Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

”Personlighetstester funkar mot diskriminering”

Personlighetstester vid rekrytering är ett bra verktyg om det används rätt. Det menar rekryteringsexperten Patrik Reman, som dock varnar för risken att testandet går över styr.
Johanna Rovira Publicerad
Personlighetstester vid rekrytering kan motverka diskriminering menar Patrik Reman.
Personlighetstester förstärker inte diskriminering. Det menar Patrik Reman som säger att tester tidigt i rekryteringsprocessen främjar mångfald och eliminerar fördomar. Viktigt är att anpassa tester för alla, särskilt för personer med funktionsvariationer och de med annat modersmål. Foto: Colourbox.

Personlighetstester förstärker inte alls diskriminering, tvärtom, anser Patrik Reman, som på Linkedin förklarade att Kollegas artikel i förra veckan om att tester skrämmer bort jobbsökare var missvisande på den punkten. 

– Min erfarenhet efter alla år som rekryterare är att personlighetstester tidigt i processen ger ett helt annat urval vad gäller mångfald. En traditionell process med brev och cv leder mycket oftare till att man går på magkänslan och väljer någon som liknar en själv. 

Patrik Reman.
Patrik Reman.

Med personlighetstest eliminerar man risken att fastna i fördomar och magkänsla och får på sluttampen en helt annan mix av ålder, kön och etnicitet, anser han. Men Patrik Reman håller med om att personer med funktionsvariationer och personer som inte har svenska som modersmål, riskerar att falla bort i tester som görs på tid. Han menar att det är arbetsgivarnas och testutvecklarnas ansvar att se till att testerna blir inkluderande 

– Det är otroligt viktigt att använda rätt tester. De professionella testerna finns i flera varianter och kan anpassas efter kandidaternas behov. 

Han betonar vikten av att det är rätt test för rätt målgrupp och rätt nivå på testet – det ska till exempel inte behöva ta längre tid än tio minuter, en kvart att fylla i det. 

– Långa mastodonttest på en och en halv timme ger inte så mycket bättre resultat. 

Tjatiga personlighetstester retar sökande

Minst lika viktigt är det att kandidaterna får information om varför de gör testet och att de också får återkoppling efteråt. Dessutom ska man inte behöva göra samma test om och om igen hos nya arbetsgivare. 

– Många testutvecklare har börjat återanvända testresultaten just därför att folk bli irriterade på att göra samma test gång efter gång, säger han. 

Patrik Reman betonar att som rekryterare måste man hänga med i utvecklingen och veta hur och varför man använder tester. Att testerna skrämmer bort jobbsökande råder det ingen tvekan om. Många läsare har både på Linkedin och i mejl bekräftat att de undviker jobb som kräver tester. 

– Det finns all anledning till självrannsakan hos arbetsgivare och rekryteringsbolag som väljer att skicka ut tester det första de gör och använder dem för att sålla bort folk. Det är helt fel sätt att använda testerna på. Risken är att det går överstyr och om ingen vill göra testerna tappar man ett väldigt bra verktyg, säger Patrik Reman. 

 

Patrik Remans tips för arbetssökande:

  • Kolla att testet är DNV-certifierat, det är de flesta större tester. DNV står för Det Norske Veritas , ett norskt företag som tillhandahåller certifieringar och tjänster relaterade till kvalitetsledning, riskbedömning och hållbarhet.
  • Återkoppla till avsändaren och efterfråga mer information, be dem svara på varför de har tester.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Mikael, 62, omskolar sig – tär på psyke och ekonomi

Trots ett starkt cv och kompetenser som marknaden skriker efter, får Mikael Bergbom inget jobb. Nu håller han på att omskola sig till möbelsnickare.
Johanna Rovira Publicerad 26 juni 2026, kl 09:01
man framför snickerimaskin
Mikael Bergbom har ett välmatat och digert cv och har sökt mellan 200 och 300 jobb. Snart är han färdigutbildad maskinsnickare också. Foto: Mats Andersson

– Jag har jättemycket spring kvar i benen. 

Mikael Bergbom har jobbat som alltifrån trafiklärare till produktchef, i såväl båt-, bil- som energibranschen under sin långa karriär. 

Nu är han 62 år och arbetslös sedan hans jobb som försäljningsansvarig på ett solcellsföretag försvann efter en konkurs för två år sedan. Han har sökt mellan 200 och 300 jobb som säljare och projektledare inom alla tänkbara branscher, men ingen nappade på hans ansökningar förrän han plockade bort både bild och personnummer. Då började kallelserna till intervjuer dimpa ner. 

Men sen tog det stopp igen. 

– Förr eller senare går det inte att dölja att man är över 60. Det är påfrestande när man märker att personkemin funkar och ens erfarenhet och kompetenser passar som hand i handske för många jobb, men man kommer ändå inte vidare. Till slut tappar man självförtroendet, säger Mikael Bergbom. 

Mikael Bergbom är övertygad om att ointresset från arbetsgivarna har med hans ålder att göra. 

– Det känns alltmer som det bara är yngre med lång erfarenhet arbetsgivarna vill ha.  En senior person är ju trots allt tryggare att anställa. Jag har åtminstone fem år kvar i arbetslivet, medan en 25-åring kanske stannar i två år innan han hoppar vidare till nästa jobb. 

Sålde villan och flyttade till Östergötland

Utöver den psykiska påfrestningen att man inte duger för arbetsgivarna är den ekonomiska pressen mest slitsam, menar Mikael Bergbom. Han sålde huset på Värmdö när ekonomin började krackelera och flyttade till ett mycket billigt boende i Östergötland. Men det räcker ändå inte för att täcka de utgifter han har, trots att hans sambo drar den större delen av lasset.  

– Jag har dragit ner på alla onödiga utgifter, tagit bort allt jag kan komma på. Just den här månaden ligger jag under existensminimum.

Omskolar sig till möbelsnickare

Mikael Bergbom är väldigt kritisk till de försämrade a-kassereglerna och den krassa synen på arbetssökande. 

– Jag röstade visserligen fram den här regeringen, men den tycks inte ha en aning om hur den svenska arbetsmarknaden ser ut. Det kanske finns någon enstaka som utnyttjar systemet, men de flesta vill jobba. Inte fan vill jag leva på bidrag. 

Förhoppningsvis slipper han hanka sig fram på aktivitetsstöd så länge till. I fjol hoppade han på en arbetsmarknadsutbildning i Nässjö och i november kommer han att kunna lägga yrket maskinsnickare till sitt cv. 

– Jag trodde i min enfald att jag skulle få behålla samma ersättning under hela kursen, men aktivitetsstödet har sänkts steg för steg. Vissa kursdeltagare riskerar att inte kunna fullfölja utbildningen på grund av ekonomin. Blir jag erbjuden ett jobb hoppar jag av innan jag gått klart. Jag kan inte motivera att stanna med den ersättning jag har. 

Söker jobb på snickerier

Han söker fortfarande arbete, men är fokuserad på snickerijobb. Trots att snickare betraktas som ett bristyrke finns det inga garantier att han får anställning efter utbildningens slut. Många snickerier befinner sig i en svacka och vågar inte anställa, menar Mikael Bergbom. Bara hälften av den omgång snickare som gick ut utbildningen före honom har fått anställning. 

– Att utbilda sig till möbelsnickare är jättekul, men jag hade önskat att utbildningen var lite mer individanpassad, vi har alla olika förutsättningar och vissa av oss hade kunnat gå klart tidigare, säger Mikael Bergbom.