Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Personlighetstest vid rekrytering – allt fler testas

Personlighetstest blir allt vanligare - men det ska vara rätt test. Och resultatet är inte hundraprocentigt.
Johanna Rovira Publicerad
Rekrytering, personlighetstester. Tärningar med olika smiley-ansikten på.
Personlighetstester vanligt vid rekrytering. Johnny Hellgren, docent i psykologi vid Stockholms universitet, menar att personlighetstester kan avslöja destruktiva drag hos kandidater och därmed minska risken för felrekryteringar. Kritiker menar att testerna används slentrianmässigt och kan skrämma bort bra kandidater. Foto: Shutterstock.

En usel chef eller en destruktiv medarbetare, kan vara förödande för verksamheten. Det kan ta många år att rätta till en felrekrytering och kosta oerhört i både pengar och personligt lidande.

Ett personlighetstest kan vara ett sätt att minska risken för att anställa fel personer eftersom test potentiellt kan avslöja destruktiva drag hos en kandidat som verkar toppen i övrigt. Det anser Johnny Hellgren, docent i psykologi vid Stockholms universitet och frontfigur för stiftelsen för tillämpad psykologi, Stp, som bland annat ger psykologer körkort på att tolka tester i urvalssammanhang. 

– Det är inga perfekta instrument vi talar om, men ett personlighetstest kan identifiera narcissistiska drag eller andra drag som inte är önskvärda hos en ledare, säger han. 

Men det är inte bara ledare som testerna används på. Användandet av personlighetstester på arbetsmarknaden har eskalerat. När Kollega för tio år sedan ställde frågan till sina medlemmar om de någon gång gjort en personlighetstest svarade 44 procent ja. I dag svarar sex av tio av deltagarna i vår Novusundersökning att de gjort åtminstone ett personlighetstest. 

Ökat användande av personlighetstester 

Enligt trygghetsorganisationen TRR, som frågat tjänstemän som varit aktivt arbetssökande, ökade antalet testade med 9 procentenheter på tre år. År 2022 hade 67 procent av de arbetssökande behövt göra tester i rekryteringssammanhang (i den siffran inräknades dock också begåvningstester). 

– Av alla mer eller mindre bra metoder för att spå in i framtiden är personlighetstester inte den sämsta metoden. Den är bättre än både tärning och kristallkula. Sedan betyder inte det att personlighetstesterna är fantastiska, säger Johnny Hellgren, som forskar och undervisar bland annat om urval och testning. 

Han syftar då uteslutande på de personlighetstester som bygger på femfaktormodellen, eller Big Five (se faktaruta), och som i korthet går ut på att man bedömer vissa egenskaper hos personer. 

Tester som bygger på femfaktormodellen är också de enda testerna som är certifierade hos Det Norske Veritas, ett norskt företag som tillhandahåller certifieringar och tjänster relaterade till kvalitetsledning, riskbedömning och hållbarhet. I dag finns nio certifierade personlighetstester på den svenska marknaden. 

Men det förekommer också ett antal icke-certifierade test på marknaden, varav flera bygger på Myers Briggs typtest.

– Det är bara Big Five som har någon vetenskaplig evidens i rekryteringssammanhang. Myers Briggs avråder från att man använder deras test för att förutsäga prestation på arbete, säger Johnny Hellgren. 

Personlighetstesterna är trots sin evidens starkt ifrågasatta, både av folk i rekryteringsbranschen och av de som söker jobb. Vid Kollegas förra undersökning var en knapp femtedel av de svarande kritiska till testerna. Den siffran har nu, tio år senare, mer än fördubblats. Kritikerna inom exempelvis rekryteringsbranschen menar bland annat att testerna används slentrianmässigt och skrämmer bort de bästa kandidaterna samt att det går att ljuga och fuska på testerna.

Kritik och utmaningar med personlighetstester

Visst finns risken att olämpliga personer slinker igenom testnätet, medger Johnny Hellgren. 

– Men det är väl förhoppningsvis ingen som fattar beslut enbart utifrån testresultatet – de flesta som rekryterar väger samman en strukturerad jobbintervju med test och andra metoder. 

Att lämna in arbetsprover eller att provjobba slår alla andra urvalsmetoder för att hitta rätt person till jobbet, anser Johnny Hellgren, men konstaterar samtidigt att den metoden dessvärre inte funkar för alla typer av yrken. 

– Tittar man på forskningen säger den att tester fungerar på alla typer av jobb. Sedan kan man självklart välja att inte tro på forskningen. Man går på magkänsla trots att mekaniska formler är bättre och diskriminerar mindre. Men det finns ju de som använder astrologi också. 

Själv använder dock inte Stockholms universitet personlighetstester vid rekrytering till akademiska tjänster. 

– Inom akademin går vi strikt på arbetsprestation, vad du har publicerat och vad du dragit in i forskningsunderlag. Fast här är alla sökanden i princip redan testade och det är inte ovanligt att strukturerade intervjuer används på slutkandidaterna, säger Johnny Hellgren. 

Femfaktorsmodellen/ Big Five: 

Bygger på en bedömning av vilka egenskaper en person har i olika grader i förhållande till befolkningens medelvärden.

De fem faktorerna är: 

Öppenhet: Öppen för nya idéer, fantasifull, nyfiken, kreativ

Neuroticism:, Stresskänslig, impulsiv, irriterad, ångestfylld. 

Extraversion: Utåtriktad, sällskaplig, energisk, självsäker.

Vänlighet/tillmötesgående: Tillitsfull, medkännande, samarbetsvillig, pålitlig.

Samvetsgrannhet: Prestationsinriktad, noggrann, plikttrogen, impulskontroll.

Tips för arbetssökande

  • Kolla att testet är DNV-certifierat, ställ gärna frågor om varför det görs och vilket test det är. Har du gjort det tidigare kan du hänvisa till det resultatet.  
  • Öva på gratistester på nätet för att känna dig van och trygg när det är skarpt läge. 
  • Läs instruktionerna noga, ända till slutet, innan du startar. 
  • Se till att du är utvilad och ostörd. 
  • Gör testet snarast möjligt. Känner du inte igen dig i återkopplingen finns kanske tid att få göra om testet. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Mikael, 62, omskolar sig – tär på psyke och ekonomi

Trots ett starkt cv och kompetenser som marknaden skriker efter, får Mikael Bergbom inget jobb. Nu håller han på att omskola sig till möbelsnickare.
Johanna Rovira Publicerad 26 juni 2026, kl 09:01
man framför snickerimaskin
Mikael Bergbom har ett välmatat och digert cv och har sökt mellan 200 och 300 jobb. Snart är han färdigutbildad maskinsnickare också. Foto: Mats Andersson

– Jag har jättemycket spring kvar i benen. 

Mikael Bergbom har jobbat som alltifrån trafiklärare till produktchef, i såväl båt-, bil- som energibranschen under sin långa karriär. 

Nu är han 62 år och arbetslös sedan hans jobb som försäljningsansvarig på ett solcellsföretag försvann efter en konkurs för två år sedan. Han har sökt mellan 200 och 300 jobb som säljare och projektledare inom alla tänkbara branscher, men ingen nappade på hans ansökningar förrän han plockade bort både bild och personnummer. Då började kallelserna till intervjuer dimpa ner. 

Men sen tog det stopp igen. 

– Förr eller senare går det inte att dölja att man är över 60. Det är påfrestande när man märker att personkemin funkar och ens erfarenhet och kompetenser passar som hand i handske för många jobb, men man kommer ändå inte vidare. Till slut tappar man självförtroendet, säger Mikael Bergbom. 

Mikael Bergbom är övertygad om att ointresset från arbetsgivarna har med hans ålder att göra. 

– Det känns alltmer som det bara är yngre med lång erfarenhet arbetsgivarna vill ha.  En senior person är ju trots allt tryggare att anställa. Jag har åtminstone fem år kvar i arbetslivet, medan en 25-åring kanske stannar i två år innan han hoppar vidare till nästa jobb. 

Sålde villan och flyttade till Östergötland

Utöver den psykiska påfrestningen att man inte duger för arbetsgivarna är den ekonomiska pressen mest slitsam, menar Mikael Bergbom. Han sålde huset på Värmdö när ekonomin började krackelera och flyttade till ett mycket billigt boende i Östergötland. Men det räcker ändå inte för att täcka de utgifter han har, trots att hans sambo drar den större delen av lasset.  

– Jag har dragit ner på alla onödiga utgifter, tagit bort allt jag kan komma på. Just den här månaden ligger jag under existensminimum.

Omskolar sig till möbelsnickare

Mikael Bergbom är väldigt kritisk till de försämrade a-kassereglerna och den krassa synen på arbetssökande. 

– Jag röstade visserligen fram den här regeringen, men den tycks inte ha en aning om hur den svenska arbetsmarknaden ser ut. Det kanske finns någon enstaka som utnyttjar systemet, men de flesta vill jobba. Inte fan vill jag leva på bidrag. 

Förhoppningsvis slipper han hanka sig fram på aktivitetsstöd så länge till. I fjol hoppade han på en arbetsmarknadsutbildning i Nässjö och i november kommer han att kunna lägga yrket maskinsnickare till sitt cv. 

– Jag trodde i min enfald att jag skulle få behålla samma ersättning under hela kursen, men aktivitetsstödet har sänkts steg för steg. Vissa kursdeltagare riskerar att inte kunna fullfölja utbildningen på grund av ekonomin. Blir jag erbjuden ett jobb hoppar jag av innan jag gått klart. Jag kan inte motivera att stanna med den ersättning jag har. 

Söker jobb på snickerier

Han söker fortfarande arbete, men är fokuserad på snickerijobb. Trots att snickare betraktas som ett bristyrke finns det inga garantier att han får anställning efter utbildningens slut. Många snickerier befinner sig i en svacka och vågar inte anställa, menar Mikael Bergbom. Bara hälften av den omgång snickare som gick ut utbildningen före honom har fått anställning. 

– Att utbilda sig till möbelsnickare är jättekul, men jag hade önskat att utbildningen var lite mer individanpassad, vi har alla olika förutsättningar och vissa av oss hade kunnat gå klart tidigare, säger Mikael Bergbom.