Hoppa till huvudinnehåll
Lön

11 yrken som ger hög lön trots korta studier

Inte särskilt sugen på att studera? Lugn. Det går att få ett välbetalt jobb utan att plugga halva livet. Här är elva yrken för dig som vill prova något nytt eller vill vidareutbilda dig.
Niklas Hallstedt Publicerad 3 februari 2017, kl 07:00
Manlig mäklare håller upp ett par nycklar och ler.
Efter två års studier får du som fastighetsmäklare en lön på mellan 32 000 och 52 000 kronor i månaden. Foto: Colourbox

En lön på 50 000 kronor i månaden är ingen omöjlighet för den som är projektledare inom IT. Och för att bli det krävs inte fem års studier på en teknisk högskola, det kan räcka med 18 månader på en YH-utbildning.

För att komma in på de utbildningar som leder till de nedanstående jobben krävs i grunden en gymnasiekompetens. Ofta finns också krav på yrkeserfarenhet och särskilda ämnesstudier. Samtliga yrken finns bland Unionens medlemmar.

Projektledare IT

18 månaders utbildning. Man ska också ha ett års erfarenhet av IT-relaterat yrke (exempelvis programmerare eller ett års erfarenhet av att arbeta som projektledare) för att läsa denna utbildning på en yrkeshögskola.

Marknadslön projektledare IT:

34 000 till 50 000 kronor vid mindre IT-projekt, 39 000-65 000 vid multipla IT-projekt och huvudansvar för projekt.

 

Webbutvecklare

Utbildningen går att läsa in på 24 månader. För studier på yrkeshögskola krävs viss programmeringsvana och branschkunskap samt kunskaper i bland annat HTML..

​Marknadslön webbutvecklare:

Mellan 28 000 och 39 000 kronor. 

 

Systemutvecklare

Kräver den längsta utbildningen av de redovisade, 30 månader. 

Marknadslön systemutvecklare:

30 000-39 000 vid lägre svårighetsnivå, 40 000-55 000 vid högre svårighetsnivå.

 

Redovisningsekonom

24 månaders utbildning. 

Marknadslön redovisningsekonom:

Mellan 28 500 och 36 500 kronor vid lägre svårighetsnivå. Vid högre svårighetsnivå tjänar man från 38 000 kronor och uppåt.

 

Logistiker

24 månaders studier. Särskilda förkunskaper krävs för utbildning på yrkeshögskola.

Marknadslön logistiker:

32 000-39 000 kronor.

 

Teknikinformatör

Bara tolv månaders utbildning. Men krav på två års arbetslivserfarenhet på minst halvtid inom teknik eller text- och bildbehandling.

Marknadslön teknikinformatör: 

Mellan 28 000 och 38 000 kronor.

 

Fastighetsmäklare

24 månaders utbildning på högskola. Därutöver krävs praktik hos en registrerad mäklare.

Marknadslön fatsighetsmäklare

Här går att få en riktigt bra lön, marknadslönen ligger i spannet 32 000-52 000 kronor.

 

Säljare B2B

24 månaders utbildning. Krävs ett års erfarenhet från arbete inom handel, service eller liknande.

Marknadslön säljare:

31 000-42 000 kronor.

 

Fastighetsförvaltare

Utbildningen är 24 månader. Krav på två års yrkeserfarenhet oavsett bransch.

Marknadslön fatsighetsförvaltare:

29 000-40 000 kronor.

 

IT-säkerhetstekniker

18 månaders utbildning. Två års yrkeserfarenhet inom nätverksteknik eller studier krävs.

Marknadslön nätverkstekniker:

32 000-38 000 kronor.

 

Reklam och marknadsföring

24 månader studier. Kan finnas krav på förkunskaper i bland annat Photoshop. 

Marknadslön copywriter:

28 500-40 000 kronor.

 

Källa: Marknadslönerna från Unionen. Kraven för att delta i utbildningarna är ofta mer detaljerade än ovan. 

Lön

Många vill se lönen i jobbannonsen

Att tvinga företag att ange löneintervall i platsannonser kan minska löneskillnaden mellan män och kvinnor, enligt EU. Och idén har stöd, särskilt bland kvinnor.
David Österberg Publicerad 30 januari 2023, kl 06:00
Illustration i gult och blått på två tecknade kvinnor på varsin sida om en stapel med mynt. Kvinnan till vänster tittar i en tubkikare efter ett guldmynt och kvinnan till höger tittar efter guldmynt i sin mobiltelefon.
Ett syfte med att lönen anges i annonsen 'r att minska lönediskrimineringen mellan kvinnor och män. Illustration: Colourbox.

Män tjänar i genomsnitt bättre än kvinnor. Så ser det ut både i Sverige och i resten av EU. Därför har EU-kommissionen föreslagit ett direktiv om  lönetransparens.

Enligt förslaget ska arbetsgivare tvingas ange vad företaget har för löneintervall eller ingångslön för personer som söker jobb. Anställda ska få ta del av lönestrukturen på företaget och stora företag ska göra lönekartläggningar och publicera dem offentligt.

Enligt en undersökning* som jobbsökarsajten Jobbland har gjort skulle fler söka ett jobb om lönen nämndes redan i annonsen. Kvinnor var mer positiva än män till den typen av lönetransparens – nära två av tre ville se lönen direkt i annonsen jämfört med knappt hälften av männen. En tredjedel av de svarande uppgav dessutom att det är svårt eller ganska svårt att ange lönekrav.

Fördel att veta mest i förhandling

Ulf Giege.

Ett av syftena med lönetransparens är att stärka arbetstagarnas – och särskilt kvinnornas – ställning i en förhandlingssituation. Ulf Giege är lärare i förhandlingsteknik och förhandlingens psykologi och tror att förslaget delvis skulle kunna få den effekten.

– I en förhandlingssituation är det en fördel att ha ett informationsövertag. I en löneförhandling har arbetsgivarna ett övertag genom att de har koll på hur lönerna ser ut på företaget. Med det här direktivet skulle det övertaget minska något, säger han.

Ulf Gieges tips inför en förhandling är att skaffa sig så mycket information som möjligt. Även utan direktivet finns till exempel möjligheten att kolla löner med sitt fackförbund eller diskutera saken med kontakter och kompisar.

Han tycker också att man så långt som möjligt ska undvika att lägga det första budet.

– Arbetsgivaren har en smärtgräns och den vill man gärna ha reda på. Ställ frågor av typen: ”Hur värderar ni det jag ska göra?” och försök få arbetsgivaren att lägga första budet.

Bra att känna till lönespannet

Enligt EU-direktivet ska arbetsgivare tvingas ange ingångslön eller löneintervall. Det kan vara en fördel när det är det dags för lönekravet.– Om man känner till lönespannet är det bättre att lägga sig i den övre delen. Men man ska göra det på ett trevligt och argumenterande sätt. Man kan till exempel säga: ”Så som jag bedömer tjänsten och utifrån det jag kan tillföra arbetsplatsen tycker jag att den här lönen skulle vara rimlig.” Dessutom är det viktigt att man själv tror på det budet man lägger.

"Det är svårt att hämta igen en låg ingångslön"

 

Ulf Giege säger att många gör misstaget att undervärdera ingångslönens betydelse för inkomsten resten av livet.

 

– Det är svårt att hämta igen en låg ingångslön. Har man en tusenlapp mindre i månaden under 35 års arbetsliv blir det väldigt mycket pengar man går miste om.

Ett syfte med direktivet är att minska lönegapet mellan män och kvinnor. Är kvinnor sämre på att förhandla än män?

– Jag har haft tusentals deltagare på mina kurser genom åren och min uppfattning är att män och kvinnor är lika bra på att förhandla. Hur man klarar sig i en löneförhandling beror nog mer på ens personlighet. Men jag har ingen forskning som styrker det.

Kvinnor begärde lägre lön 

I en avhandling från Lunds universitet undersöktes hur kvinnor och män löneförhandlar. Hundra studenter fick genomföra en fingerad löneförhandling. Hälften fick veta att testet gick ut på att se hur bra de var på att förhandla. I den gruppen begärde kvinnorna betydligt lägre lön.

Förklaringen, enligt avhandlingen, är att vi agerar enligt stereotypa föreställningar (förenklade bilder av hur en grupp är). Stereotypen om kvinnor är att de i en förhandling är mer eftergivna jämfört med självhävdande män.

Om kvinnor blir medvetna om att det finns en stereotyp om att de är dåliga på förhandlingar kan det hjälpa dem.

– Då kan de bestämma sig för att sikta ordentligt över medellönen och därigenom undvika att begära för låg lön, skrev forskaren Una Gustafsson i ett pressmeddelande.

EU-kommissionen lade fram förslaget om lönetransparens i mars 2021 och förhandlingarna om det pågår fortfarande.

Förslaget har fått kraftig kritik

Direktivet har mötts av kraftig kritik från arbetsgivarhåll. Organisationen Svenskt Näringsliv anser till exempel att det skulle slå sönder den svenska modellen (där fack och arbetsgivare sätter löner genom förhandlingar).

Fackförbunden är mer positiva och tycker att det är bra att verktygen för att åtgärda lönediskriminering stärks. Både arbetar- respektive tjänstemannaorganisationerna LO och PTK anser dock att en del av förslagen utgör ett hot mot den svenska modellen. Organisationerna vill därför att Sverige ska få göra avvikelser från direktivet genom kollektivavtal.

* Jobblands undersökning gjordes genom att drygt tusen personer fick svara på en enkät på deras sajt.

EU:s förslag i korthet

* Medlemsstaterna ska ta fram ”objektiva kriterier” som ska göra det lättare för företag och anställda att avgöra hur hög lönen för ett visst arbete ska vara.

* Det ska bli lättare att stämma arbetsgivare för lönediskriminering genom att privatpersoner slipper betala arbetsgivarens rättegångskostnader vid förlust.

* Arbetsgivare ska frivilligt ange ingångslön eller löneintervall för den som söker jobb på företaget. Det blir förbjudet att fråga någon vad hen tjänade på sitt förra jobb.

* Företag med fler än 250 anställda ska genomföra lönekartläggningar och publicera dem offentligt.

* Varje land ska införa sanktioner i form av exempelvis straffavgifter för arbetsgivare som diskriminerar.