Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Framtidsetnologen: ”Sluta leva på autopilot”

På många företag är det viktigare att inte göra fel än att göra något nytt. Det vill framtidsetnologen Ida Hult ändra på.
Elisabeth Brising Publicerad 6 september 2022, kl 10:00
Framtidsetnologen Ida Hult
Framtidsetnologen Ida Hult kritiserar stora företagsledningar för att prata om visioner och en ”transformation” som ofta bara blir ”corporate bullshit”. Foto: Peter Cederling

Ida Hult är framtidsetnolog och författare. En humanist som gjort karriär i de stora bolagens ledningsrum. Med boken Ärvda svar vill hon få oss att se vår moderna arbetskultur med nya ögon.

Hon kritiserar stora företagsledningar för att prata om visioner och en ”transformation” som ofta bara blir ”corporate bullshit” och ”business as usual”, tycker hon.

Enligt Ida Hult lever vi människor lätt ett liv på autopilot, både på jobbet och hemma, fast vi vill så mycket mer.

– Vi jobbar ihjäl oss, men åstadkommer vi något? Vi har nästan inte tänkande som en uppgift i arbetslivet längre, utan allt är processer, rutiner och siffror. Mejl och möten. Det är viktigare att inte göra fel än att göra något nytt, eller bra.

Vad gör en framtidsetnolog?

– Etnologi är läran om människan som kulturvarelse. Jag är med i människors vardag, pratar med folk – men ser också vad de gör. Under hela min karriär har jag använt etnologin för att studera framtidsfrågor inom bolag. Man tittar på företaget från utsidan, analyserar konsumenterna och kan utifrån det inspirera, utmana och stresstesta tänkandet. Men förändring är svårt.

Du har jobbat på Ikea och är nu på If Försäkringar, vad gör du där?

– Ikea måste känna de många människorna på djupet i vardagen och vad som får oss att byta stil, som ny familjebildning, skilsmässor och flyttar. På försäkringsbolag berörs också en stor del av livet, det handlar om hälsa, graviditet, fordon – allt. Jag analyserar till exempel hur man uppfattar risk.

Din bok heter Ärvda svar, vad är det?

– Ärvda svar är det vagt välbekanta som du hör dig själv säga men inte ens vet var det kommer från. I arbetslivet är vi på ”förändringsresa”, i en ”transformation” och har ”stora utmaningar”. Men det är ett utanpåverk, vi har en viss jargong. Boken är en reflektion över var vi fastnar och hur man tar sig vidare. Vi har ofta svårt att se vår egen hemmakultur. Jag blir glad om folk tycker boken är rolig och vi kan känna igen oss och skrocka lite åt oss själva. Många som läst säger att de inte längre känner sig så ensamma.

Hur kan man skapa verklig förändring?

– Bjud in en naiv expert, någon med en helt annan kunskap. Nyanställda har ofta ett annat seende, men bara i början. Du kan skaffa en ”accountability partner”, ansvarspartner, för det du vill uppnå och be den kolla av hur det går. Bestäm er för att mäta hur mycket nytt ni gör. Det tvingar ut er i att vara nybörjare. Kravställ vad ni måste testa på. Släpp bekvämlighetszonen, allt blir inte lyckat– Ett annat tips är ”pre mortem”. I stället för att putsa upp verkligheten, tänk er i stället att allt går åt skogen och fråga er varför det skulle kunna göra det.

Klimatet är ingen framtidsfråga utan en nutidsfråga, skriver du i boken. Vad menar du?

– Det är ju vad vi gör i dag och vad vi redan gjort som ställer till det. Vi människor är dåliga på det vi inte kan se, det långsiktiga och rationella. Att klimatmål ligger längre bort än företag har en cykel för, är oerhört problematiskt. När det syns i cykeln är det redan försent.

Ett av dina tips är att kalla in ”den tionde” mannen eller kvinnan?

– I israelisk underrättelsetjänst finns begreppet tionde mannen, som innebär att om nio personer tycker en sak har den tionde kravet på sig att argumentera emot det. Man måste ge utrymme för en som frågar om vi har helt fel. Det kanske inte är digitalisering vi ska ha här? Vi kanske inte ska vara resurssnåla? Man kan rotera den rollen eller ha det som en mötespunkt. Formalisera kritik och frågor.

Vad hoppas du att boken ska förändra?

– Jag vill få fler att se hur stora bolag lägger krokben för sig själva. De betalar med att anställda tröttnar, går till startups, startar eget eller bränner ut sig. När vi försöker göra vårt jobb i det här systemet betalar vi med en känslomässig valuta. Våra liv är fyllda av sysslor att ta oss igenom snarare än saker som gör att vi känner oss levande. Blir vi mer medvetna kan vi välja vad vi vill i stället för att leva på autopilot.

Hur kan man bli mer kreativ på jobbet?

– Lär dig nya saker och få in nya influenser. Gå på en konstnärsdejt med dig själv – gör något som bara är kul, som inte känns seriöst! Det är det svåraste, för vi tror det är slappt. Gå ut och se något: teater, museum, konserter. Läs poesi!

Ida Hult

Gör: Författare och framtidsetnolog på If Försäkringar.

Ålder: 41 år.

Familj: Två barn.

På fritiden: Tränar, umgås, äter och konsumerar olika former av kultur.

Livsmotto: Om ett år kommer du att vara glad att du började i dag.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

9 skäl att inspireras av elitidrotten

Inom elitidrotten är man skicklig på att bygga team och få individer att prestera på topp. Här kan arbetslivet ha mycket att lära.
Lina Björk Publicerad 12 juni 2024, kl 06:02
Vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering är avgörande för att lyckas inom elitidrotten. Det är något för arbetslivet att ta efter, anser Markus Johannesson och Johan Fallby. Illustration: Jens Magnusson, Foto Annci Gustavsson

Både Markus Johannesson och Johan Fallby har bakgrund inom elitidrotten. Markus som fotbollsspelare, Johan inom bordtennis. Här har de mött miljöer som var varit stressiga, påfrestande och utmanande. De praktiska erfarenheterna, tillsammans med forskning från idrottspsykologi och kognitiv beteendeterapi, har de samlat i boken JAGET FÖRE LAGET. En handbok för chefer och ledare på alla nivåer, men även för medarbetare som vill leda sig själva.

Markus Johannesson

– Arbetslivet ställer höga krav på oss. Vi ska prestera, ofta med snabba puckar. En elitidrottare som ska vara i sitt livs form ägnar sig åt systematiska förberedelser. Ledare i arbetslivet kan eller gör inte på samma sätt – av olika anledningar – och vi tror att de kan dra nytta av den kunskapen, säger Markus Johannesson.

Det krävs systematik, träning och utvärdering för att uppnå maximalt resultat, menar duon.

– För att få till det måste vi titta på vår prestationsmiljö, alltså arbetsplatsen eller arenan där vi presterar. Här finns både fysiska, sociala och psykologiska faktorer som påverkar. Har ni all teknisk support som behövs, hur ser relationer och kommunikation ut och vilken motivation har medarbetarna? säger Johan Fallby.

Men prestationsmiljön innebär inte bara fysiska förutsättningar. För att prestera på topp behöver vi även må bra. Länge fanns en bild av elitidrottsmän som övermänniskor, starka och motståndskraftiga. Så ser verkligheten inte alltid ut.

Johan Fallby

– Även elitidrottare som presterar på topp mår dåligt ibland. Men det finns några skyddande faktorer. I en funktionell prestationsmiljö ges tillfälle att kombinera prestation och välmående. Det innebär exempelvis tid för återhämtning, goda relationer och funktionellt ledarskap, säger Johan Fallby.

I ett mer snabbspolande arbetsliv är vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering avgörande för att lyckas som ledare. Som hjälp på traven för ledare som vill skapa prestationsmiljöer har Markus Johannesson och Johan Fallby identifierat nio områden där arbetslivet skulle kunna inspireras av elitidrotten.

1.Träning, förberedelse och utvärdering.

Idrottare förbereder sig minutiöst i åratal för att nå elitnivå. De lägger tid på detaljer, förbereder sig med vila, kost och sömn, samt utvärderar både träning och tävling. Som chef kan du integrera samma metoder i arbetslivet.

2.En organisationskultur driven av kunskap.

Idrotten arbetar med specialister från vetenskapliga områden för att driva kunskapen i organisationen framåt. De jobbar tätt tillsammans för att skapa en kunskapsdriven organisation och dra nytta av varje individs kompetens maximalt.

3.Ett nära ledarskap.

Idrottsverksamhet bygger på nära samarbete mellan ledare och idrottare, där det läggs tid på både stora och små faktorer som påverkar prestationen på såväl kort som lång sikt. Det är klokt att prioritera feedback och utvärdering.

4.Psykiskt och fysiskt välmående. 

Idrottare lär sig hur de kan balansera belastning och återhämtning för att uppleva både fysisk och psykisk hälsa. Trots hårda påfrestningar går det att kombinera prestation och välmående.

5.Psykologisk flexibilitet.

Tränare och idrottare arbetar aktivt med att påverka psykologiska faktorer som har betydelse för hantering av stress, oro och ångestrelaterad problematik, både i vardagen och under tävling. Genom att förstå sig själv och teamet kan du träna på och acceptera dina reaktioner och beteenden.

6.Självkännedom och kunskap om prestation.

Genom självmedvetenhet och självständighet ökar du kunskapen om din egen och teamets prestation och utveckling.

7.Beteendemålsättning.

Resultatet styr verksamheten i både elitidrott och arbetsliv, men vägen dit går genom beteende- och processmål som bearbetas systematiskt på både kort och lång sikt.

8.Motivation och autonomi.

Tränare och idrottare förstår betydelsen av självbestämmande motivation, då idrottare behöver träna år efter år och fortsätta både i fram- och motgång. Genom att tillgodose de grundläggande behoven autonomi, kompetens och tillhörighet skapas förutsättning för utveckling.

9.Beteendeperspektiv.

Med ett beteendeperspektiv går det att specificera arbetssätt, metoder och prestation på detaljnivå för att synkronisera och effektivisera mål, kommunikation och ledarskap. Verksamheten får både ett gemensamt språk och riktning i verksamheten.