Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Allt fler anklagas för illojalitet

Hur många tvister som rör lojalitetsplikt, företagshemligheter och konkurrensklausuler vet ingen. Många förlikas – bara ett fåtal hamnar i Arbetsdomstolen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Lars Pehrson / SvD / TT
Se till att ha koll på reglerna om du ska säga upp dig. Lars Pehrson / SvD / TT

Att antalet tvister ökar är fack, arbetsgivare och forskare eniga om. För fem sex år sedan var Unionen bara inblandat i några enstaka mål av det här slaget. 2015 hade man sju mål. Lika många kom det in under 2016 års första nio månader, vilket pekar på att vi kanske landar på runt tio mål vid årets slut.

Medlemmarnas frågor till Unionens rådgivning ger också en antydan om utvecklingen. Mellan februari och december 2015 fick rådgivningen 199 frågor om lojalitetsplikt. Under 2016 fick man 226 frågor under årets första åtta månader. Frågorna kring konkurrensklausuler var ännu fler. (Företagshemligheter finns inte som en egen rubrik hos rådgivningen utan ingår ofta i lojalitetsplikten eller annat.)

Ytterst få mål av det här slaget når Arbetsdomstolen. Därför är det svårt att dra några slutsatser utifrån AD:s statistik. Möjligtvis går det att se en svagt uppåtgående kurva även här de senaste åren. 2010 hade domstolen inget sådant här mål. Åren därefter två, ett och tre. 2014 och 2015 hade man fem mål vardera, och fram till mitten av september 2016 tre mål. 

Företagshemligheter

Information om affärs- eller driftförhållande som företaget håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende.

Lojalitetsplikt

Under anställningstiden får man inte agera på ett sätt som skadar företaget. Att röja företagshemligheter är ett exempel på illojalt beteende. Men när en anställning är slut är du fri – arbetsgivaren kan inte kräva att du ska vara lojal för evigt.

Konkurrensklausul

Lojalitetsplikten kan utsträckas efter anställningen via en skriftlig överenskommelse med den anställde.

Många får böta

  • En säljare på ett företag som köpte fakturor tog jobb på ett nystartat företag i samma bransch. Den tidigare arbetsgivaren hävdade bland annat att säljaren röjt och utnyttjat kundinformation, och krävde 30 miljoner kronor i skadestånd. Det slutade med ett skadestånd på 3,5 miljoner kronor.
  • En kvinna på en revisionsbyrå bestämde sig för att starta eget. Hon registrerade dock firman innan uppsägningstiden hade löpt ut. När hon startade firman tackade hon ja till gamla kunder som hörde av sig. Den tidigare arbetsgivaren krävde skadestånd på närmare fyra miljoner kronor. Det slutade med att kvinnan fick betala 100 000 kronor.
  • En anställd på ett bemanningsföretag startade konkurrerande verksamhet. Den tidigare arbetsgivaren ansåg att personen hade röjt företagshemligheter och uppträtt illojalt. Skadeståndskravet var 750 000 kronor men skadeståndet landade på 150 000 kronor.
  • Ett IT-företag ansåg att en tidigare anställd hade brutit mot konkurrensklausuler genom att starta konkurrerande verksamhet och ha utnyttjat bolagets kundregister och offerter. Företaget krävde skadestånd på drygt 2,4 miljoner kronor. Den tidigare anställde dömdes att betala 285 000 kronor i skadestånd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.