Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

”Personlighetstester funkar mot diskriminering”

Personlighetstester vid rekrytering är ett bra verktyg om det används rätt. Det menar rekryteringsexperten Patrik Reman, som dock varnar för risken att testandet går över styr.
Johanna Rovira Publicerad
Personlighetstester vid rekrytering kan motverka diskriminering menar Patrik Reman.
Personlighetstester förstärker inte diskriminering. Det menar Patrik Reman som säger att tester tidigt i rekryteringsprocessen främjar mångfald och eliminerar fördomar. Viktigt är att anpassa tester för alla, särskilt för personer med funktionsvariationer och de med annat modersmål. Foto: Colourbox.

Personlighetstester förstärker inte alls diskriminering, tvärtom, anser Patrik Reman, som på Linkedin förklarade att Kollegas artikel i förra veckan om att tester skrämmer bort jobbsökare var missvisande på den punkten. 

– Min erfarenhet efter alla år som rekryterare är att personlighetstester tidigt i processen ger ett helt annat urval vad gäller mångfald. En traditionell process med brev och cv leder mycket oftare till att man går på magkänslan och väljer någon som liknar en själv. 

Patrik Reman.
Patrik Reman.

Med personlighetstest eliminerar man risken att fastna i fördomar och magkänsla och får på sluttampen en helt annan mix av ålder, kön och etnicitet, anser han. Men Patrik Reman håller med om att personer med funktionsvariationer och personer som inte har svenska som modersmål, riskerar att falla bort i tester som görs på tid. Han menar att det är arbetsgivarnas och testutvecklarnas ansvar att se till att testerna blir inkluderande 

– Det är otroligt viktigt att använda rätt tester. De professionella testerna finns i flera varianter och kan anpassas efter kandidaternas behov. 

Han betonar vikten av att det är rätt test för rätt målgrupp och rätt nivå på testet – det ska till exempel inte behöva ta längre tid än tio minuter, en kvart att fylla i det. 

– Långa mastodonttest på en och en halv timme ger inte så mycket bättre resultat. 

Tjatiga personlighetstester retar sökande

Minst lika viktigt är det att kandidaterna får information om varför de gör testet och att de också får återkoppling efteråt. Dessutom ska man inte behöva göra samma test om och om igen hos nya arbetsgivare. 

– Många testutvecklare har börjat återanvända testresultaten just därför att folk bli irriterade på att göra samma test gång efter gång, säger han. 

Patrik Reman betonar att som rekryterare måste man hänga med i utvecklingen och veta hur och varför man använder tester. Att testerna skrämmer bort jobbsökande råder det ingen tvekan om. Många läsare har både på Linkedin och i mejl bekräftat att de undviker jobb som kräver tester. 

– Det finns all anledning till självrannsakan hos arbetsgivare och rekryteringsbolag som väljer att skicka ut tester det första de gör och använder dem för att sålla bort folk. Det är helt fel sätt att använda testerna på. Risken är att det går överstyr och om ingen vill göra testerna tappar man ett väldigt bra verktyg, säger Patrik Reman. 

 

Patrik Remans tips för arbetssökande:

  • Kolla att testet är DNV-certifierat, det är de flesta större tester. DNV står för Det Norske Veritas , ett norskt företag som tillhandahåller certifieringar och tjänster relaterade till kvalitetsledning, riskbedömning och hållbarhet.
  • Återkoppla till avsändaren och efterfråga mer information, be dem svara på varför de har tester.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Maria har autism: ”Jobba är inga problem – vill bara inte småprata”

Tusen bollar i luften och eviga bränder att släcka. Inte helt ovanliga krav på en arbetsplats. – Normen är att vara superstressad, uppkopplad och upptagen. Alla som inte är så blir stämplade som udda, säger Maria Westin som står utan jobb igen.
Sandra Lund Publicerad 16 oktober 2025, kl 06:01
 Maria Westin i röd jacka, hon står på avstånd i förgrunden svajar några vita växter.
Maria Westin ska få en ny handläggare på Arbetsförmedlingen. Hon vet inte vem det blir än. Och fick just ett avslag med beskedet att 80 andra sökt samma jobb. Foto: Mats Andersson

Enligt Arbetsförmedlingen är ”flexibel” ett av de vanligast förekommande orden i platsannonser.

På ett sätt stämmer begreppet väl överens med 51-åriga Maria Westins yrkesliv. 

Hon har haft tolv jobb, sex praktikplatser, fem utbildningar och lika många jobbcoacher.

Hon har sålt hundmat, suttit i kundtjänst, varit receptionist, arkivassistent, städat trapphus, sorterat post och tvättat handdukar på en golfklubb. 

De flesta anställningar har varit tillfälliga. 

På ett annat står ”flexibel” ständigt i hennes väg.

Normen är att man ska släcka bränder hela tiden och vara superstressad, uppkopplad och upptagen. Det anses fint medan alla som inte är så blir stämplade som udda.

Umgås gärna – på fritiden

På Skatteverket, där hon var för 15 år sedan, trivdes hon. 

Maria berättar om en arbetsdag: registrera deklarationer, verifiera, paus, registrera, verifiera, lunch, sedan samma sak igen. 

Hon konstaterar att nu görs allt sådant digitalt. 

Jag kan sitta själv i ett rum och jobba fem timmar i sträck. Mitt arbetsminne är enligt vården långt över det normala. Men jag är inte intresserad av att småprata med kolleger, fika eller folks födelsedagar. Vill jag träffa folk gör jag det på fritiden. 

 

Jag gillar inte heller när arbetskamrater säljer på mig jultidningar och annat för att stötta deras barn. Jag har inget emot barn, men vill inte bli överrumplad. Då köper jag hellre en digital majblomma.

Sedan två år är Maria återigen utan jobb. 

Härifrån hemmet, en etta i Njurunda längs med älven Ljungan, söker hon numera ett till fem jobb i månaden. Det är kravet för att inte riskera ersättningen. 

De vita väggarna pryds av hennes stora idol Alice Cooper, framför sovhörnan står en ljudabsorberande skärm hon fick som stöd vid en tidigare arbetsplats.

Arbetsgivarnas krav högre

Inne i Sundsvall, på Arbetsförmedlingen, arbetar Marie Sjöbom-Olsson. Hon har varit Maria Westins SIUS-stöd under flera år.

SIUS 

Står för "särskild stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd"

En sådan finns där för människor med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga. Och man kan få SIUS om Arbetsförmedlingen bedömer att man behöver stöd att ”finna-få-behålla” arbete. 

De letar också jobb genom att söka upp arbetsgivare och har en egen platsbank.

Utmaningen är att vi nu har flera arbetslösa som konkurrerar på arbetsmarknaden. Och arbetsgivares kravprofiler blir bara högre, säger Marie Sjöbom-Olsson.

Kontorsjobb svårast att få

Svårast är läget för de som ”vill jobba på kontor med lättare arbetsuppgifter”, likt Maria Westin.

De jobben finns inte längre, administration har helt förändrats. I dag innebär en sådan tjänst: svara i telefon, ekonomi, organisation, it och att vara ansiktet utåt. 

Just SIUS-konsulenter satsas det på. I Sundsvall har de nyligen blivit fler, i skrivande stund elva.

Hinder, nedsättning, variation?

  • Myndigheter, som Arbetsförmedlingen, använder funktionsnedsättning. Vissa anser att det är nedlåtande, medan funktionsrättsorganisationer anser att det visar på svårigheterna. En nedsättning kan också vara ett krav för att få hjälp.
  • Då funkar till exempel inte funktionsvariation, varierade är vi alla.
  • Hinder bör man inte använda om människor, utan är något som finns en miljö, till exempel en arbetsplats.

Det talas mycket om dem, den grupp Maria Westin blir inplacerad i. 

Nu ska Arbetsförmedlingen organisera om arbetet med de som ofta och länge hamnar utanför arbetsmarknaden.

Ännu en omorganisering, nu ska mindre göras av privata leverantörer och mer i egen regi.

Alla förnyelsresor ja. Vi är ständigt på väg, säger Marie Sjöbom-Olsson.

Andelen sysselsatta bland personer med funktionsnedsättning är 53 procent jämfört med övriga befolkningens 80 procent, enligt SCB. Det vill säga drygt varannan person.

Av de med nedsatt arbetsförmåga är 46 procent sysselsatta.

Arbetslösheten bland funktionsnedsatta låg förra året på 18 procent, jämfört med 8 för övriga befolkningen.

Var tredje diskrimineras

Och 33 procent av dem har diskriminerats eller utsatts för kränkande särbehandling i arbetslivet, enligt SCB. Den vanligaste orsaken är att aldrig få jobbet trots att meriterna finns. Bland de med nedsatt arbetsförmåga ännu vanligare.

För att få SIUS måste man ha just nedsatt arbetsförmåga. 

Vad det innebär beror på person och situation, och det är Arbetsförmedlingen som avgör. 72 procent av personerna med funktionsnedsättning har nedsatt arbetsförmåga. 

Marie Sjöbom-Olsson gestikulerar med händerna. Bär svart väst och blå skjorta.
– På många hemsidor står att ” vi vill spegla världen genom mångfald”. Det låter ju fint, men jag vill se att de lever upp till det. Många ser kraft, inte hinder men ibland får man mer så frön, säger Marie Sjöbom-Olsson, SIUS-konsulent på Arbetsförmedlingen i Sundsvall,

Jobbar oftast privat 

Sysselsatta med funktionsnedsättning jobbar i:

  • 72 procent i privat sektor (övriga: 71 procent)
  • 18 procent kommunalt (övriga: 17 procent)
  • 6 procent regionalt (övriga: 5 procent)
  • 3 procent statligt (övriga: 6 procent)
    Källa: SCB (med decimaler blir totalen 100 procent)

Maria Westin är inte helt nöjd med att hamna i det facket. 

Hon känner inte själv att hennes förmåga är nedsatt. 

Den som utredde henne, när hon fick autism på pappret 2011, hade aldrig stött på ett så högt arbetsminne. 

Min diagnos är ingen sjukdom och går inte att bota med medicinering. Många med diagnoser vill ha planering. Vissa mer, vissa mindre. När omvärlden kommer i sista minuten och kräver olika saker för att de själva planerar dåligt går det inte så bra. Klart min arbetsförmåga går ner då.

Jobbcoacher ger floskler

De jobbcoacher Maria Westin hamnat hos har inte hjälpt henne. Ändå har hon behövt sitta av åtta timmar om dagen hos flera av dem.

De kanske behövs för vissa. Men det jag fått är floskler om att tänka positivt, klä mig helt och borsta tänderna inför en anställningsintervju. Jag är över 50 och inte dum i huvudet.

 

Maria Westin går längs med en älv i röd jacka. Det ser ut som höst med gula och röda löv på träden.
Maria Westin vill ha ett jobb, däremot inte behöva få frågor om fika eller folks födelsedagar stup i kvarten. Foto: Mats Andersson

Maria och Maries bild av att den här gruppen fått det svårare på arbetsmarknaden, bekräftas av Riksrevisions granskning av Arbetsförmedlingens stöd till funktionsnedsatta, som kom i somras. 

I korthet konstaterar myndigheten att olika regeringars reformer av Arbetsförmedlingen bidragit till en ”försämring över tid”. 

Att stänga lokala arbetsförmedlingar, säga upp anställda och övergå till digitala tjänster gör allt svårare för människor med funktionsnedsättning, som ofta behöver nära stöd.

Mycket i dag går ut på kontroll

Marie Sjöbom-Olsson säger att de jobbar på uppdrag av regeringen, och såklart ska följa regler, förordningar och lagar. Men att det ibland blir för stelbent för att kunna hjälpa en grupp som behöver kreativa lösningar. 

Min personliga åsikt är att vi borde få göra det vi är bra på. Mycket i dag går ut på kontroll.

Enligt henne är de bra på motiverande samtal, att få människor att våga. Hon blir lite skakig på rösten när hon nämner hur det är att se en person, första dagen på en arbetsplats. 

Men jag blir ledsen för dem jag inte lyckas få ut. Då har jag misslyckats. Alla människor ska ju få ta plats.

Maria Westin är en av dem. SIUS är ett tidsbegränsat stöd, och kön bara växer. Den formella relationen med Marie är över.

Vad händer nu?

­Ingenting, jag fortsätter söka jobb. Söka, få avslag, söka, få avslag. Så får jag väl en ny handläggare.

När ska ni ses?

Jag kan inte tänka mig att vi någonsin kommer att ses. Någon ringer väl upp.

Tips vid rekrytering:

  • Ifrågasätt kravprofilen, är det mer av önskelista? Tänk mer på vilka uppgifter som personen ska lösa, och vad som krävs för att utföra arbetet.
  • Våga tänk nytt. Måste man verkligen ha ögonkontakt för att vara noggrann? Måste benen vara rörliga för att analysera? Fokusera på förmåga.
  • Tänk bredare. Utgå inte från magkänsla,  fokusera på kompetens.

Källa: Arbetsförmedlingen