 

Ibland behöver du komma i kontakt med en sund ilska. Ofta innebär självmedkänsla att du måste börja gränssätta mot andra, lugnt och sakligt. 

Olika lätt att börja med

För en del är det mer naturligt att uttrycka behov och ta hand om sig själva, för andra betydligt svårare.

– Har man haft känslomässig trygghet i sin uppväxt får man med sig självmedkänsla automatiskt. Men har man inte haft det är det något man behöver utveckla och öva upp, säger Sofia Viotti. 

Arbetsklimat som aktiverar hotkänslor

Många jobb i dag ökar på aktiviteten i hotsystemet i kroppen enligt Sofia Viotti. Det kan bero på för hög belastning, kontrollerande beteenden av chefer, att man blir bestraffad om det blir fel, att det finns en hård stämning eller mycket konkurrens. 

Ett otryggt arbetsklimat ger sämre hälsa enligt studier och en osäker anställning kan till och med leda till för tidig död, vilket Kollega rapporterat om tidigare. 

Du skriver  i din bok att det är ett problem att färre är fackligt aktiva, hur menar du då?

– Saker läggs på individen i samhället, vi blir lämnade ensamma. Du ska sätta gränser och hantera stress, men det är enormt mycket mer effektivt om vi är många som går ihop och vägrar göra mer. 

Stoppa stresstankar med självmedkänsla

1. Stanna upp och bli medveten. Lägg märke till din tanke om otillräcklighet och hur du försöker kompensera för den. 

2. Ta hand om obehaget du känner i situationen. Lägg fokus mot kroppen. Lägg en hand på hjärtat. Säg till dig själv: Jag kan ta hand om det här. 

3. Var förstående mot dig själv och att du lätt fastnar i tankar om otillräcklighet. Säg till dig själv: Inte konstigt att jag reagerar så här med min uppväxt, eller mina tidigare erfarenheter. 

4. Undersök om det finns några andra känslor eller kroppsliga behov att hand om bakom tankarna. Ofta behöver du komma i kontakt både med en önskan att ta hand om dig själv och en ilska som hjälper dig sätta sunda gränser. 

5. Pröva att agera på ett nytt sätt som du tror blir mer hjälpsamt för dig. Obs! Hoppa inte över detta steg.

Här kan du lyssna på Sofia Viottis övningar i självmedkänsla från boken.