Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Många anställda har en bisyssla vid sidan om sin fasta anställning. Av Sveriges fyra miljoner yrkesverksamma har till exempel 400 000 egna företag på deltid, enligt en undersökning som organisationen Företagarna har gjort. Andra har en anställning på kvällar eller helger hos en annan arbetsgivare.
Det är inte helt självklart att man har rätt att ha en bisyssla. Enligt Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen, finns två saker att fundera på innan man tackar ja till ett extrajobb.
Det första gäller lojalitetsplikten mot arbetsgivaren. Enligt flera kollektivavtal – och ofta även anställningsavtal – får en anställd inte konkurrera med arbetsgivaren. Det är inte ens tillåtetet att förbereda verksamhet som kan vara konkurrerande.
Det andra gäller omfattningen på bisysslan. Även om extrajobbet inte konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet kan det vara otillåtet om det påverkar arbetsinsatsen på ditt ordinarie jobb negativt. Till exempel att extraknäcket gör dig kraftigt uttröttad.
Enligt en del kollektivavtal är man skyldig att informera arbetsgivaren om bisysslor, enligt andra är det frivilligt. Gunilla Krieg tycker att det är en god regel att alltid informera och få tillåtelse från arbetsgivaren för att försäkra sig om att bisysslan är okej.
Den som har två jobb får förstås lön från två ställen. Därmed finns en del skatteregler att tänka på. Om du exempelvis tjänar 30 000 kronor i månaden hos din ordinarie arbetsgivare och 10 000 kronor på ditt extrajobb ska du betala statlig skatt. Den är 20 procent på inkomster över 36 933 kronor.
Dina arbetsgivare kommer dock att dra skatt enligt tabellen för den inkomst du har, vilket innebär att du betalar för lite skatt.
– Min rekommendation då är att be huvudarbetsgivaren att dra mer skatt. Det kan arbetsgivaren göra utan ett beslut från oss. Det är kanske inte så trevligt att få en massa kvarskatt, säger Tiina Fors som är rättslig expert på Skatteverket.
Om ens extrainkomster kommer från annat än arbete gäller andra skatteregler. Den som exempelvis hyr ut sin bostad med vinst får betala kapitalskatt på 30 procent av överskottet efter schablonavdrag. Även andra kapitalinkomster, som handel med värdepapper, beskattas med 30 procent.
Om man blir arbetslös kan man under vissa omständigheter fortsätta med sin bisyssla och ändå få a-kassa, enligt Unionens a-kassa. Kraven är då dels att man har haft den här bisysslan under minst 12 månader, dels att man inte har tjänat mer än 2 190 kronor per vecka på extrajobbet.
Om a-kassan godkänner bisysslan får den sedan inte utökas. I så fall görs avdrag från arbetslöshetsersättningen. Extrajobbet får inte heller vara så omfattande att det hindrar en från att tacka ja till ett nytt arbete.
Ett extrajobb ger i bästa fall mer pengar. Och därmed kan din sjukpenninggrundande inkomst höjas. Det betyder i sin tur att du kan få mer pengar om du blir sjuk eller är föräldraledig.
När Försäkringskassan räknar ut den sjukpenninggrundade inkomsten räknas alla arbetsinkomster, så länge de är årligen återkommande och arbetet pågår under minst sex månader. Den sjukpenninggrundade inkomsten kan dock inte bli högre än drygt 332 000 kronor.
För föräldrapenning får man däremot räkna med inkomster upp till 443 000 kronor, så högre inkomster kan ge mer föräldrapenning jämfört med sjukpenning.
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.
I snitt ökade chefslönerna med 5,5 procent förra året, vilket är 1,4 procentenheter mer än löneökningarna för arbetsmarknaden i stort.
Samtidigt finns det – precis som tidigare år - betydande skillnader mellan kvinnors och mäns löner. Snittlönen för kvinnliga chefer var 54 400 kronor förra året. Männen tjänade i genomsnitt 61 800 kronor. Kvinnornas löner ökade med 5,24 procent medan männens ökade med 5,68 procent och alltså drog ifrån kvinnorna ytterligare. Det innebär en löneskillnad på 12 procent.
En del av löneskillnaden är oförklarad. Det innebär att den inte förklaras av att kvinnor och män arbetar i olika yrken och branscher, har olika utbildningsnivå, arbetstid eller ålder.
Trots det går det inte att slå fast att löneskillnaden beror på diskriminering, enligt en rapport från Medlingsinstitutet. Anledningen är att statistiken inte kan fånga alla faktorer som påverkar lönen.
Amanda Lundeteg är vd för stiftelsen Allbright som arbetar för jämställdhet och mångfald på ledande positioner. Hon ser flera orsaker till att kvinnor tjänar mindre än män.
– En förklaring är att arbetsmarknaden är könsuppdelad och att kvinnors arbete oftare värderas lägre än mäns. En annan förklaring är att kvinnor tar, och förväntas ta, mer ansvar för hem och familj. I familjer med minst ett barn tjänar mannen mer, trots att kvinnan i 41 procent av fallen har högre utbildning, säger hon.
För fackförbunden finns mycket att göra för att minska löneskillnaderna bland chefer, enligt Amanda Lundeteg.
– De bör förespråka ett flexibelt arbetsliv för att göra det lättare att få ihop arbetsliv och familjeliv. De bör också jobba för bra lönekartläggningar och för jämställd rekrytering. Män rekryteras oftare för sin potential, kvinnor för sin erfarenhet, och det syns i plånboken.
Allbright förespråkar individuell föräldraförsäkring och utbildningar i jämställt föräldraskap.
– Först när vi är jämställda i privatlivet finns förutsättningar för en jämställd arbetsmarknad. Att kvinnor tar störst ansvar för familjen leder till sämre löneutveckling och lägre pensioner. Det kan dessutom få katastrofala följder om ett par går skilda vägar.
Olle Brynja är utredare och jämställdhetsexpert på Unionen. Liksom Amanda Lundeteg ser han den segregerade arbetsmarknaden som en delförklaring till löneskillnaden mellan kvinnor och män.
– Vi vet också att kvinnor oftare är chefer i första linjen, medan männen oftare är chefer i toppen där lönerna är högre.
Även Olle Brynja lyfter det ojämställda föräldraskapet, liksom föreställningar om kvinnliga och manliga egenskaper, som förklaringar till löneskillnaden.
– Men det är anmärkningsvärt att det fortfarande finns ett oförklarat glapp mellan kvinnors och mäns löner. Av de företag som gör lönekartläggningar upptäcker 40 procent osakliga löneskillnader, säger han.
För att komma till rätta med löneskillnaderna behövs arbete på flera fronter, enligt Olle Brynja. Förutom lönekartläggningar kan det till exempel handla om utbildnings- och opinionsinsatser.
– Unionen arbetar för ett mer jämställt arbetsliv och för att utbilda arbetsgivare i hur man skapar föräldravänliga arbetsplatser. Men det finns förstås könsnormer som genomsyrar hela samhället och som är svårare för oss som fackförbund att göra något åt.
Olle Brynja tror att karriärsnormer många gånger påverkar chefer starkare än anställda som inte är chefer.
– Jag är övertygad om att det till exempel fortfarande finns föreställningar om att chefer inte ska vabba eller jobba deltid, säger han.
Unionen förespråkar en tredelad föräldraförsäkring där en tredjedel är vikt åt vardera föräldern och en tredjedel kan användas fritt. På så vis kan männens uttag av föräldradagar öka.
– I dag tar kvinnor ut 70 procent av föräldradagarna. Det påverkar deras chefskarriärer. I dag ligger kvinnor och män relativt lika lönemässigt fram tills de får sitt första barn. Då drar männen ifrån.
Löneskillnaden mellan kvinnor och män var i princip oförändrad jämfört med året innan, men den långsiktiga trenden är att den minskar. Amanda Lundeteg tror att EU:s kommande lönetransparensdirektiv kommer att minska skillnaden ytterligare.
– Företagen blir tvingade att ange lön i annonser och redovisa hur lönespannet ser ut bland anställda. Först när alla fakta är på bordet vet vi var skevheten uppstår. Det blir en del jobb för bolagen, men på sikt tror jag att det kommer att leda till mer jämställda löner, säger hon.
It & telekom: 71 000
Media & Kommunikation: 64 900
Konsult & finans: 63 700
Farmaci & hälsa: 63 200
Energi & miljö: 61 000
Industri & teknik: 60 100
Handel: 57 600
Bygg & fastighet: 57 400
Transport & logistik: 53 700
Organisationer & föreningar: 50 500
Service & tjänster: 47 900
Källa: Unionens lönestatistik
Stockholm: 65 700
Göteborg: 61 400
Sydväst: 59 000
Östra Sörmland/Gotland: 56 000
Bergslagen: 55 700
Uppland: 55 200
Småland: 54 600
SjuHall: 54 200
Mälardalen: 54 200
Öst: 53 900
Värmland: 53 000
Gävleborg: 52 500
Sydost: 52 400
Skaraborg/Väst: 52 400
Västerbotten: 51 900
Dalarna: 51 000
Mellannorrland: 50 800
Norrbotten: 49 600
20–24 år 37 600 kr
25–29 år 43 200 kr
30–34 år 50 400 kr
35–39 år 56 000 kr
40–44 år 60 100 kr
45–49 år 62 600 kr
50–54 år 63 200 kr
55–59 år 61 600 kr
60–67 år 59 400 kr