Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

”Jobbet stämde mig på 2,7 miljoner”

När Bo Linder bytte jobb anklagades han för illojalitet och för att ha stulit med sig företagshemligheter. Den tidigare arbetsgivaren krävde honom på flera miljoner kronor.
Niklas Hallstedt Publicerad
Per Groth
Bo Linder drogs in i en skadeståndsprocess som pågick i flera år. Per Groth

Bo Linder var verksamhetschef för en ekonomisk förening i byggbranschen. Föreningen, som förmedlar transport- och maskintjänster, förhandlade om att gå samman med ett annat bolag. Det blev inte av. I stället slutade det med att Bo Linder, tre anställda och en konsult tog anställning i det andra bolaget.

För Bo Linders tidigare arbetsgivare kom detta uppenbarligen som en chock. I en stämning anklagades Bo för att ha brutit mot sin lojalitetsplikt. Enligt stämningen skulle han ha planerat och förhandlat om hur företagets personal och verksamhet skulle föras över till det andra bolaget.

Läs mer: Allt fler anklagas för illojalitet

– Jag har verkligen full förståelse för att det var ett hårt slag att alla slutade samtidigt. Men för min egen del handlade det om att jag hade jobbat på företaget i många år och tyckte att det kunde vara roligt att göra något nytt. Dessutom ville jag till en större organisation som jag kunde utvecklas i, säger Bo Linder som tycker att stämningen kom till för att svärta ned honom och bromsa starten av hans nya jobb.

– Stämningen var helt klart riktad mot mig personligen, vilket var tufft för jag har gott renommé i en bransch där det förekommer fiffel – och jag har alltid jobbat ärligt.

Det blev en process som kom att vara i flera år. Enligt Bo Linder mycket beroende på att den tidigare arbetsgivaren gång på gång begärde anstånd för att lämna in olika nya handlingar. Vid två tillfällen diskuterades en förlikning, men Bo Linder kände sig trygg och valde att driva saken till sin spets. Unionens jurist, som hjälpte honom, sa redan från början att anklagelserna inte höll. Skulle folk dömas för att ha bytt jobb skulle det bli väldigt många domar, menade juristen.

Stämningen var helt klart riktad mot mig personligen, vilket var tufft

– Man kan aldrig vara säker på att man får rätt bara för att man har rätt. Men jag tänkte inte ens tanken att jag skulle förlora. Hade det blivit så hade jag fortsatt att strida – då hade det blivit ett personligt mål för mig att visa hur det står till med arbetsrätten i Sverige, säger Bo Linder.

Bo Linder är en ordningsam man. Allt som hade hänt på jobbet fanns dokumenterat: varje möte, vilka som hade deltagit, vad man hade talat om. När det blev dags var det bara att slå upp och visa domstolen. När domen kom var det en lättnad för Bo Linder som friades helt.

– Jag blev inte bara friad. Domen var synnerligen klar och tydlig också, det gjorde det ännu bättre. Man har rätt att sluta ett jobb, och information som man har i huvudet är inget som går att låsa fast i ett företag.

Att det ändå har blivit allt vanligare att arbetsgivare stämmer anställda eller före detta anställda tror han kan bero på att många anställda inte känner till lojalitetsplikten.

– De vet inte att man har både rättigheter och skyldigheter som anställd. Men det förekommer också att arbetsgivare vill skrämmas. De kör på och tänker att de kan få en förlikning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad utan förklaring - kallades ”säkerhetsrisk”

Företaget APM Terminals i Göteborg säkerhetsprövade samtliga tjänstemän. Då blev en anställd av med jobbet – helt utan motivering. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 06:01
Containrar i containerhamnen APM Terminals
En kvinna blev av med jobbet efter att hon underkänts i en säkerhetsprövning. Hon fick aldrig veta varför hon underkänts. Nu stämmer Unionen APM Terminals i Arbetsdomstolen. Björn Larsson Rosvall/TT

För två år sedan anställdes en kvinna på HR-avdelningen på APM Terminals i Göteborg. Det är Nordens största containerterminal. Tjänsten var inte säkerhetsklassad. I våras bestämde sig företaget för att säkerhetspröva alla tjänstemän. Ett externt företag anlitades för att genomföra prövningarna och de anställda kallades på intervju.

–  Jag var aldrig orolig eftersom jag lever ett lugnt och skötsamt liv. Men det var lite jobbigt att sitta och prata med någon som jag aldrig hade träffat om personliga saker. Det kändes mer som ett förhör än en intervju. säger kvinnan till Kollega.

Ett par veckor senare fick hon ett samtal från HR-chefen.

– Det var på min första semesterdag. HR-chefen ringde mig och det samtalet varade i exakt tre minuter: ”Jag har dåliga nyheter, du gick inte igenom säkerhetsprövningen och det medför en konsekvens.”. Vad konsekvensen var fick jag inte veta utan hon sa att vi skulle ses två dagar senare på ett privat möte. Jag skulle ta med mig passerkort, dator och mobil. Några timmar senare började kollegor att ringa mig. Det visade sig att HR-chefen och terminalchefen informerat teamen i Danmark och Göteborg att jag hade fått sluta på dagen och att jag inte skulle komma tillbaka.

Fick aldrig veta varför hon inte blev godkänd

Två dagar senare blev kvinnan av med sitt jobb. Den enda motiveringen var att hon inte hade klarat säkerhetsprövningen. På vilket sätt fick hon dock aldrig veta.

– Det var fruktansvärt. Det gör något med en när man inte får veta vad det är man har gjort, varför man stängs ute. Det blir omöjligt att försvara sig. Jag har aldrig misskött mitt jobb, aldrig fått någon varning, aldrig hört några klagomål. Tvärtom har jag uppmärksammats positivt, fått prestationsbaserade bonusar, fått delta i globala projekt och utbildningar.

Nu har Unionen stämt APM Terminals i Arbetsdomstolen. Förbundet kräver i första hand att domstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt och förpliktar företaget att betala 190 000 kronor i skadestånd till kvinnan.

Annika Melin Koeppel är jurist på Unionen och den som företräder kvinnan.

– Arbetsgivaren har fattat beslut om att säkerhetsprövningar skulle genomföras och vilket företag som skulle genomföra dem. Det är också företaget som har beslutat att kvinnan inte fick arbeta kvar. Enligt praxis från Arbetsdomstolen har arbetsgivaren en skyldighet att redogöra för de omständigheter som ligger till grund för beslutet, men det har inte skett, säger hon.

"Otroligt svårt att försvara sig"

Annika Melin Koeppel beskriver kvinnans situation som ”Kafka-lik”.

– Hon har uppmärksammats och belönats för sin arbetsinsats flera gånger. Helt plötsligt sprider företaget information till kollegor och andra bolag inom koncernen att hon skulle vara ett hot mot rikets säkerhet. Det är otroligt svårt att försvara sig när man inte vet vilka anklagelser som riktas mot en.

Kollega har sökt APM Terminals. I en skriftlig kommentar svarar företaget: "Av respekt för individen kommenterar vi inte enskilda personalärenden. Generellt kan vi säga att vi alltid hanterar personalfrågor med stor eftertanke och i enlighet med gällande lagstiftning. Vi har förtroende för den rättsliga processen och låter den ha sin gång, med förhoppning om en lösning som känns rättvis för alla parter."

Enligt en undersökning från fackförbundet Sveriges Ingenjörer har antalet säkerhetsprövningar ökat markant de senaste tre åren. Förra året kom också en statlig utredning om säkerhetsprövningar. Syftet med utredningen var att stärka regleringen inom området och öka rättssäkerheten för både enskilda och verksamhetsutövare. Utredningen anser också att det ska finnas möjlighet att överklaga för den som inte blivit godkänd i en säkerhetsprövning.

Anställda får inte hota Sveriges säkerhet

  • Enligt säkerhetsskyddslagen ska företag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet analysera sitt behov av säkerhetsskydd och vidta lämpliga åtgärder.
  • En sådan åtgärd kan vara att säkerhetspröva personalen. Det görs dels genom en grundutredning där referenser och cv undersöks, dels genom en säkerhetsprövningsintervju. Under intervjun ställs frågor om exempelvis familjeförhållanden, ekonomi, missbruk och kriminalitet.
  • Syftet är att ta reda på om en person kan vara en risk för Sveriges säkerhet.