Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Ida Hult är framtidsetnolog och författare. En humanist som gjort karriär i de stora bolagens ledningsrum. Med boken Ärvda svar vill hon få oss att se vår moderna arbetskultur med nya ögon.
Hon kritiserar stora företagsledningar för att prata om visioner och en ”transformation” som ofta bara blir ”corporate bullshit” och ”business as usual”, tycker hon.
Enligt Ida Hult lever vi människor lätt ett liv på autopilot, både på jobbet och hemma, fast vi vill så mycket mer.
– Vi jobbar ihjäl oss, men åstadkommer vi något? Vi har nästan inte tänkande som en uppgift i arbetslivet längre, utan allt är processer, rutiner och siffror. Mejl och möten. Det är viktigare att inte göra fel än att göra något nytt, eller bra.
Vad gör en framtidsetnolog?
– Etnologi är läran om människan som kulturvarelse. Jag är med i människors vardag, pratar med folk – men ser också vad de gör. Under hela min karriär har jag använt etnologin för att studera framtidsfrågor inom bolag. Man tittar på företaget från utsidan, analyserar konsumenterna och kan utifrån det inspirera, utmana och stresstesta tänkandet. Men förändring är svårt.
Du har jobbat på Ikea och är nu på If Försäkringar, vad gör du där?
– Ikea måste känna de många människorna på djupet i vardagen och vad som får oss att byta stil, som ny familjebildning, skilsmässor och flyttar. På försäkringsbolag berörs också en stor del av livet, det handlar om hälsa, graviditet, fordon – allt. Jag analyserar till exempel hur man uppfattar risk.
Din bok heter Ärvda svar, vad är det?
– Ärvda svar är det vagt välbekanta som du hör dig själv säga men inte ens vet var det kommer från. I arbetslivet är vi på ”förändringsresa”, i en ”transformation” och har ”stora utmaningar”. Men det är ett utanpåverk, vi har en viss jargong. Boken är en reflektion över var vi fastnar och hur man tar sig vidare. Vi har ofta svårt att se vår egen hemmakultur. Jag blir glad om folk tycker boken är rolig och vi kan känna igen oss och skrocka lite åt oss själva. Många som läst säger att de inte längre känner sig så ensamma.
Hur kan man skapa verklig förändring?
– Bjud in en naiv expert, någon med en helt annan kunskap. Nyanställda har ofta ett annat seende, men bara i början. Du kan skaffa en ”accountability partner”, ansvarspartner, för det du vill uppnå och be den kolla av hur det går. Bestäm er för att mäta hur mycket nytt ni gör. Det tvingar ut er i att vara nybörjare. Kravställ vad ni måste testa på. Släpp bekvämlighetszonen, allt blir inte lyckat– Ett annat tips är ”pre mortem”. I stället för att putsa upp verkligheten, tänk er i stället att allt går åt skogen och fråga er varför det skulle kunna göra det.
Klimatet är ingen framtidsfråga utan en nutidsfråga, skriver du i boken. Vad menar du?
– Det är ju vad vi gör i dag och vad vi redan gjort som ställer till det. Vi människor är dåliga på det vi inte kan se, det långsiktiga och rationella. Att klimatmål ligger längre bort än företag har en cykel för, är oerhört problematiskt. När det syns i cykeln är det redan försent.
Ett av dina tips är att kalla in ”den tionde” mannen eller kvinnan?
– I israelisk underrättelsetjänst finns begreppet tionde mannen, som innebär att om nio personer tycker en sak har den tionde kravet på sig att argumentera emot det. Man måste ge utrymme för en som frågar om vi har helt fel. Det kanske inte är digitalisering vi ska ha här? Vi kanske inte ska vara resurssnåla? Man kan rotera den rollen eller ha det som en mötespunkt. Formalisera kritik och frågor.
Vad hoppas du att boken ska förändra?
– Jag vill få fler att se hur stora bolag lägger krokben för sig själva. De betalar med att anställda tröttnar, går till startups, startar eget eller bränner ut sig. När vi försöker göra vårt jobb i det här systemet betalar vi med en känslomässig valuta. Våra liv är fyllda av sysslor att ta oss igenom snarare än saker som gör att vi känner oss levande. Blir vi mer medvetna kan vi välja vad vi vill i stället för att leva på autopilot.
Hur kan man bli mer kreativ på jobbet?
– Lär dig nya saker och få in nya influenser. Gå på en konstnärsdejt med dig själv – gör något som bara är kul, som inte känns seriöst! Det är det svåraste, för vi tror det är slappt. Gå ut och se något: teater, museum, konserter. Läs poesi!
Ida Hult
Gör: Författare och framtidsetnolog på If Försäkringar.
Ålder: 41 år.
Familj: Två barn.
På fritiden: Tränar, umgås, äter och konsumerar olika former av kultur.
Livsmotto: Om ett år kommer du att vara glad att du började i dag.
När man har gjort karriär, barnen är nästan vuxna och man har 15–20 år kvar i yrkeslivet – då kommer ofta tankarna på om det är dags att göra något helt annat i livet. Den stora frågan är bara vad. Det är vad Nicolas Jacquemot, doktor i ledarskap och författare, försöker svara på i sin nya bok Meningen med arbetslivet.
➧ I din bok uppmanar du oss till att vi ska våga drömma. Är vi dåliga på det?
– Många av oss är nog väldigt bra på att drömma och föreställa oss saker. Under en middag kan jag slänga ut frågan: ”Om ni inte jobbade med det ni gör, vad skulle ni göra i stället?” Jag tror att nästan alla skulle kunna svara, för de flesta av oss har en tanke. Vi kan drömma, men vi är också duktiga på att lista hindren och avfärda tankarna som orealistiska – att vi är för gamla och saknar rätt utbildning.
➧ Varför harvar vi på i gamla hjulspår trots drömmarna?
– För att man vet vad man har men inte vad man får. Ibland är det så att det inte är tillräckligt illa för att man ska våga kasta sig ut i något nytt. Även om du är trött på arbetsuppgifterna så trivs du med kollegor och gillar att vara en del av det sammanhang som jobbet ger. Det kan vara skönt att bara komma till jobbet, det trygga som du är duktig på. Det är verkligen inget dåligt med det. Men känner du att suget efter det nya är starkare än rädslan att lämna det gamla kan det vara tecken på att det är dags att söka dig vidare.
➧ Om jag känner så men utan att veta exakt vad jag vill – hur tar jag reda på det?
– Börja med att kartlägga dina önskningar – vad vill du ha mer eller mindre av i ditt arbetsliv? Fler utmaningar eller mindre stress? Jobba friare eller ha färre möten? Fokusera sedan på dina styrkor och tänk brett. Fråga en kollega som du känner förtroende för om vad hen tycker att du är bra på, och det kan vara andra saker än vad du själv tänkt. För att hitta drömjobbet ska du utgå från din passion. Hittar du inte det i jobbet, kolla vad du tycker om utanför jobbet. Gillar du naturen kanske du vill ha mer av det i ditt nästa jobb.
Börja med att kartlägga dina önskningar
➧ Hur ska man våga ta det första steget?
– Titta på delarna som jag just nämnde. Ofta vill man lite för mycket på en gång, ta i stället ett steg i taget. Visualisera målet, men skapa delmål på vägen. Du behöver inte ha bråttom.
➧ Kan man inte bara få vara nöjd, måste man vilja vidare?
– Alla behöver inte byta yrkesbana. Det råder ett slags utvecklingsstress i arbetlivet. Idealet är att du ska vilja vidare inom några år. Och ska du göra karriär är det nästan självklart att slutmålet är att bli chef. Men alla vill ju inte gå den vägen.
– Om man under ett utvecklingssamtal på jobbet får frågan var man ser sig själv om fem år och svarar ”här” kan man nästan få stämpeln som en person helt utan ambitioner. Fast det är lite dubbelt. För egentligen är du drömmen – arbetsgivare vill ju ha lojala och duktiga medarbetare. Man jag upplever ändå att den här normen har börjat bli ifrågasatt, särskilt när man är mitt i livet.
➧ Till sist: Vad är meningen med arbetslivet?
– Det är olika för olika personer. Men många som är mitt i livet börjar ofta fundera på vad som är nästa steg. Vi kan blicka bakåt och ändå ha många år kvar i arbetslivet. I medelåldern är det vanligt med tankar som ”Är detta allt jag ska göra resten av livet? Och gör jag verkligen vad jag vill?”.
– Vi reflekterar ofta kring vad vi vill ha mer eller mindre av i livet. För det är mycket som ändras, vi åldras, barnen blir äldre och flyttar hemifrån och man får mer tid över till annat. Dessutom förväntas vi jobba längre när pensionsåldern höjs. Några extra år i arbetslivet kan ge en möjlighet att studera eller växla karriär. Själv funderar jag som bäst på vad jag vill göra när jag är 60.
GÖR: Författare, kommunikationsrådgivare och doktor i ledarskap.
AKTUELL: Med nya boken ”Meningen med arbetslivet: handbok för dig som vill vidare”.
ANTAL YRKEN GENOM KARRIÄREN: 13.
SÅ MYCKET JOBBAR JAG PER DAG: 6–10 timmar – det varierar eftersom jag är egenföretagare.
➧ Identifiera vad du vill förändra i ditt liv. Vad vill du ha mer eller mindre av? Hur vill du att ditt arbetsliv ska se ut?
➧ Skapa en målbild. Hur ser målet ut? Föreställ dig känslan när du är på den plats du drömmer om.
➧ Staka ut vägen till hur du når målet. Vilka hinder ser du och hur tar du dig an dem? Gäller såväl yttre som inre, exempelvis självtvivel.
➧ Ta hjälp av andra – ensam är inte stark. Bygg nätverk.
➧ Inse att du har både styrkan och verktygen som krävs – skaffa dig kunskapen och erfarenheten.