Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

”Jobbet stämde mig på 2,7 miljoner”

När Bo Linder bytte jobb anklagades han för illojalitet och för att ha stulit med sig företagshemligheter. Den tidigare arbetsgivaren krävde honom på flera miljoner kronor.
Niklas Hallstedt Publicerad
Per Groth
Bo Linder drogs in i en skadeståndsprocess som pågick i flera år. Per Groth

Bo Linder var verksamhetschef för en ekonomisk förening i byggbranschen. Föreningen, som förmedlar transport- och maskintjänster, förhandlade om att gå samman med ett annat bolag. Det blev inte av. I stället slutade det med att Bo Linder, tre anställda och en konsult tog anställning i det andra bolaget.

För Bo Linders tidigare arbetsgivare kom detta uppenbarligen som en chock. I en stämning anklagades Bo för att ha brutit mot sin lojalitetsplikt. Enligt stämningen skulle han ha planerat och förhandlat om hur företagets personal och verksamhet skulle föras över till det andra bolaget.

Läs mer: Allt fler anklagas för illojalitet

– Jag har verkligen full förståelse för att det var ett hårt slag att alla slutade samtidigt. Men för min egen del handlade det om att jag hade jobbat på företaget i många år och tyckte att det kunde vara roligt att göra något nytt. Dessutom ville jag till en större organisation som jag kunde utvecklas i, säger Bo Linder som tycker att stämningen kom till för att svärta ned honom och bromsa starten av hans nya jobb.

– Stämningen var helt klart riktad mot mig personligen, vilket var tufft för jag har gott renommé i en bransch där det förekommer fiffel – och jag har alltid jobbat ärligt.

Det blev en process som kom att vara i flera år. Enligt Bo Linder mycket beroende på att den tidigare arbetsgivaren gång på gång begärde anstånd för att lämna in olika nya handlingar. Vid två tillfällen diskuterades en förlikning, men Bo Linder kände sig trygg och valde att driva saken till sin spets. Unionens jurist, som hjälpte honom, sa redan från början att anklagelserna inte höll. Skulle folk dömas för att ha bytt jobb skulle det bli väldigt många domar, menade juristen.

Stämningen var helt klart riktad mot mig personligen, vilket var tufft

– Man kan aldrig vara säker på att man får rätt bara för att man har rätt. Men jag tänkte inte ens tanken att jag skulle förlora. Hade det blivit så hade jag fortsatt att strida – då hade det blivit ett personligt mål för mig att visa hur det står till med arbetsrätten i Sverige, säger Bo Linder.

Bo Linder är en ordningsam man. Allt som hade hänt på jobbet fanns dokumenterat: varje möte, vilka som hade deltagit, vad man hade talat om. När det blev dags var det bara att slå upp och visa domstolen. När domen kom var det en lättnad för Bo Linder som friades helt.

– Jag blev inte bara friad. Domen var synnerligen klar och tydlig också, det gjorde det ännu bättre. Man har rätt att sluta ett jobb, och information som man har i huvudet är inget som går att låsa fast i ett företag.

Att det ändå har blivit allt vanligare att arbetsgivare stämmer anställda eller före detta anställda tror han kan bero på att många anställda inte känner till lojalitetsplikten.

– De vet inte att man har både rättigheter och skyldigheter som anställd. Men det förekommer också att arbetsgivare vill skrämmas. De kör på och tänker att de kan få en förlikning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.