Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Allt fler anklagas för illojalitet

Hur många tvister som rör lojalitetsplikt, företagshemligheter och konkurrensklausuler vet ingen. Många förlikas – bara ett fåtal hamnar i Arbetsdomstolen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Lars Pehrson / SvD / TT
Se till att ha koll på reglerna om du ska säga upp dig. Lars Pehrson / SvD / TT

Att antalet tvister ökar är fack, arbetsgivare och forskare eniga om. För fem sex år sedan var Unionen bara inblandat i några enstaka mål av det här slaget. 2015 hade man sju mål. Lika många kom det in under 2016 års första nio månader, vilket pekar på att vi kanske landar på runt tio mål vid årets slut.

Medlemmarnas frågor till Unionens rådgivning ger också en antydan om utvecklingen. Mellan februari och december 2015 fick rådgivningen 199 frågor om lojalitetsplikt. Under 2016 fick man 226 frågor under årets första åtta månader. Frågorna kring konkurrensklausuler var ännu fler. (Företagshemligheter finns inte som en egen rubrik hos rådgivningen utan ingår ofta i lojalitetsplikten eller annat.)

Ytterst få mål av det här slaget når Arbetsdomstolen. Därför är det svårt att dra några slutsatser utifrån AD:s statistik. Möjligtvis går det att se en svagt uppåtgående kurva även här de senaste åren. 2010 hade domstolen inget sådant här mål. Åren därefter två, ett och tre. 2014 och 2015 hade man fem mål vardera, och fram till mitten av september 2016 tre mål. 

Företagshemligheter

Information om affärs- eller driftförhållande som företaget håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende.

Lojalitetsplikt

Under anställningstiden får man inte agera på ett sätt som skadar företaget. Att röja företagshemligheter är ett exempel på illojalt beteende. Men när en anställning är slut är du fri – arbetsgivaren kan inte kräva att du ska vara lojal för evigt.

Konkurrensklausul

Lojalitetsplikten kan utsträckas efter anställningen via en skriftlig överenskommelse med den anställde.

Många får böta

  • En säljare på ett företag som köpte fakturor tog jobb på ett nystartat företag i samma bransch. Den tidigare arbetsgivaren hävdade bland annat att säljaren röjt och utnyttjat kundinformation, och krävde 30 miljoner kronor i skadestånd. Det slutade med ett skadestånd på 3,5 miljoner kronor.
  • En kvinna på en revisionsbyrå bestämde sig för att starta eget. Hon registrerade dock firman innan uppsägningstiden hade löpt ut. När hon startade firman tackade hon ja till gamla kunder som hörde av sig. Den tidigare arbetsgivaren krävde skadestånd på närmare fyra miljoner kronor. Det slutade med att kvinnan fick betala 100 000 kronor.
  • En anställd på ett bemanningsföretag startade konkurrerande verksamhet. Den tidigare arbetsgivaren ansåg att personen hade röjt företagshemligheter och uppträtt illojalt. Skadeståndskravet var 750 000 kronor men skadeståndet landade på 150 000 kronor.
  • Ett IT-företag ansåg att en tidigare anställd hade brutit mot konkurrensklausuler genom att starta konkurrerande verksamhet och ha utnyttjat bolagets kundregister och offerter. Företaget krävde skadestånd på drygt 2,4 miljoner kronor. Den tidigare anställde dömdes att betala 285 000 kronor i skadestånd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Tog stol från jobbets container – tvingas böta

En man i Skåne tog en kontorsstol från en container utanför sitt jobb. Nu döms han till 10 000 kronor i böter. Att ta saker från sin arbetsgivare är nästan alltid otillåtet – även om det finns undantag.
David Österberg, Oscar Broström Publicerad 19 mars 2026, kl 06:02
Kontorsstolar i ett ljust kontor som används för att belysa fråga om det är tillåtet att ta arbetsplatsens saker hem.
Det är inte tillåtet att låna hem en kontorsstol utan att fråga om lov först, enligt en dom från Lunds tingsrätt. Att den kanske skulle slängas saknar betydelse. Colourbox

Två kollegor vid Lunds universitet hittade tre kontorsstolar i en container utanför jobbet. Männen tyckte att stolarna var i hyggligt skick och bar därför in dem igen, skriver tidningen Lundagård. Tanken var att använda dem som reservstolar.

Några veckor senare stoppade en väktare en av männen när han rullade ut en av kontorsstolarna till sin bil. Mannen uppgav att han skulle ta hem stolen till sin son, för att sonen skulle se om han gillade modellen. 

Väktaren skrev en rapport och universitet uppmanade därefter mannen att ta tillbaka stolen till arbetsplatsen. Det gjorde han också, men polisanmäldes ändå för att ha tagit den. 

Döms för egenmäktigt förfarande

Tingsrätten i Lund ansåg att mannen har gjort sig skyldig till egenmäktigt förfarande, ett brott man kan bli dömd för om man olovligen tagit något utan avsikt att behålla det. Straffet blev 20 dagsböter på sammanlagt 10 000 kronor. Enligt domen spelade det ingen roll att mannen hittat stolen i en container eftersom stolen tillhörde universitetet så fort den burits tillbaka till universitetets lokaler.

Får man ta en penna från jobbet?

Att ta en kontorsstol från sin arbetsgivare hör kanske till ovanligheterna. Men många har nog fått med sig kontorsmaterial som papper och pennor hem någon gång. Huruvida det är brottsligt eller inte beror på om du tar grejerna för att använda dem privat eller inte. Om du tar det med flit för privat användning kan arbetsgivaren hävda att du stulit av dennes egendom.

– Ur ett arbetsrättsligt perspektiv spelar värdet egentligen ingen avgörande roll. Det spelar som utgångspunkt ingen roll om det är ett kuvert eller en penna. Det kan betraktas som en stöld, eller ringa stöld, om det skett avsiktligen och du tagit något för att tillägna dig föremålet privat. Det innebär en förtroendeförlust för medarbetaren, har Annika Jonasson, jurist på Unionen, tidigare sagt till Kollega.

Inte stöld att ta choklad på Cloetta

Avsiktlig brottslighet riktad mot arbetsgivaren kan leda till arbetsrättsliga åtgärder. Men arbetsgivaren måste alltså hävda att du tagit föremålen med uppsåt för att handlingen ska kunna vara grund för ett avskedande.

Det finns exempel när Arbetsdomstolen, AD, ansett att en stöld inte varit skäl för att skilja personen från sin anställning. 2006 fick tre personer vid Cloetta sparken för att de tagit choklad från lagret och lagt i fikarummet. AD ogiltigförklarade avskedande med motivering att arbetstagarna inte känt till eller förstått att de agerat i strid med interna regler när de hämtat godis på lagret.

Ett liknande fall rörde en kvinnlig polisanställd som tog med sig ett paket kaffe hem från sin arbetsgivare. Hon hävdade i rätten att det fanns en kultur av att låna hem saker från stationen och att hon skulle köpa nytt kaffe till arbetsplatsen. Hon dömdes i tingsrätten men friades i hovrätten.

Det här gäller när du tar saker från jobbet

  • Det är inte tillåtet att ta arbetsgivarens egendom utan uttryckligt tillstånd.
     
  • Att ta saker kan vara brottsligt och bedömas som stöld, ringa stöld eller egenmäktigt förfarande.
     
  • Värdet spelar liten roll – även småsaker som pennor, kuvert eller kaffe kan få konsekvenser.
     
  • Arbetsgivaren måste kunna visa att du haft uppsåt att använda saken privat för att det ska kunna leda till avsked.
     
  • Interna regler och kultur spelar roll – otydliga riktlinjer kan påverka hur domstolar bedömer situationen.