Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

”Personlighetstest skrämmer bort jobbsökare”

Är den som är bäst i test verkligen bäst lämpad för jobbet? Rekryteringsexperten Lotta Vikström hävdar att personlighetstester snarare skrämmer bort lämpliga kandidater och förstärker orättvisor på arbetsmarknaden.
Johanna Rovira Publicerad
Personlighetstester vid rekrytering kan vara missvisande och skrämma bort toppkandidater. Det menar rekryteringsexperten Lotta Vikström.
Personlighetstest vid rekrytering - ett smart sätt att anställa exakt rätt person? Tvärtom, enligt rekryteraren Lotta Vikström. Personlighetstester kan skrämma bort toppkandidater och öka orättvisor på arbetsmarknaden. Foto: Colourbox.

Lotta Vikström som jobbar både med rekrytering och arbetsmiljö, gillar att röra om i grytan och nyligen orsakade ett av hennes inlägg på Linkedin en debatt kring personlighetstester. 

Personlighetstester är en vattendelare i rekryteringsbranschen, vi vet att testerna är på framfart och de kommer att bli fler och fler, säger Lotta Vikström. 

Hon hör till dem som är kritisk till personlighetstester. Ett av de främsta skälen till hennes skepsis är att hon upplever att det hindrar lämpliga kandidater från att söka utlysta jobb. 

Tyvärr är det många som undviker att söka jobb där det krävs tester. Man vill inte hamna i en stressig situation där man riskerar att bli sågad igen och känner sig värdelös och bortvald. Många får dessutom ingen återkoppling efter testet. 

Personlighetstester kan vara missvisande

Lotta Vikström.
Lotta Vikström.

Även om man får återkoppling, kan testresultatet sätta myror i huvudet på den som skrivit det. Lotta Vikström sökte själv ett jobb där arbetsgivaren krävde test och fick veta att hon, enligt testet, var väldigt introvert och hade svårt att fatta egna beslut. 

Det är rent missvisande och så långt ifrån hur jag är som person som möjligt. Däremot vet jag att jag var lite tankspridd när jag gjorde testet, eftersom min far var sjuk och det kan ha påverkat resultatet. När livet kommer emellan har man ingen chans mot ett test, säger Lotta Vikström.

Det går naturligtvis att öva upp sig på att göra tester och räkna ut vad man ska svara för att få ett bra resultat. Det finns oftast inte heller något hinder att låta någon annan göra testet i ens ställe. 

Personlighetstester kan skrämma bort toppkandidater

Lotta Vikström påpekar också att rekryteringstesterna, i synnerhet de man ska besvara inom en viss tid, inte är anpassade efter folk med funktionsvariationer eller kandidater som inte har svenska som första språk.

Det kan vara otroligt värdefulla kompetenser som arbetsgivaren går miste om. Det är sjukt att vissa inte kan komma in på arbetsmarknaden på grund av att testerna sätter käppar i hjulen för dem. Syftet med tester är ju att rekryteringen ska vara fördomsfri. Men nu har vi haft tester ett tag och inte sett någon skillnad – tvärtom har diskrimineringen ökat. 

Anledningen till att testerna är så populära trots sina uppenbara brister, tror Lotta Vikström beror på att de fungerar som någon slags sorteringstratt som snabbt och smidigt sållar bort kandidater. Det traditionella sättet att genomföra jobbintervjuer med flera kandidater kostar mer i tid och pengar, men blir ofta billigare för arbetsgivaren i slutänden. 

Jag är förvånad över att inte fler arbetsgivare reagerar på testerna, trots att de inte hittar rätt kompetens, att det fortfarande förekommer så många felrekryteringar och att problem med jämställdhet och mångfald ökar, säger Lotta Vikström. 

Det är inte så att det saknas kompetens. Däremot finns det ovilja, eller kanske lathet, att ta reda på var kompetensen finns. 

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 6 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

5 sätt att minska oro

Det är meningslöst att sluta oroa sig. Oroa dig smartare i stället, menar psykologerna Erik Andersson och Tove Wahlund och ger fem enkla knep.
Petra Rendik Publicerad 14 oktober 2024, kl 05:58
Man sitter med huvudet i händerna
Vissa problem går inte att lösa på sekunden. Försök att frikoppla dig från orostankarna så att du får distans till dem, tipsar psykologerna Erik Andersson och Tove Wahlund. Foto: Shutterstock

Sluta oroa dig.” Är det inte så vi brukar säga till någon som oroar sig?

Det är ett välment men rätt värdelöst råd att ge. För det är svårt att sluta när orostankarna rotat sig i medvetandet. Det är lite så vi människor fungerar – att försöka tänka bort något resulterar i att vi tänker ännu mer.

Då är det bättre att acceptera oron, men att öva på att oroa sig smartare.

Tove Wahlund, Erik Andersson
Foto: Eva Lindblad

Det är utgångspunkten i psykologerna och forskarna Erik Anderssons och Tove Wahlunds bok Orosboken – ta hand om din oro i fem steg.

Det finns många olika behandlingar att ta till vid oro, men enligt psykologerna är de ofta komplicerade att genomföra på egen hand. Så i boken presenteras ett slags hopkok av metoder som är enkla, för att just på egen hand kunna arbeta med oron.

– Att oroa sig är så allmänmänskligt, vi som psykologer möter på det nästan hela tiden. Oavsett vad människor söker för finns det ett stråk av oro, säger Tove Wahlund.

Att oroa sig är normalt. Alla gör det, googla ”oro” och det ger över två miljarder träffar. Vissa oroar sig mer, andra mindre. Men en gemensam nämnare är att oro ofta kretsar kring det som är viktigt för oss, som hälsan, familjen, karriären och ekonomin.

Vad är oro egentligen?

– Lite förenklat är oro i grunden ett kognitivt fenomen, det är tankar om framtida problem och katastrofer som väcker obehag i olika hög grad, förklarar Erik Andersson.

Oro kan slå till när som helst, men för det mesta kommer den och går. Du kanske oroar dig för att du ska hålla ett föredrag på jobbet. När du är klar släpper oron.

All oro är inte av ondo. ”Den hjälpsamma oron” gör att vi kan lösa problem som vi oroar oss för. Så är det inte med ”ohjälpsam oro”.

– Det är en oro som maler på och som vi kan bli väldigt plågade av, säger Erik Andersson.

Det kan i slutändan leda till nedstämdhet, sömnbesvär och koncentrationssvårigheter. Därför borde oro vara en högst relevant fråga i arbetslivet, menar psykologerna.


Koncentrationen ökar när oron minskar

I början av pandemin testade de sin femstegsmodell på drygt 600 personer som kände oro kring covid – allt från att själva bli sjuka till att de kunde bli av sin arbeten. I gruppen som fick jobba med modellen upplevde 40 procent en minskad oro jämfört med 20 procent i den andra gruppen.

– Men det som kanske var mest intressant var att koncentrationsförmågan på jobbet ökade tydligt när oron minskade och det höll i sig i upp till ett år, säger Erik Andersson.

Ibland handlar stress inte enbart om att man har för mycket att göra utan om en mental upptagenhet kring allt som kan gå fel, alltså oro.

– En medarbetare som känner sig stressad kan behöva hjälp med att bena ut vad stressen egentligen handlar om, säger Tove Wahlund.

Så hanterar du oro

1: Skilj på hjälpsam och ohjälpsam oro

Har jag bokat mötesrum till i morgon? Packade jag verkligen ner barnens gympakläder? Orostankar kan vara något bra eftersom de påminner oss om att vidta förebyggande åtgärder. Du dubbelkollar till exempel barnens ryggsäckar innan de går till skolan. Den hjälpsamma oron får oss att lösa problem eller förbereder för kommande svårigheter. Ohjälpsam oro funkar tvärtom. Tankarna fastnar som segt klister i hjärnan. Tänk om …

Klarar jag det här? Det viktigaste steget för att oroa sig smartare är att lära dig skilja mellan dessa. För dagbok där du kan skriva ner vad orostankarna handlar om och vad du gör när du börjar oroa dig.

2: Lös det som går att lösa

Sådant som du faktiskt kan lösa. Erik Andersson och Tove Wahllund kallar dessa ”lösbara orostankar”. Gallra ut problem som går att åtgärda. Skriv upp några förslag på lösningar som du kommer på och testa dig fram. Vissa problem fixar du snabbt, annat kan ta tid och det är helt okej.

3: Kontrollera lagom

Att tvångsmässigt kolla mejlen eller din kalender fungerar i stunden, men oron kommer nästan alltid tillbaka och ökar ofta bara på oron. Glesa ut de ohjälpsamma kontrollerna eller gör dem på bestämda tider. Läs mejlen två gånger om dagen eller skjut upp det ett tag.

4: Hantera det du inte kan lösa

Vissa problem som skapar oro kan vara olösliga, i alla fall för stunden. Öva på att frikoppla orostankarna, så du får distans till dem. Orostankar är just tankar, inte en absolut sanning. Tankar ska komma och gå, och inte fastna. Testa flygledarövningen: Sätt en timer på fem minuter.

Lägg all uppmärksamhet på orostankarna genom att agera som en flygledare över dem. Skatta hur mycket orostankarna besvärade dig när du lade mycket uppmärksamhet på dem. Sätt timern igen på fem minuter och låt tankarna flöda fritt utan att lägga fokus på dem. Var uppmärksam på andra intryck i omgivningen.

Gör en ny skattning.

5: Konkurrera ut oron

Gör något som leder dig till ett annat fokus än orostankarna. Ring en kompis, läs en bok, titta på en tv-serie, fika med kollegorna, promenera eller träna. Kom ihåg att aktiviteterna behöver göras på ett sätt i din vardag som konkurrerar ut oron.