Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

"Som chef måste du vakta vad du säger"

Svårigheten att få till förändring och att hans ord bedöms hårdare än tidigare. Det är två insikter Love Ekstam Ljusegren fått under sin första tid som chef inom försvarskoncernen Saab.
Ola Rennstam Publicerad 21 oktober 2020, kl 10:49
Fredrik Stehn
Love Ekstam Ljusegren är chef över en sektion på Saab som utvecklar mjukvara till bland annat JAS-plan. Som första linjens chef på Saab känner han att han har mycket ansvar men begränsat med befogenheter. Fredrik Stehn

Han drivs av att förändra, förbättra och effektivisera. Redan som nybliven mjukvaruingenjör kände Love Ekstam Ljusegren en rastlöshet och frustration över saker som kunde göras på ett smartare sätt. När han avancerade till mjukvarudesigner och teamledare inom Saab växte känslan inombords.

– Jag drev på för att få igenom förändringar som jag såg behövdes. När företaget gjorde en omorganisation uppmanade man mig att söka en chefstjänst, berättar han.

30 år gammal blev Love Ekstam Ljusegren chef över en sektion som utvecklar mjukvara inom hemliga försvarsprojekt med fokus på elektronisk krigföring. Mjukvaran hamnar i datorer i exempelvis Jas 39 Gripen och andra flygplan inom signalspaning men också inom radarvarning. I dag har han 22 medarbetare under sig.

Intresset för radarteknik föddes i lumpen och efter avslutade studier på KTH kom Love Ekstam Ljusegren för fem år sedan till Saab Surveillance i Järfälla utanför Stockholm. Att bli chef var egentligen inget han funderat på och som nybliven pappa till tvillingar var valet inte helt självklart. Han upplever att den nya positionen stundtals har varit ensam.

– Första tiden var det lätt att ta på sig för mycket jobb. Som ”minsting-chef” sitter man på mycket ansvar och ganska lite befogenheter vilket kan vara stressande. Det viktiga är att fokusera på vad man faktiskt kan göra.

Läs mer: 11 tips till dig som är ny som chef

– Mina tvillingar gör att jag inte orkar jobba hur mycket som helst och jag har insett att man får göra så gott man kan utifrån den tid man har. Som teamledare var jag van att ha koll på allt men det blir omöjligt när man har en så stor grupp som jag har. Jag jobbar mycket med att sätta gränser för mig själv.

Har det varit som du tänkt dig att bli chef?
Inte alls. Det har varit både svårare och lite lättare än vad jag trodde. Det har känts tungt när kompetenta personer har valt att sluta och när jag var ny i min roll tog jag det personligt.

– Men det har också varit lättare på det sätt att min tid är ganska fri och det är ingen som säger exakt vad jag ska göra. Visst, jag har självklart förväntningar på mig, men alla måsten som administration och liknande tar 25 procent av min tid.

Love Ekstam Ljusegrens viktigaste lärdom hittills är att han måste ändra sitt sätt att kommunicera.

– För mig har det alltid varit viktigare att säga vad jag tycker och tänker än att bli omtyckt. Den största skillnaden för mig jämfört med rollen som teamledare har varit att jag nu blir tolkad hårdare på mina ord och därför måste jag vakta vad jag säger. Det är otroligt svårt att vara tydlig gentemot 200 personer på samma gång, eftersom alla lyssnar på olika sätt. Det har skapat onödiga missförstånd, säger han.

Det finns många sätt att vara en bra chef på

Produkterna som Saab utvecklar är komplexa och avancerade – varje affär handlar om miljardbelopp. För att nå framgång måste medarbetarna hänga med i tekniken och ständigt kompetensutvecklas. Love Ekstam Ljusegren uppgift är att staka ut riktningen. Han återkommer till vikten av förändring och hur svår den är att få till.

– Min största utmaning är att förstå var vi bör gå tekniskt med våra förutsättningar och sedan få det att hända. Det räcker inte med att veta vad som borde hända om inte alla vet varför och vad deras del är. Jag trodde att sättet vi jobbar på skulle vara lättare att förändra.

Vilka egenskaper krävs för att lyckas som chef?
– 
Det finns många sätt att vara en bra chef på. På den här arbetsplatsen och på min nivå tror jag att det är jätteviktigt att förstå tekniskt vad medarbetarna håller på med. Det finns chefer som gör ett bra jobb utan den biten, men jag tror att de kan få svårt med att få till förändringsarbetet.

Saab-koncernen har många ben. Inom de olika affärsområdena ryms bland annat tillverkning av granatgeväret Carl Gustaf, stridsflygplanet Jas 39 Gripen och radarsystem för elektronisk krigföring. Enligt Saabs uppförandekod får ingen försäljning av krigsmateriel ske till krigförande länder, men företaget har upprepade gånger kritiserats av Svenska Freds för att bolagets produkter används i väpnade konflikter. Love Ekstam Ljusegren är medveten om att företagets verksamhet inte passar alla.

Jag har inga som helst problem med de produkter som Saab tillverkar, däremot är det viktigt att diskutera ämnet vid nyanställningar. Jag frågar alltid kandidaterna hur de tänker kring vad våra produkter används till. Jag vill att de ska veta vad de ger sig in på, även om vi på min avdelning snarare jobbar med våldshämmande produkter.

Love Ekstam Ljusegren

Ålder: 32

Yrke: Sektionschef på Saab Surveillance i Järfälla

Vad har chefsrollen gett dig?
– Insikten om hur mycket ledarskap som krävs för att ta oss i en riktning som är bra. Det har varit viktigt för mig att inse hur svårt det är att vara ledare.

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory
Ledarskap

Chefers arbetsmiljö glöms bort

Stress och en ohållbar arbetssituation. Det är vardagen för många av landets chefer. Trots det faller ansvaret för deras arbetsmiljö ofta mellan stolarna. Den slutsatsen drar Arbetsmiljöverket efter att ha inspekterat 1 100 företag.
Ola Rennstam Publicerad 25 april 2024, kl 08:01
Dålig arbetsmiljö för chefer. En kvinnlig chef masserar sin handled och en manlig chef har hela sin datorskärm täckt med kom ihåg-lappar.
När Arbetsmiljöverket inspekterade arbetsmiljön för chefer i privat sektor fann man brister på 65 procent av fallen. Foto: Colourbox.

I juni 2022 inledde Arbetsmiljöverket en stor insats med fokus på chefer inom privat sektor. Sammanlagt gjordes 1 100 inspektioner under ett och ett halvt års tid – och nu är rapporten klar. Den visar att myndighetens inspektörer fann brister i arbetsmiljöarbetet på 65 procent av de inspekterade företagen. 

Insatsen har fokuserat på första linjens chefer, alltså de chefer som är närmast medarbetarna.

– Det är yrkesgrupp som ofta pressas både uppifrån och nedifrån i organisationen, vilket kan leda till stress och en ohållbar arbetsmiljö, säger Malin Cato, arbetsmiljöinspektör vid Arbetsmiljöverket.

Chefers arbetsmiljö glöms bort

Rapporten visar att ansvaret för chefernas arbetsmiljö ofta faller mellan stolarna. Första linjens chefer exkluderas från medarbetarundersökningar, skyddsronder och medarbetarsamtal. Malin Cato anser att chefernas arbetsmiljö behöver lyftas och synliggöras.

Malin Cato, Arbetsmiljöverket

– På många företag är det inte självklart att tänka på cheferna som vanliga arbetstagare. En chef är också en medarbetare, som behöver en bra arbetsmiljö för att kunna vara ett bra stöd åt andra. Om chefen har en bra arbetsmiljö är chansen större att medarbetarna har det, säger hon.

Varför glöms chefernas arbetsmiljö bort?
– Inspektionerna har visat att den person som ansvarar för första linjens chefers arbetsmiljö, det vill säga dennes chef, inte alltid har förstått att det ingår i arbetsuppgifterna. Många saknar också tillräcklig kunskap inom arbetsmiljöområdet. Risken är att de arbetsmiljöfrågor som berör chefer inte tas om hand och det kan i sin tur leda till ohälsa och olyckor.

Arbetsmiljöombud saknas för chefer

Arbetsmiljöverket påpekar att första linjens chefer ofta saknar arbetsmiljöombud*. I många fall finns arbetsmiljöombud på arbetsplatsen men de representerar medarbetarna gentemot arbetsgivaren.

– Cheferna ses ofta som arbetsgivarrepresentanter och som en motpart. Här har arbetsmiljöombuden en viktig roll i att påtala arbetsmiljörisker. Även chefer kan behöva arbetsmiljöombud, säger Malin Cato.

Arbetsmiljöverket understryker att majoriteten av de inspekterade företagen har åtgärdat de påpekade bristerna.

*Inom Unionen benämns rollen "arbetsmiljöombud" men lagstiftningen och Arbetsmiljöverket använder benämningen  "skyddsombud".