Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

”Jobbet stämde mig på 2,7 miljoner”

När Bo Linder bytte jobb anklagades han för illojalitet och för att ha stulit med sig företagshemligheter. Den tidigare arbetsgivaren krävde honom på flera miljoner kronor.
Niklas Hallstedt Publicerad
Per Groth
Bo Linder drogs in i en skadeståndsprocess som pågick i flera år. Per Groth

Bo Linder var verksamhetschef för en ekonomisk förening i byggbranschen. Föreningen, som förmedlar transport- och maskintjänster, förhandlade om att gå samman med ett annat bolag. Det blev inte av. I stället slutade det med att Bo Linder, tre anställda och en konsult tog anställning i det andra bolaget.

För Bo Linders tidigare arbetsgivare kom detta uppenbarligen som en chock. I en stämning anklagades Bo för att ha brutit mot sin lojalitetsplikt. Enligt stämningen skulle han ha planerat och förhandlat om hur företagets personal och verksamhet skulle föras över till det andra bolaget.

Läs mer: Allt fler anklagas för illojalitet

– Jag har verkligen full förståelse för att det var ett hårt slag att alla slutade samtidigt. Men för min egen del handlade det om att jag hade jobbat på företaget i många år och tyckte att det kunde vara roligt att göra något nytt. Dessutom ville jag till en större organisation som jag kunde utvecklas i, säger Bo Linder som tycker att stämningen kom till för att svärta ned honom och bromsa starten av hans nya jobb.

– Stämningen var helt klart riktad mot mig personligen, vilket var tufft för jag har gott renommé i en bransch där det förekommer fiffel – och jag har alltid jobbat ärligt.

Det blev en process som kom att vara i flera år. Enligt Bo Linder mycket beroende på att den tidigare arbetsgivaren gång på gång begärde anstånd för att lämna in olika nya handlingar. Vid två tillfällen diskuterades en förlikning, men Bo Linder kände sig trygg och valde att driva saken till sin spets. Unionens jurist, som hjälpte honom, sa redan från början att anklagelserna inte höll. Skulle folk dömas för att ha bytt jobb skulle det bli väldigt många domar, menade juristen.

Stämningen var helt klart riktad mot mig personligen, vilket var tufft

– Man kan aldrig vara säker på att man får rätt bara för att man har rätt. Men jag tänkte inte ens tanken att jag skulle förlora. Hade det blivit så hade jag fortsatt att strida – då hade det blivit ett personligt mål för mig att visa hur det står till med arbetsrätten i Sverige, säger Bo Linder.

Bo Linder är en ordningsam man. Allt som hade hänt på jobbet fanns dokumenterat: varje möte, vilka som hade deltagit, vad man hade talat om. När det blev dags var det bara att slå upp och visa domstolen. När domen kom var det en lättnad för Bo Linder som friades helt.

– Jag blev inte bara friad. Domen var synnerligen klar och tydlig också, det gjorde det ännu bättre. Man har rätt att sluta ett jobb, och information som man har i huvudet är inget som går att låsa fast i ett företag.

Att det ändå har blivit allt vanligare att arbetsgivare stämmer anställda eller före detta anställda tror han kan bero på att många anställda inte känner till lojalitetsplikten.

– De vet inte att man har både rättigheter och skyldigheter som anställd. Men det förekommer också att arbetsgivare vill skrämmas. De kör på och tänker att de kan få en förlikning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."