Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

”Personlighetstest skrämmer bort jobbsökare”

Är den som är bäst i test verkligen bäst lämpad för jobbet? Rekryteringsexperten Lotta Vikström hävdar att personlighetstester snarare skrämmer bort lämpliga kandidater och förstärker orättvisor på arbetsmarknaden.
Johanna Rovira Publicerad
Personlighetstester vid rekrytering kan vara missvisande och skrämma bort toppkandidater. Det menar rekryteringsexperten Lotta Vikström.
Personlighetstest vid rekrytering - ett smart sätt att anställa exakt rätt person? Tvärtom, enligt rekryteraren Lotta Vikström. Personlighetstester kan skrämma bort toppkandidater och öka orättvisor på arbetsmarknaden. Foto: Colourbox.

Lotta Vikström som jobbar både med rekrytering och arbetsmiljö, gillar att röra om i grytan och nyligen orsakade ett av hennes inlägg på Linkedin en debatt kring personlighetstester. 

Personlighetstester är en vattendelare i rekryteringsbranschen, vi vet att testerna är på framfart och de kommer att bli fler och fler, säger Lotta Vikström. 

Hon hör till dem som är kritisk till personlighetstester. Ett av de främsta skälen till hennes skepsis är att hon upplever att det hindrar lämpliga kandidater från att söka utlysta jobb. 

Tyvärr är det många som undviker att söka jobb där det krävs tester. Man vill inte hamna i en stressig situation där man riskerar att bli sågad igen och känner sig värdelös och bortvald. Många får dessutom ingen återkoppling efter testet. 

Personlighetstester kan vara missvisande

Lotta Vikström.
Lotta Vikström.

Även om man får återkoppling, kan testresultatet sätta myror i huvudet på den som skrivit det. Lotta Vikström sökte själv ett jobb där arbetsgivaren krävde test och fick veta att hon, enligt testet, var väldigt introvert och hade svårt att fatta egna beslut. 

Det är rent missvisande och så långt ifrån hur jag är som person som möjligt. Däremot vet jag att jag var lite tankspridd när jag gjorde testet, eftersom min far var sjuk och det kan ha påverkat resultatet. När livet kommer emellan har man ingen chans mot ett test, säger Lotta Vikström.

Det går naturligtvis att öva upp sig på att göra tester och räkna ut vad man ska svara för att få ett bra resultat. Det finns oftast inte heller något hinder att låta någon annan göra testet i ens ställe. 

Personlighetstester kan skrämma bort toppkandidater

Lotta Vikström påpekar också att rekryteringstesterna, i synnerhet de man ska besvara inom en viss tid, inte är anpassade efter folk med funktionsvariationer eller kandidater som inte har svenska som första språk.

Det kan vara otroligt värdefulla kompetenser som arbetsgivaren går miste om. Det är sjukt att vissa inte kan komma in på arbetsmarknaden på grund av att testerna sätter käppar i hjulen för dem. Syftet med tester är ju att rekryteringen ska vara fördomsfri. Men nu har vi haft tester ett tag och inte sett någon skillnad – tvärtom har diskrimineringen ökat. 

Anledningen till att testerna är så populära trots sina uppenbara brister, tror Lotta Vikström beror på att de fungerar som någon slags sorteringstratt som snabbt och smidigt sållar bort kandidater. Det traditionella sättet att genomföra jobbintervjuer med flera kandidater kostar mer i tid och pengar, men blir ofta billigare för arbetsgivaren i slutänden. 

Jag är förvånad över att inte fler arbetsgivare reagerar på testerna, trots att de inte hittar rätt kompetens, att det fortfarande förekommer så många felrekryteringar och att problem med jämställdhet och mångfald ökar, säger Lotta Vikström. 

Det är inte så att det saknas kompetens. Däremot finns det ovilja, eller kanske lathet, att ta reda på var kompetensen finns. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Mikael, 62, omskolar sig – tär på psyke och ekonomi

Trots ett starkt cv och kompetenser som marknaden skriker efter, får Mikael Bergbom inget jobb. Nu håller han på att omskola sig till möbelsnickare.
Johanna Rovira Publicerad 26 juni 2026, kl 09:01
man framför snickerimaskin
Mikael Bergbom har ett välmatat och digert cv och har sökt mellan 200 och 300 jobb. Snart är han färdigutbildad maskinsnickare också. Foto: Mats Andersson

– Jag har jättemycket spring kvar i benen. 

Mikael Bergbom har jobbat som alltifrån trafiklärare till produktchef, i såväl båt-, bil- som energibranschen under sin långa karriär. 

Nu är han 62 år och arbetslös sedan hans jobb som försäljningsansvarig på ett solcellsföretag försvann efter en konkurs för två år sedan. Han har sökt mellan 200 och 300 jobb som säljare och projektledare inom alla tänkbara branscher, men ingen nappade på hans ansökningar förrän han plockade bort både bild och personnummer. Då började kallelserna till intervjuer dimpa ner. 

Men sen tog det stopp igen. 

– Förr eller senare går det inte att dölja att man är över 60. Det är påfrestande när man märker att personkemin funkar och ens erfarenhet och kompetenser passar som hand i handske för många jobb, men man kommer ändå inte vidare. Till slut tappar man självförtroendet, säger Mikael Bergbom. 

Mikael Bergbom är övertygad om att ointresset från arbetsgivarna har med hans ålder att göra. 

– Det känns alltmer som det bara är yngre med lång erfarenhet arbetsgivarna vill ha.  En senior person är ju trots allt tryggare att anställa. Jag har åtminstone fem år kvar i arbetslivet, medan en 25-åring kanske stannar i två år innan han hoppar vidare till nästa jobb. 

Sålde villan och flyttade till Östergötland

Utöver den psykiska påfrestningen att man inte duger för arbetsgivarna är den ekonomiska pressen mest slitsam, menar Mikael Bergbom. Han sålde huset på Värmdö när ekonomin började krackelera och flyttade till ett mycket billigt boende i Östergötland. Men det räcker ändå inte för att täcka de utgifter han har, trots att hans sambo drar den större delen av lasset.  

– Jag har dragit ner på alla onödiga utgifter, tagit bort allt jag kan komma på. Just den här månaden ligger jag under existensminimum.

Omskolar sig till möbelsnickare

Mikael Bergbom är väldigt kritisk till de försämrade a-kassereglerna och den krassa synen på arbetssökande. 

– Jag röstade visserligen fram den här regeringen, men den tycks inte ha en aning om hur den svenska arbetsmarknaden ser ut. Det kanske finns någon enstaka som utnyttjar systemet, men de flesta vill jobba. Inte fan vill jag leva på bidrag. 

Förhoppningsvis slipper han hanka sig fram på aktivitetsstöd så länge till. I fjol hoppade han på en arbetsmarknadsutbildning i Nässjö och i november kommer han att kunna lägga yrket maskinsnickare till sitt cv. 

– Jag trodde i min enfald att jag skulle få behålla samma ersättning under hela kursen, men aktivitetsstödet har sänkts steg för steg. Vissa kursdeltagare riskerar att inte kunna fullfölja utbildningen på grund av ekonomin. Blir jag erbjuden ett jobb hoppar jag av innan jag gått klart. Jag kan inte motivera att stanna med den ersättning jag har. 

Söker jobb på snickerier

Han söker fortfarande arbete, men är fokuserad på snickerijobb. Trots att snickare betraktas som ett bristyrke finns det inga garantier att han får anställning efter utbildningens slut. Många snickerier befinner sig i en svacka och vågar inte anställa, menar Mikael Bergbom. Bara hälften av den omgång snickare som gick ut utbildningen före honom har fått anställning. 

– Att utbilda sig till möbelsnickare är jättekul, men jag hade önskat att utbildningen var lite mer individanpassad, vi har alla olika förutsättningar och vissa av oss hade kunnat gå klart tidigare, säger Mikael Bergbom.