Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Allt fler anklagas för illojalitet

Hur många tvister som rör lojalitetsplikt, företagshemligheter och konkurrensklausuler vet ingen. Många förlikas – bara ett fåtal hamnar i Arbetsdomstolen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Lars Pehrson / SvD / TT
Se till att ha koll på reglerna om du ska säga upp dig. Lars Pehrson / SvD / TT

Att antalet tvister ökar är fack, arbetsgivare och forskare eniga om. För fem sex år sedan var Unionen bara inblandat i några enstaka mål av det här slaget. 2015 hade man sju mål. Lika många kom det in under 2016 års första nio månader, vilket pekar på att vi kanske landar på runt tio mål vid årets slut.

Medlemmarnas frågor till Unionens rådgivning ger också en antydan om utvecklingen. Mellan februari och december 2015 fick rådgivningen 199 frågor om lojalitetsplikt. Under 2016 fick man 226 frågor under årets första åtta månader. Frågorna kring konkurrensklausuler var ännu fler. (Företagshemligheter finns inte som en egen rubrik hos rådgivningen utan ingår ofta i lojalitetsplikten eller annat.)

Ytterst få mål av det här slaget når Arbetsdomstolen. Därför är det svårt att dra några slutsatser utifrån AD:s statistik. Möjligtvis går det att se en svagt uppåtgående kurva även här de senaste åren. 2010 hade domstolen inget sådant här mål. Åren därefter två, ett och tre. 2014 och 2015 hade man fem mål vardera, och fram till mitten av september 2016 tre mål. 

Företagshemligheter

Information om affärs- eller driftförhållande som företaget håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende.

Lojalitetsplikt

Under anställningstiden får man inte agera på ett sätt som skadar företaget. Att röja företagshemligheter är ett exempel på illojalt beteende. Men när en anställning är slut är du fri – arbetsgivaren kan inte kräva att du ska vara lojal för evigt.

Konkurrensklausul

Lojalitetsplikten kan utsträckas efter anställningen via en skriftlig överenskommelse med den anställde.

Många får böta

  • En säljare på ett företag som köpte fakturor tog jobb på ett nystartat företag i samma bransch. Den tidigare arbetsgivaren hävdade bland annat att säljaren röjt och utnyttjat kundinformation, och krävde 30 miljoner kronor i skadestånd. Det slutade med ett skadestånd på 3,5 miljoner kronor.
  • En kvinna på en revisionsbyrå bestämde sig för att starta eget. Hon registrerade dock firman innan uppsägningstiden hade löpt ut. När hon startade firman tackade hon ja till gamla kunder som hörde av sig. Den tidigare arbetsgivaren krävde skadestånd på närmare fyra miljoner kronor. Det slutade med att kvinnan fick betala 100 000 kronor.
  • En anställd på ett bemanningsföretag startade konkurrerande verksamhet. Den tidigare arbetsgivaren ansåg att personen hade röjt företagshemligheter och uppträtt illojalt. Skadeståndskravet var 750 000 kronor men skadeståndet landade på 150 000 kronor.
  • Ett IT-företag ansåg att en tidigare anställd hade brutit mot konkurrensklausuler genom att starta konkurrerande verksamhet och ha utnyttjat bolagets kundregister och offerter. Företaget krävde skadestånd på drygt 2,4 miljoner kronor. Den tidigare anställde dömdes att betala 285 000 kronor i skadestånd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sparkad efter 37 år – chefen läste hans mejl i smyg

När möbelföretagets trotjänare blev sjukskriven passade ledningen på att kontrollera hans mejlkorg. Där hittade de ett förslag om försäljning av mosaikbord i Spanien. Illojalt, ansåg bolaget och avskedade mannen.
Ola Rennstam Publicerad 9 februari 2026, kl 13:01
Närbild på dator med e-post på skärmen, används som illustration till artikel om chefen som läste anställds mejl.
Efter 37 år på möbelföretaget blev säljaren plötsligt avskedad. Arbetsgivarens påstående om att mannen planerat att starta konkurrerande verksamhet tillbakavisas av Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox

Den 60-årige säljaren trodde att mötet med cheferna skulle handla om hans arbetsmiljö. I stället blev han avskedad – efter 37 år på möbelföretaget. Bolaget hävdar att trotjänaren agerat illojalt genom att han försökt starta konkurrerande verksamhet. Men anklagelserna tillbakavisas av Unionen som nu stämt Linköpingsbolaget i Arbetsdomstolen.

”Vår medlem har under 37 år agerat lojalt och med bolagets bästa i åtanke. Hans förhoppning har varit, och är fortfarande att få arbeta på bolaget tills han går i pension.” skriver Elin Lemel, förbundsjurist på Unionen i stämningsansökan.

Chefen gick igenom mejlen under sjukskrivningen

Bakgrunden till avskedet är säljarens sjukskrivning sommaren 2025. Under sjukskrivningen valde platschefen att gå in och läsa medarbetarens mejl – enligt Unionen utan att först informera mannen om detta. I mejlkorgen hittade ledningen ett dokument, som skickats till säljaren, med ett affärsupplägg. Det handlade om att sälja marockanska mosaikbord till svenskar med fritidsboende i Spanien.

Unionen menar att dokumentet inte kan läggas säljaren till last eftersom han varken har skrivit mejlet eller på annat sätt tagit initiativ till förslaget. Själva affärsidén med fokus på marockanska soffbord är dessutom långt från de kontorsmöbler som företaget säljer till arbetsplatser i Östergötland.

”Han har varken förberett eller bedrivit någon konkurrerande verksamhet. Bolaget har heller inte riskerat att lida någon skada på grund av dokumentet eller dess innehåll”, skriver Unionens jurist i stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Unionen kräver nu 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen och att trotjänaren får sitt jobb tillbaka.

I ett mejl till Kollega skriver bolagets ombud att man uppenbarligen har olika uppfattning om den rättsliga innebörden av det som skett: 
”De här frågorna är nu föremål för rättslig prövning och vi kommer tillsammans med Svensk Handel att svara på dem i Arbetsdomstolen. Då detta är ett pågående ärende så kommer företaget inte att kommentera detsamma under pågående process.”

Får arbetsgivaren läsa din jobbmejl?

Men vad gäller egentligen – får chefen läsa din e-post? Enligt Unionen är utgångspunkten att det inte är tillåtet.

– Arbetsgivaren får inte slentrianmässigt ta del av dina mejl. Och absolut inte det som inte är direkt arbetsrelaterat, säger förbundsjurist Susanna Kjällström på Unionens hemsida.

För att få lov att kontrollera mejlkorgen måste det finnas synnerligen goda skäl – som en välgrundad misstanke om brottslighet eller illojalitet. Det kan exempelvis vara misstankar om ekonomisk brottslighet eller att medarbetaren kontaktat kunder för att ta med dem till en konkurrent.

– Arbetsgivaren ska göra en intresseavvägning mellan företagets intresse och skyddet för ditt privatliv och din integritet. Chefen får inte läsa dina privata mejl, inte ens om de gått via din jobbmejladress, säger Susanna Kjällström.