Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Personlighetstest vid rekrytering – allt fler testas

Personlighetstest blir allt vanligare - men det ska vara rätt test. Och resultatet är inte hundraprocentigt.
Johanna Rovira Publicerad
Rekrytering, personlighetstester. Tärningar med olika smiley-ansikten på.
Personlighetstester vanligt vid rekrytering. Johnny Hellgren, docent i psykologi vid Stockholms universitet, menar att personlighetstester kan avslöja destruktiva drag hos kandidater och därmed minska risken för felrekryteringar. Kritiker menar att testerna används slentrianmässigt och kan skrämma bort bra kandidater. Foto: Shutterstock.

En usel chef eller en destruktiv medarbetare, kan vara förödande för verksamheten. Det kan ta många år att rätta till en felrekrytering och kosta oerhört i både pengar och personligt lidande.

Ett personlighetstest kan vara ett sätt att minska risken för att anställa fel personer eftersom test potentiellt kan avslöja destruktiva drag hos en kandidat som verkar toppen i övrigt. Det anser Johnny Hellgren, docent i psykologi vid Stockholms universitet och frontfigur för stiftelsen för tillämpad psykologi, Stp, som bland annat ger psykologer körkort på att tolka tester i urvalssammanhang. 

– Det är inga perfekta instrument vi talar om, men ett personlighetstest kan identifiera narcissistiska drag eller andra drag som inte är önskvärda hos en ledare, säger han. 

Men det är inte bara ledare som testerna används på. Användandet av personlighetstester på arbetsmarknaden har eskalerat. När Kollega för tio år sedan ställde frågan till sina medlemmar om de någon gång gjort en personlighetstest svarade 44 procent ja. I dag svarar sex av tio av deltagarna i vår Novusundersökning att de gjort åtminstone ett personlighetstest. 

Ökat användande av personlighetstester 

Enligt trygghetsorganisationen TRR, som frågat tjänstemän som varit aktivt arbetssökande, ökade antalet testade med 9 procentenheter på tre år. År 2022 hade 67 procent av de arbetssökande behövt göra tester i rekryteringssammanhang (i den siffran inräknades dock också begåvningstester). 

– Av alla mer eller mindre bra metoder för att spå in i framtiden är personlighetstester inte den sämsta metoden. Den är bättre än både tärning och kristallkula. Sedan betyder inte det att personlighetstesterna är fantastiska, säger Johnny Hellgren, som forskar och undervisar bland annat om urval och testning. 

Han syftar då uteslutande på de personlighetstester som bygger på femfaktormodellen, eller Big Five (se faktaruta), och som i korthet går ut på att man bedömer vissa egenskaper hos personer. 

Tester som bygger på femfaktormodellen är också de enda testerna som är certifierade hos Det Norske Veritas, ett norskt företag som tillhandahåller certifieringar och tjänster relaterade till kvalitetsledning, riskbedömning och hållbarhet. I dag finns nio certifierade personlighetstester på den svenska marknaden. 

Men det förekommer också ett antal icke-certifierade test på marknaden, varav flera bygger på Myers Briggs typtest.

– Det är bara Big Five som har någon vetenskaplig evidens i rekryteringssammanhang. Myers Briggs avråder från att man använder deras test för att förutsäga prestation på arbete, säger Johnny Hellgren. 

Personlighetstesterna är trots sin evidens starkt ifrågasatta, både av folk i rekryteringsbranschen och av de som söker jobb. Vid Kollegas förra undersökning var en knapp femtedel av de svarande kritiska till testerna. Den siffran har nu, tio år senare, mer än fördubblats. Kritikerna inom exempelvis rekryteringsbranschen menar bland annat att testerna används slentrianmässigt och skrämmer bort de bästa kandidaterna samt att det går att ljuga och fuska på testerna.

Kritik och utmaningar med personlighetstester

Visst finns risken att olämpliga personer slinker igenom testnätet, medger Johnny Hellgren. 

– Men det är väl förhoppningsvis ingen som fattar beslut enbart utifrån testresultatet – de flesta som rekryterar väger samman en strukturerad jobbintervju med test och andra metoder. 

Att lämna in arbetsprover eller att provjobba slår alla andra urvalsmetoder för att hitta rätt person till jobbet, anser Johnny Hellgren, men konstaterar samtidigt att den metoden dessvärre inte funkar för alla typer av yrken. 

– Tittar man på forskningen säger den att tester fungerar på alla typer av jobb. Sedan kan man självklart välja att inte tro på forskningen. Man går på magkänsla trots att mekaniska formler är bättre och diskriminerar mindre. Men det finns ju de som använder astrologi också. 

Själv använder dock inte Stockholms universitet personlighetstester vid rekrytering till akademiska tjänster. 

– Inom akademin går vi strikt på arbetsprestation, vad du har publicerat och vad du dragit in i forskningsunderlag. Fast här är alla sökanden i princip redan testade och det är inte ovanligt att strukturerade intervjuer används på slutkandidaterna, säger Johnny Hellgren. 

Femfaktorsmodellen/ Big Five: 

Bygger på en bedömning av vilka egenskaper en person har i olika grader i förhållande till befolkningens medelvärden.

De fem faktorerna är: 

Öppenhet: Öppen för nya idéer, fantasifull, nyfiken, kreativ

Neuroticism:, Stresskänslig, impulsiv, irriterad, ångestfylld. 

Extraversion: Utåtriktad, sällskaplig, energisk, självsäker.

Vänlighet/tillmötesgående: Tillitsfull, medkännande, samarbetsvillig, pålitlig.

Samvetsgrannhet: Prestationsinriktad, noggrann, plikttrogen, impulskontroll.

Tips för arbetssökande

  • Kolla att testet är DNV-certifierat, ställ gärna frågor om varför det görs och vilket test det är. Har du gjort det tidigare kan du hänvisa till det resultatet.  
  • Öva på gratistester på nätet för att känna dig van och trygg när det är skarpt läge. 
  • Läs instruktionerna noga, ända till slutet, innan du startar. 
  • Se till att du är utvilad och ostörd. 
  • Gör testet snarast möjligt. Känner du inte igen dig i återkopplingen finns kanske tid att få göra om testet. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

A-kassans nya regler: Thomas ska leva på 5 000 i månaden

Från en månad till en annan sänktes Thomas Höglunds aktivitetsstöd med flera tusenlappar.
”Det kommer att vara lyx att ta en kopp kaffe på kafé”, säger han.
Lina Björk Publicerad 1 december 2025, kl 12:59
Thomas Höglund ska leva på 5000 i aktivitetsstöd efter nya a-kassereformen.
Sänkt aktivitetsstöd för 86 000 svenskar. Till sommaren kommer Thomas Höglunds aktivitetsstöd att sjunka ytterligare. Då ska han leva på drygt 5 000 kronor i månaden. Foto: Anette Andersson

Sedan den 1 oktober gäller nya regler i a-kassan som innebär att ersättningen trappas ned var hundrade dag. Allra hårdast slår de nya reglerna mot dem som varit arbetslösa i mer än 300 dagar och går på det som kallas aktivitetsstöd (se ruta). En av dem är Thomas Höglund från Åre, som plötsligt fick 4 000 kronor mindre i ersättning. 

– Det kom som en chock. Tidigare har Försäkringskassan skickat ut varenda förändringsbeslut, även om det handlade om en hundralapp. Nu fick jag en utbetalning som var flera tusen kronor mindre än jag brukar få. Och utan förklaring. 
 

Försäkringskassan: Vi har informerat 

Förklaringen är att a-kassan har reformerats. Från att ha baserats på hur mycket du har jobbat, baseras den i stället på hur mycket du har haft i inkomst.

Enligt Försäkringskassan har man informerat om de nya ersättningsnivåerna, via informationsskärmar på servicekontoren samt i e-tjänsterna, där de som får aktivitetsstöd loggar in. 

–  Däremot har vi inte möjlighet att personligen kontakta de personer som får aktivitetsstöd om förändringarna. Detta eftersom ersättningsnivåerna är beroende av uppgifter som vi får från a-kassorna i samband med att man söker ersättningen. Det är beklagligt om personer som får aktivitetsstöd utbetald från Försäkringskassan inte har nåtts av informationen, säger Lotta Jernström, pressekreterare på Försäkringskassan. 

Ersättningsnivåerna är inledningsvis 80, 60 och 50 procent av din tidigare inkomst, med sänkning var 100:e dag, för att sedan minska kraftigt ju längre tid du är arbetslös. Ett sätt att stärka incitamenten att komma ut på arbetsmarknaden, menar regeringen. Thomas Höglund håller inte med. 

– Det enda man förstärker är stress och ohälsa hos människor som redan är i en utsatt situation. Att bli ekonomiskt stressad är inte en morot, säger han. 

86 000 svenskar får sänkt aktivitetsstöd

Enligt Försäkringskassans beräkningar är det cirka 86 000 svenskar som får sänkt aktivitetsstöd, som Dagens Nyheter var först med att berätta. Som lägst får de klara sig på 365 kronor om dagen. Thomas Höglund är inte säker på exakt var i trappan han befinner sig, men beräknat på den utbetalning han fick i november kommer han att få ut runt 5 000 kronor per månad till våren. Bara hans hyra ligger på 5 300 kronor. 

– Nej, det går ju inte ihop. Jag kommer att ligga flera tusenlappar back varje månad. Samtidigt har jag tur att jag bor i en kommun där hyrorna är ganska låga och bor själv. Tänk vad effekten skulle bli för en barnfamilj. 

Så här fungerar nya a-kassan

  • A-kassan baseras på inkomst i stället för arbetade timmar. Summan du får är beroende på hur länge du varit med i a-kassan och hur hög din lön är.
  • Ersättningen trappas ned i snabbare takt än tidigare: 
    I starten får du 80, 60 eller 50 procent av din lön tidigare lön (baserat på medlemskapet i din a-kassa) men ersättningen sänks med 10 procent efter 100 dagar och ytterligare 5 procent var 100:e dag. 

Svårare att söka jobb med funktionsnedsättning

Thomas Höglund har jobbat med många saker i sitt liv, men han har en funktionsnedsättning som gör att vissa jobb behöver anpassas. Det har blivit en utmaning i kontakten med handläggare vid Arbetsförmedlingen och tjänstemännen på Arbetsmarknadsenheten på Åre kommun som inte alltid förstått vilka jobb som han kan utföra. 

– Kommunen erbjuder inte tjänstemannajobb utan praktiska saker som att plocka ölburkar efter turisterna. Jag har ett läkarintyg som säger att jag inte klarar av sådana praktiska jobb. 

I dag är Thomas Höglund oavlönad cirkelledare för en lokal teatergrupp, för att hålla i gång arbetsträningen. Framtiden är oviss och oron stor. Hans förhoppning nu är att det inte fattas ytterligare beslut som påverkar honom i sämre riktning. 

– När det gäller arbetslinjen är jag rädd att nästa beslut blir att långtidsarbetslösa ska få noll i ersättning. På det sättet städar de i statistiken och för över hela kostnaden om försörjningsstöd på kommunerna, säger han. 

Kollega har varit i kontakt med arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) om det minskade aktivitetsstödet. Han svarar i en skriftlig kommentar.

”A-kassan är en omställningsförsäkring och ska ge trygghet mellan jobb – inte vara en långvarig försörjning. Vi höjer därför taket i början av arbetslösheten och ser till att fler människor omfattas. Samtidigt blir avtrappningen i försäkringen tydligare. Tidigare kunde nämligen de som kvalificerat sig för arbetslöshetsersättning få 22 000 kronor i aktivitetsstöd utan bortre tidsgräns. Det nya systemet ökar incitamenten att ta ett jobb snabbare och minskar riskerna för att människor fastnar i utanförskap.”

Det här är aktivitetsstöd

  • Aktivitetsstöd är en ekonomisk ersättning som betalas ut av Försäkringskassan till personer som deltar i vissa program via Arbetsförmedlingen.
  • Ersättningen varierar beroende på din tidigare inkomst, men grundbeloppet är 365 kronor per dag.
  • Ersättningsperioden är 300 dagar men kan förlängas efter en omprövning.