Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Framtidsetnologen: ”Sluta leva på autopilot”

På många företag är det viktigare att inte göra fel än att göra något nytt. Det vill framtidsetnologen Ida Hult ändra på.
Elisabeth Brising Publicerad 6 september 2022, kl 10:00
Framtidsetnologen Ida Hult
Framtidsetnologen Ida Hult kritiserar stora företagsledningar för att prata om visioner och en ”transformation” som ofta bara blir ”corporate bullshit”. Foto: Peter Cederling

Ida Hult är framtidsetnolog och författare. En humanist som gjort karriär i de stora bolagens ledningsrum. Med boken Ärvda svar vill hon få oss att se vår moderna arbetskultur med nya ögon.

Hon kritiserar stora företagsledningar för att prata om visioner och en ”transformation” som ofta bara blir ”corporate bullshit” och ”business as usual”, tycker hon.

Enligt Ida Hult lever vi människor lätt ett liv på autopilot, både på jobbet och hemma, fast vi vill så mycket mer.

– Vi jobbar ihjäl oss, men åstadkommer vi något? Vi har nästan inte tänkande som en uppgift i arbetslivet längre, utan allt är processer, rutiner och siffror. Mejl och möten. Det är viktigare att inte göra fel än att göra något nytt, eller bra.

Vad gör en framtidsetnolog?

– Etnologi är läran om människan som kulturvarelse. Jag är med i människors vardag, pratar med folk – men ser också vad de gör. Under hela min karriär har jag använt etnologin för att studera framtidsfrågor inom bolag. Man tittar på företaget från utsidan, analyserar konsumenterna och kan utifrån det inspirera, utmana och stresstesta tänkandet. Men förändring är svårt.

Du har jobbat på Ikea och är nu på If Försäkringar, vad gör du där?

– Ikea måste känna de många människorna på djupet i vardagen och vad som får oss att byta stil, som ny familjebildning, skilsmässor och flyttar. På försäkringsbolag berörs också en stor del av livet, det handlar om hälsa, graviditet, fordon – allt. Jag analyserar till exempel hur man uppfattar risk.

Din bok heter Ärvda svar, vad är det?

– Ärvda svar är det vagt välbekanta som du hör dig själv säga men inte ens vet var det kommer från. I arbetslivet är vi på ”förändringsresa”, i en ”transformation” och har ”stora utmaningar”. Men det är ett utanpåverk, vi har en viss jargong. Boken är en reflektion över var vi fastnar och hur man tar sig vidare. Vi har ofta svårt att se vår egen hemmakultur. Jag blir glad om folk tycker boken är rolig och vi kan känna igen oss och skrocka lite åt oss själva. Många som läst säger att de inte längre känner sig så ensamma.

Hur kan man skapa verklig förändring?

– Bjud in en naiv expert, någon med en helt annan kunskap. Nyanställda har ofta ett annat seende, men bara i början. Du kan skaffa en ”accountability partner”, ansvarspartner, för det du vill uppnå och be den kolla av hur det går. Bestäm er för att mäta hur mycket nytt ni gör. Det tvingar ut er i att vara nybörjare. Kravställ vad ni måste testa på. Släpp bekvämlighetszonen, allt blir inte lyckat– Ett annat tips är ”pre mortem”. I stället för att putsa upp verkligheten, tänk er i stället att allt går åt skogen och fråga er varför det skulle kunna göra det.

Klimatet är ingen framtidsfråga utan en nutidsfråga, skriver du i boken. Vad menar du?

– Det är ju vad vi gör i dag och vad vi redan gjort som ställer till det. Vi människor är dåliga på det vi inte kan se, det långsiktiga och rationella. Att klimatmål ligger längre bort än företag har en cykel för, är oerhört problematiskt. När det syns i cykeln är det redan försent.

Ett av dina tips är att kalla in ”den tionde” mannen eller kvinnan?

– I israelisk underrättelsetjänst finns begreppet tionde mannen, som innebär att om nio personer tycker en sak har den tionde kravet på sig att argumentera emot det. Man måste ge utrymme för en som frågar om vi har helt fel. Det kanske inte är digitalisering vi ska ha här? Vi kanske inte ska vara resurssnåla? Man kan rotera den rollen eller ha det som en mötespunkt. Formalisera kritik och frågor.

Vad hoppas du att boken ska förändra?

– Jag vill få fler att se hur stora bolag lägger krokben för sig själva. De betalar med att anställda tröttnar, går till startups, startar eget eller bränner ut sig. När vi försöker göra vårt jobb i det här systemet betalar vi med en känslomässig valuta. Våra liv är fyllda av sysslor att ta oss igenom snarare än saker som gör att vi känner oss levande. Blir vi mer medvetna kan vi välja vad vi vill i stället för att leva på autopilot.

Hur kan man bli mer kreativ på jobbet?

– Lär dig nya saker och få in nya influenser. Gå på en konstnärsdejt med dig själv – gör något som bara är kul, som inte känns seriöst! Det är det svåraste, för vi tror det är slappt. Gå ut och se något: teater, museum, konserter. Läs poesi!

Ida Hult

Gör: Författare och framtidsetnolog på If Försäkringar.

Ålder: 41 år.

Familj: Två barn.

På fritiden: Tränar, umgås, äter och konsumerar olika former av kultur.

Livsmotto: Om ett år kommer du att vara glad att du började i dag.

Karriär

Det här irriterar när tjänstemän söker jobb

En av tre tjänstemän tycker att det är svårt att hitta relevanta tjänster när de söker jobb. Det visar en undersökning från TRR. Jenny Lindahl Nyberg från Hässleholm varit med om många märkliga rekryteringsprocesser.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2024, kl 14:51
rekrytering
Jenny Lindahl Nyberg tycker att rekryteringsprocesser skulle kunna skötas mycket bättre. Foto/Shutterstock/privat

Det är tufft att vara mellan jobb. Och rekryteringsprocesser kan dra ut på tiden. Det visar Trygghetsrådets nya rapport om jobbsökande. Där svarar fyra av tio tjänstemän att de tycker att det tog lång tid innan processen var färdig. Jenny Lindahl Nyberg från Hässleholm bytte jobb för att komma närmare sina barn, men efter fyra år som administratör skulle företaget omorganisera och hennes tjänst försvann. 

– Det var tufft att bli arbetslös som 50-åring mitt i pandemin, säger hon. 

Jenny Lindahl

Här startar Jennys jobbsökande – och erfarenheter av rekryteringsprocesser, som många gånger gav mer att önska. Hon har varit med om IQ-tester, språktester och självskattningstester som egentligen inte haft något med hennes arbetsuppgifter att göra. 

– Jag har suttit och flyttat fyrkanter, undersökt mönster och logik. Det är långa processer och man lägger mycket tid på det, för att i slutändan kanske inte ens få ett svar tillbaka. Det är förnedrande.

Dock var majoriteten av tjänstemännen i TRR:s undersökning nöjda med den återkoppling de fått av rekryteraren efter tester och intervju. Endast 12 procent var missnöjda. Jenny Lindahl Nyberg uppskattar att ungefär 50 procent av de företagen hon sökt jobb hos, inte återkommit med svar efter att hon skickat in sina uppgifter. 

– Grovhugget kanske en fjärdedel återkommer under rimlig tid. Sedan är det en balansgång att ligga på själv, utan att bli påstridig och besvärlig. 

 

Svårt att skriva personligt brev

I själva rekryteringsprocessen tyckte många i undersökningen att det svåraste momentet var att skriva det personliga brevet. Andra saker upplevs betydligt enklare, som exempelvis att hämta in referenser och skriva CV. Jenny Lindahl Nyberg upplever att hon gör sig bäst öga mot öga med en rekryterare. 

– Det är något annat att ses och få en bild över personen, jämfört med att skicka in ett test, säger hon. 

Efter några jobbvändor och flera ansökningsprocesser fick hon hjälp av sin omställningsorganisation TRR, som tipsade henne om en YH-utbildning. Nu pluggar hon till Hotell Supervisor, ett val hon inte har ångrat. 

– Jag gör praktik nu och det känns helt rätt. I juni blir jag färdig. 

Om undersökningen

TRR är en omställningsorganisation som arbetar för företag och tjänstemän i den privata sektorn. 

Enkäten genomfördes mellan december 2023 och januari 2024.
Sammanlagt svarade 1403 personer. 

Karriär

7 saker rekryterarna inte vill att du ska veta

Snabbhet går före mångfald och personlighetstester saknar relevans. Landets rekryterare bär på många hemligheter – här är sju saker du bör veta innan du söker nytt jobb.
Publicerad 4 mars 2024, kl 06:01
En kontorsklädd man vid en dator sätter fingret för munnen och hyssjar.
Sju hemligheter rekryterare inte vill att du ska veta och fallgroparna att undvika när du söker nytt jobb. Foto: Colourbox.
  1. Att de ibland inte riktigt har erfarenhet inom den bransch som du söker. 
     
  2. Att de har ofantligt många rekryteringsuppdrag som de försöker lösa parallellt med ditt.
     
  3. Att snabb leverans i nio fall av tio går före mångfald. Och att få följer GDPR till punkt och pricka.
     
  4. Att det finns många saker en intern rekryteringsenhet kan göra som en extern rekryteringsfirma inte kan.
     
  5. Att många rekryteringar till stor del går att lösa med digitala verktyg som Linkedin, Exparang med flera.
     
  6. Att personlighetstester inte säger hela sanningen, och behöver kompletteras med andra verktyg för att bedöma personlighet. Det här kommer säkert att ändras i och med AI - men där är vi inte än. 
     
  7. Att det ofta är juniora personer som gör merparten av själva bakgrundskollen, även på höga nivåer.

Källa: Boken ”Allt du vill veta om headhunting men aldrig vågat fråga” av Carl Schander och Filip Strömbäck.

Text: Katarina Markiewicz