Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

”Moral och lojalitet hänger inte ihop”

Arbetsmoralen var bättre förr. Det menar många arbetsgivare. Forskaren Gunnar Gillberg håller inte riktigt med.
Johanna Rovira Publicerad
Anna-Lena Lundqvist
På dagens arbetsmarknad hinner inte lojalitet mellan arbetstagare och arbetsgivare byggas upp, tror Gunnar Gillberg. Anna-Lena Lundqvist

Allt fler anställda stäms för lojalitetsbrott. Och många arbetsgivare beklagar att dagens anställda inte har lika hög arbetsmoral och är lika lojala som tidigare generationer.

Dagens anställda hinner inte bli lojala

Forskaren Gunnar Gillberg – lektor vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet – menar att arbetsgivarna i mångt och mycket har sig själva att skylla - dagens anställda hinner helt enkelt inte bli lojala.

Om vi backar bandet. För en inte alltför avlägsen tid sedan kunde man få jobb hos en arbetsgivare och sedan arbeta plikttroget kvar. Det var inte ovanligt att man stannade – obrottsligt lojal med arbetsgivaren – tills det var dags att gå i pension. Efter 25 år belönades man för lång och trogen tjänst med en guldklocka.

De flesta är tvungna att hoppa runt och sälja sig

I dag skrivs konkurrensklausuler som aldrig förr, för att hindra anställda från att stjäla till exempel kunder och företagshemligheter från tidigare arbetsgivare. Unionens jurister ser en klar trend: Stämningarna för brott mot lojalitetsplikten blir allt vanligare.

Men enligt Gunnar Gillberg beror detta trendbrott inte på att arbetsmoralen är sämre nu än förr.

– Jag tror inte riktigt att arbetsmoral och lojalitet mot arbetsgivaren hänger ihop. Arbetsmoral kan man ha eller inte ha, av olika skäl. Men lojalitet med arbetsgivaren hänger väldigt nära samman med hur relationen mellan dig och arbetsgivaren ser ut, hur den utvecklas och hur långvarig den är, säger han.

Så får du lojala medarbetare

  • Prioritera fasta anställningar.
  • Skapa utvecklings-möjligheter och karriärvägar i företaget.

 

Dagens anställda, i synnerhet den yngre generationen, får helt enkelt varken tillfälle eller möjlighet att bli lojala, menar Gunnar Gillberg.

– Det handlar inte om att ungas arbetsmoral har försämrats eller om att lojaliteten mot företagen blivit mindre på grund av att anställda blivit mer egoistiska på något sätt. I första hand beror det på att arbetsmarknadens hela struktur förändrats. Unga i dag har svårt att få tid att utveckla lojaliteter. De flesta är tvungna att hoppa runt bland olika arbetsgivare och sälja sig själva. Det är klart att det får konsekvenser för hur man ser på lojalitet.

Globaliseringen har lett till krav på en numerär och funktionell flexibilitet

Gunnar Gillberg menar att dagens unga på arbetsmarknaden saknar de förutsättningar som tidigare generationer har haft. De har ofta osäkra anställningsformer, de kanske jobbar på bemanningsföretag där de förväntas vara lojala både mot sin uppdragsgivare och mot sin arbetsgivare. Och även om de har fått fast jobb kan de inte räkna med att det ska betala sig att vara trogen en och samma arbetsgivare. I stället tvingas de bli mer lojala mot sig själva och mot sina egna cv:n.

– Kommer det en arbetssökande som har haft samma anställning i 20 år så undrar arbetsgivaren vad det är för fel på honom eller henne – i det läget framstår man inte direkt som framåt. I dag premieras utvecklingspotential, självständighet och kreativitet och det gynnar inte de som har varit trogna en arbetsgivare under längre tid, säger Gunnar Gillberg.

– Det är självklart att det var mycket lättare förr att utveckla lojalitet i relationen till en arbetsgivare, när du fick ett jobb och visste att här kan du få en stabil tillvaro i resten av ditt liv. Du hade en långsiktig plan och till och med möjlighet att avancera.

Gunnar Gillberg tror inte att detta är ett typiskt svenskt fenomen. Det är en tendens som finns i hela Europa, menar han.

– En delförklaring kan vara att den globala konkurrensen har lett till en innovationsorienterad ekonomi som ständigt måste förändras och utvecklas för att inte halka efter. Denna process har också lett till krav på en både numerär och funktionell flexibilitet, det vill säga att arbetsgivaren snabbt ska kunna göra sig av med folk när de inte längre behövs längre. Och att arbetstagarna förväntas vara utvecklingsbara och snabbt kunna utvecklas i riktning mot företagens behov.

Arbetsgivaren vill både ha kakan och äta upp den

Förändringen på arbetsmarknaden har fått konsekvenser både för hur lojaliteter utvecklas och hur de bibehålls, menar Gunnar Gillberg. Det finns en klar motsättning mellan arbetsgivarnas krav på rörlighet och önskan om lojala medarbetare, vilket är bakgrunden till debatten om anställdas sviktande lojalitet.

– Arbetsgivaren vill både ha kakan och äta upp den, man vill ha lojala individer, men är inte lika angelägen om att ta ansvar för sina medarbetare genom att till exempel skapa fasta anställningar och så vidare.

Men även om dagens anställda tvingas vara mindre lojala än tidigare generationer så finns det finns fortfarande såväl heder som samvete inom arbetslivet. Gunnar Gillberg tror varken att vi stjäl mer eller att fusket ökat. Än.

– Min bild är att fusket bland anställda inte ökat nämnvärt. Men man kan ju alltid dra slutsatsen att om man inte känner ansvar för sitt arbete så kan det finnas incitament för att strunta i sådant som man tack vare lojaliteten mot sin arbetsgivare tidigare inte struntade i, säger Gunnar Gillberg.

Gunnar Gillberg

Titel: Filosofie doktor i arbetsvetenskap och lektor vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet.

Ålder: 57 år.

Familj: Gift, två barn.

Bor: Göteborg.

Karriär: Socionom och sedermera forskare och lärare vid Göteborgs universitet.

Fritid: Gillar fågelskådning och att spela elbas.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Anställda listar chefers värsta brister

Chefer i Sverige är otydliga, orättvisa och obeslutsamma. Men framför allt är de kassa på att kommunicera, visar en ny undersökning från jobbsajten ManpowerGroup, där anställda fått lista chefernas sämsta egenskaper.
Johanna Rovira Publicerad 14 februari 2025, kl 06:01
Dumma chefer. Två chefer som skriker i telefon och megafon.
Chefernas största misstag - enligt de anställda. Vilkets chefsbeteende skapar mest missnöje på arbetsplatsen och hur man kan förbättra ledarskapet. Foto: Colourbox.
  1. Kass kommunikation


    En fjärdedel av de tillfrågade menar att den värsta egenskapen hos den närmaste chefen är att denne är ”ineffektiv i sin kommunikation”. Nästan lika många anser att chefen inte förmår ge tydliga instruktioner. Förmodligen handlar det inte om en chef med talfel som mumlar i skägget, utan om onåbarhet och oförmåga eller direkt ovilja att tala om vad hen menar och vad som faktiskt gäller. 

     

  2. Inkonsekvent och orättvis

    Att inte leva som man lär är en klassiker. Många chefer tror att reglerna på jobbet - eller arbetsmarknaden - inte är applicerbara på just dem. Orättvisa kan också handla om att man behandlar medarbetare olika och håller sig med en klick ja-sägande gullegrisar. En infernalisk chef kan till och med medvetet agera inkonsekvent för att försätta personalen i ett tillstånd av osäkerhet och rädsla. 17 procent av de tillfrågade menar att deras närmsta chef är inkonsekvent och nästan lika många, 14 procent, anser att chefen är orättvis. 

     

  3. Obeslutsam, oorganiserad och odisciplinerad

    Chefer måste ju också få ha fel och brister, men uppenbarligen förväntar vi oss att de inte ska vara veliga och slarviga eftersom de trots allt har ett visst ansvar och följaktligen också tjänar mer än oss andra. 15 procent av de tillfrågade retade sig på chefens obeslutsamhet och nästan lika många   kryssade i alternativet oorganiserad och odisciplinerad

     

  4. Oflexibel och respektlös

    Det lustiga är att när arbetsgivare talar om flexibilitet, så menar de generellt inte samma sak som deras anställda. De menar oftast att underhuggarna ska vara beredda att rucka på sin tillvaro för att jobba lite mer, längre, oftare och för lägre lön. Samtidigt är åtminstone 11 procent av cheferna, om man ska tro undersökningen, ovilliga att vara smidiga och flexibla. En tiondel brister dessutom tydligen i respekt för sina anställda. 

     

  5. Bromskloss

    Nio procent av de tillfrågade anser att chefen är ”ett hinder för min utveckling” och åtta procent uppger att chefen är motståndare till förändring och nya idéer, enligt rapporten. Om det beror på rädsla för att bli omsprungen eller på ren och skär maktfullkomlighet, förtäljer inte undersökningen Global Talent Barometer från ManpowerGroup. 

     

Brasklapp 

37 procent av de tillfrågade anser att inte någon av de förvalda negativa egenskaperna stämmer in på deras närmaste chef. Det kan tolkas som att de är fullt och fast nöjda med sina chefer, men det kan inte uteslutas att resultatet beror på att det saknades vissa alternativa egenskaper i frågeformuläret. 

Lönetransparens. Trägubbar i olika färger på olia höga staplar med mynt.
Lönetransparens. EU:s nya regler för rättvisare löner syftar till att minska löneskillnader och främja öppenhet på arbetsmarknaden. Men hur påverkar lönetransparensdirektivet anställda och arbetsgivare? Foto: Colourbox.

Kvinnor tjänar mindre än män i alla EU-länder. Ett sätt att minska glappet är större öppenhet kring löner. Det tror i alla fall EU-kommissionen som tagit fram ett direktiv om lönetransparens. Direktivet ska vara infört senast i juni nästa år. 

Exakt hur det ska genomföras i Sverige är inte klart, men förra året presenterades en utredning om vilka regler som skulle kunna gälla.

Här är fem saker som du som är chef behöver veta när du ska

  1. Anställa

    Den som söker ett jobb ska få veta ingångslönen eller lönespannet i ett tidigt skede, exempelvis i annonsen. Kandidaten ska inte behöva fråga efter uppgiften. Du får inte fråga den sökande vilken lön hen hade på sitt förra jobb.

  2. Lönekartlägga

    Lönekartläggningen blir mer omfattande än i dag. Den ska bland annat analysera skillnaden mellan anställda som varit föräldralediga och anställda som inte har varit det. 

  3. Göra lönerapport

    Om ditt företag har fler än 100 anställda ska du redovisa löneskillnaden mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen, DO, som offentliggör uppgifterna. Är löneskillnaden större än fem procent ska du motivera varför den är det eller föreslå åtgärder för att minska den.

  4. Värdera arbete

    Du ska ta fram kriterier för hur arbete värderas – och samverka med facken när du gör det. Du ska också samverka med facken när du gör lönekartläggningar och lönerapporter.

  5. Informera om snittlön

    Du måste informera anställda om snittlönen, om de frågar efter den. Du ska också informera anställda om vilka lönekriterier som finns.