Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

”Jobbet stämde mig på 2,7 miljoner”

När Bo Linder bytte jobb anklagades han för illojalitet och för att ha stulit med sig företagshemligheter. Den tidigare arbetsgivaren krävde honom på flera miljoner kronor.
Niklas Hallstedt Publicerad
Per Groth
Bo Linder drogs in i en skadeståndsprocess som pågick i flera år. Per Groth

Bo Linder var verksamhetschef för en ekonomisk förening i byggbranschen. Föreningen, som förmedlar transport- och maskintjänster, förhandlade om att gå samman med ett annat bolag. Det blev inte av. I stället slutade det med att Bo Linder, tre anställda och en konsult tog anställning i det andra bolaget.

För Bo Linders tidigare arbetsgivare kom detta uppenbarligen som en chock. I en stämning anklagades Bo för att ha brutit mot sin lojalitetsplikt. Enligt stämningen skulle han ha planerat och förhandlat om hur företagets personal och verksamhet skulle föras över till det andra bolaget.

Läs mer: Allt fler anklagas för illojalitet

– Jag har verkligen full förståelse för att det var ett hårt slag att alla slutade samtidigt. Men för min egen del handlade det om att jag hade jobbat på företaget i många år och tyckte att det kunde vara roligt att göra något nytt. Dessutom ville jag till en större organisation som jag kunde utvecklas i, säger Bo Linder som tycker att stämningen kom till för att svärta ned honom och bromsa starten av hans nya jobb.

– Stämningen var helt klart riktad mot mig personligen, vilket var tufft för jag har gott renommé i en bransch där det förekommer fiffel – och jag har alltid jobbat ärligt.

Det blev en process som kom att vara i flera år. Enligt Bo Linder mycket beroende på att den tidigare arbetsgivaren gång på gång begärde anstånd för att lämna in olika nya handlingar. Vid två tillfällen diskuterades en förlikning, men Bo Linder kände sig trygg och valde att driva saken till sin spets. Unionens jurist, som hjälpte honom, sa redan från början att anklagelserna inte höll. Skulle folk dömas för att ha bytt jobb skulle det bli väldigt många domar, menade juristen.

Stämningen var helt klart riktad mot mig personligen, vilket var tufft

– Man kan aldrig vara säker på att man får rätt bara för att man har rätt. Men jag tänkte inte ens tanken att jag skulle förlora. Hade det blivit så hade jag fortsatt att strida – då hade det blivit ett personligt mål för mig att visa hur det står till med arbetsrätten i Sverige, säger Bo Linder.

Bo Linder är en ordningsam man. Allt som hade hänt på jobbet fanns dokumenterat: varje möte, vilka som hade deltagit, vad man hade talat om. När det blev dags var det bara att slå upp och visa domstolen. När domen kom var det en lättnad för Bo Linder som friades helt.

– Jag blev inte bara friad. Domen var synnerligen klar och tydlig också, det gjorde det ännu bättre. Man har rätt att sluta ett jobb, och information som man har i huvudet är inget som går att låsa fast i ett företag.

Att det ändå har blivit allt vanligare att arbetsgivare stämmer anställda eller före detta anställda tror han kan bero på att många anställda inte känner till lojalitetsplikten.

– De vet inte att man har både rättigheter och skyldigheter som anställd. Men det förekommer också att arbetsgivare vill skrämmas. De kör på och tänker att de kan få en förlikning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket. 

Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.