Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
”Personlighetstest skrämmer bort jobbsökare”
Är den som är bäst i test verkligen bäst lämpad för jobbet? Rekryteringsexperten Lotta Vikström hävdar att personlighetstester snarare skrämmer bort lämpliga kandidater och förstärker orättvisor på arbetsmarknaden.
Lotta Vikström som jobbar både med rekrytering och arbetsmiljö, gillar att röra om i grytan och nyligen orsakade ett av hennes inlägg på Linkedin en debatt kring personlighetstester.
– Personlighetstester är en vattendelare i rekryteringsbranschen, vi vet att testerna är på framfart och de kommer att bli fler och fler, säger Lotta Vikström.
Hon hör till dem som är kritisk till personlighetstester. Ett av de främsta skälen till hennes skepsis är att hon upplever att det hindrar lämpliga kandidater från att söka utlysta jobb.
– Tyvärr är det många som undviker att söka jobb där det krävs tester. Man vill inte hamna i en stressig situation där man riskerar att bli sågad igen och känner sig värdelös och bortvald. Många får dessutom ingen återkoppling efter testet.
Personlighetstester kan vara missvisande
Även om man får återkoppling, kan testresultatet sätta myror i huvudet på den som skrivit det. Lotta Vikström sökte själv ett jobb där arbetsgivaren krävde test och fick veta att hon, enligt testet, var väldigt introvert och hade svårt att fatta egna beslut.
– Det är rent missvisande och så långt ifrån hur jag är som person som möjligt. Däremot vet jag att jag var lite tankspridd när jag gjorde testet, eftersom min far var sjuk och det kan ha påverkat resultatet. När livet kommer emellan har man ingen chans mot ett test, säger Lotta Vikström.
Det går naturligtvis att öva upp sig på att göra tester och räkna ut vad man ska svara för att få ett bra resultat. Det finns oftast inte heller något hinder att låta någon annan göra testet i ens ställe.
Personlighetstester kan skrämma bort toppkandidater
Lotta Vikström påpekar också att rekryteringstesterna, i synnerhet de man ska besvara inom en viss tid, inte är anpassade efter folk med funktionsvariationer eller kandidater som inte har svenska som första språk.
– Det kan vara otroligt värdefulla kompetenser som arbetsgivaren går miste om. Det är sjukt att vissa inte kan komma in på arbetsmarknaden på grund av att testerna sätter käppar i hjulen för dem. Syftet med tester är ju att rekryteringen ska vara fördomsfri. Men nu har vi haft tester ett tag och inte sett någon skillnad – tvärtom har diskrimineringen ökat.
Anledningen till att testerna är så populära trots sina uppenbara brister, tror Lotta Vikström beror på att de fungerar som någon slags sorteringstratt som snabbt och smidigt sållar bort kandidater. Det traditionella sättet att genomföra jobbintervjuer med flera kandidater kostar mer i tid och pengar, men blir ofta billigare för arbetsgivaren i slutänden.
– Jag är förvånad över att inte fler arbetsgivare reagerar på testerna, trots att de inte hittar rätt kompetens, att det fortfarande förekommer så många felrekryteringar och att problem med jämställdhet och mångfald ökar, säger Lotta Vikström.
– Det är inte så att det saknas kompetens. Däremot finns det ovilja, eller kanske lathet, att ta reda på var kompetensen finns.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Många pluggar under arbetslösheten
Hälften av de arbetslösa tjänstemännen går en utbildning under arbetslösheten. Det ökar möjligheten att få ett nytt jobb, enligt trygghetsrådet TRR. Anneli Widerberg pluggade projektledning – och är nu tillbaka på arbetsmarknaden.
Antalet uppsagda tjänstemän fortsätter att öka. Ett sätt att öka sina chanser att få ett nytt jobb är att plugga under arbetslösheten, enligt trygghetsrådet TRR, som hjälper uppsagda tjänstemän tillbaka till sysselsättning.
– Jag vågar garantera att studier gynnar jobbsökandet. Det handlar inte bara om de nya kunskaperna man får, utan också om signalerna man skickar. Att läsa en kurs eller utbildning visar på nyfikenhet, driv och en vilja att ständigt utvecklas. Det värderar arbetsgivare högt, säger Anna Fritzson, specialist inom jobbsökning på TRR.
Fick kvitto på kunskapen hon hade
En som tog chansen att fylla på kunskapsluckorna är Anneli Widerberg. I april förra året blev hon av med jobbet på Mathem, där hon arbetat som projektledare. Efter ett par månaders arbetslöshet och i samråd med TRR gick hon flera korta utbildningar – bland annat en till certifierad projektledare.
– Jag kände att jag var tvungen att göra något för att fylla på mitt cv. Jag har jobbat som projektledare och med marknadsföring och kommunikation i väldigt många år, men hade inget kvitto på de kunskaper jag hade skaffat mig. Så i maj påbörjade jag utbildningen och höll på med den till början av augusti.
Var det främst kvittot på dina tidigare kunskaper eller ny kunskap du ville ha?
– Både och. Jag fick en fördjupning av mina tidigare kunskaper och en påminnelse om vad jag redan visste. Dessutom fick jag ett kvitto på att jag var certifierad projektledare vilket förbättrade mitt cv. Det gjorde också att jag kände mig lite mer självsäker när jag sökte jobb: jag hade inte bara jobbat som projektledare utan hade även ett kvitto på vad jag kan.
Studier kan öka chansen att få nytt jobb
Anneli Widerberg är inte ensam om att plugga under arbetslösheten. Enligt en undersökning från TRR väljer drygt hälften av alla uppsagda tjänstemän att läsa en kortare kurs eller utbildning som arbetssökande. Ungefär hälften av dem uppger i sin tur att pluggandet ökade möjligheten att få ett nytt jobb.
Privata, avgiftsbelagda utbildningar är vanligast. Därefter kurser via en lärportal som TRR erbjuder. På tredjeplats kommer universitet, följt av yrkeshögskola och avgiftsfria online-kurser.
– Om man som tjänsteman funderar på att studera men inte är säker på behov eller kurs, går det alltid att vända sig till TRR:s rådgivare. Tillsammans kan vi definiera syftet med studierna och navigera bland det stora utbudet av kurser och utbildningar för att hitta det som passar bäst, säger Anna Fritzson.
"Studierna ledde till ökat självförtroende"
För Anneli Widerberg gav jobbsökandet till slut resultat. Sedan en månad arbetar hon som processpecialist på SOS International. Där har hon nytta av kurserna hon gick under arbetslösheten.
– Ja. Jag är projektledare också här, även om rollen kallas processpecialist. Jag ska se över processerna i hur man arbetar i system och med arbetsmetoder, och jobba mycket med rapporter och statistik. Men det är en helt annan bransch än jag har varit i de senaste åren.
Skulle du rekommendera studier till andra som söker jobb?
– Absolut. För mig ledde till ökat självförtroende att kunna skriva in kurserna i mitt CV. Det blev tydligt att jag både hade jobbat som projektledare och hade en utbildning i det.
