Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Personlighetstest vid rekrytering – allt fler testas

Personlighetstest blir allt vanligare - men det ska vara rätt test. Och resultatet är inte hundraprocentigt.
Johanna Rovira Publicerad
Rekrytering, personlighetstester. Tärningar med olika smiley-ansikten på.
Personlighetstester vanligt vid rekrytering. Johnny Hellgren, docent i psykologi vid Stockholms universitet, menar att personlighetstester kan avslöja destruktiva drag hos kandidater och därmed minska risken för felrekryteringar. Kritiker menar att testerna används slentrianmässigt och kan skrämma bort bra kandidater. Foto: Shutterstock.

En usel chef eller en destruktiv medarbetare, kan vara förödande för verksamheten. Det kan ta många år att rätta till en felrekrytering och kosta oerhört i både pengar och personligt lidande.

Ett personlighetstest kan vara ett sätt att minska risken för att anställa fel personer eftersom test potentiellt kan avslöja destruktiva drag hos en kandidat som verkar toppen i övrigt. Det anser Johnny Hellgren, docent i psykologi vid Stockholms universitet och frontfigur för stiftelsen för tillämpad psykologi, Stp, som bland annat ger psykologer körkort på att tolka tester i urvalssammanhang. 

– Det är inga perfekta instrument vi talar om, men ett personlighetstest kan identifiera narcissistiska drag eller andra drag som inte är önskvärda hos en ledare, säger han. 

Men det är inte bara ledare som testerna används på. Användandet av personlighetstester på arbetsmarknaden har eskalerat. När Kollega för tio år sedan ställde frågan till sina medlemmar om de någon gång gjort en personlighetstest svarade 44 procent ja. I dag svarar sex av tio av deltagarna i vår Novusundersökning att de gjort åtminstone ett personlighetstest. 

Ökat användande av personlighetstester 

Enligt trygghetsorganisationen TRR, som frågat tjänstemän som varit aktivt arbetssökande, ökade antalet testade med 9 procentenheter på tre år. År 2022 hade 67 procent av de arbetssökande behövt göra tester i rekryteringssammanhang (i den siffran inräknades dock också begåvningstester). 

– Av alla mer eller mindre bra metoder för att spå in i framtiden är personlighetstester inte den sämsta metoden. Den är bättre än både tärning och kristallkula. Sedan betyder inte det att personlighetstesterna är fantastiska, säger Johnny Hellgren, som forskar och undervisar bland annat om urval och testning. 

Han syftar då uteslutande på de personlighetstester som bygger på femfaktormodellen, eller Big Five (se faktaruta), och som i korthet går ut på att man bedömer vissa egenskaper hos personer. 

Tester som bygger på femfaktormodellen är också de enda testerna som är certifierade hos Det Norske Veritas, ett norskt företag som tillhandahåller certifieringar och tjänster relaterade till kvalitetsledning, riskbedömning och hållbarhet. I dag finns nio certifierade personlighetstester på den svenska marknaden. 

Men det förekommer också ett antal icke-certifierade test på marknaden, varav flera bygger på Myers Briggs typtest.

– Det är bara Big Five som har någon vetenskaplig evidens i rekryteringssammanhang. Myers Briggs avråder från att man använder deras test för att förutsäga prestation på arbete, säger Johnny Hellgren. 

Personlighetstesterna är trots sin evidens starkt ifrågasatta, både av folk i rekryteringsbranschen och av de som söker jobb. Vid Kollegas förra undersökning var en knapp femtedel av de svarande kritiska till testerna. Den siffran har nu, tio år senare, mer än fördubblats. Kritikerna inom exempelvis rekryteringsbranschen menar bland annat att testerna används slentrianmässigt och skrämmer bort de bästa kandidaterna samt att det går att ljuga och fuska på testerna.

Kritik och utmaningar med personlighetstester

Visst finns risken att olämpliga personer slinker igenom testnätet, medger Johnny Hellgren. 

– Men det är väl förhoppningsvis ingen som fattar beslut enbart utifrån testresultatet – de flesta som rekryterar väger samman en strukturerad jobbintervju med test och andra metoder. 

Att lämna in arbetsprover eller att provjobba slår alla andra urvalsmetoder för att hitta rätt person till jobbet, anser Johnny Hellgren, men konstaterar samtidigt att den metoden dessvärre inte funkar för alla typer av yrken. 

– Tittar man på forskningen säger den att tester fungerar på alla typer av jobb. Sedan kan man självklart välja att inte tro på forskningen. Man går på magkänsla trots att mekaniska formler är bättre och diskriminerar mindre. Men det finns ju de som använder astrologi också. 

Själv använder dock inte Stockholms universitet personlighetstester vid rekrytering till akademiska tjänster. 

– Inom akademin går vi strikt på arbetsprestation, vad du har publicerat och vad du dragit in i forskningsunderlag. Fast här är alla sökanden i princip redan testade och det är inte ovanligt att strukturerade intervjuer används på slutkandidaterna, säger Johnny Hellgren. 

Femfaktorsmodellen/ Big Five: 

Bygger på en bedömning av vilka egenskaper en person har i olika grader i förhållande till befolkningens medelvärden.

De fem faktorerna är: 

Öppenhet: Öppen för nya idéer, fantasifull, nyfiken, kreativ

Neuroticism:, Stresskänslig, impulsiv, irriterad, ångestfylld. 

Extraversion: Utåtriktad, sällskaplig, energisk, självsäker.

Vänlighet/tillmötesgående: Tillitsfull, medkännande, samarbetsvillig, pålitlig.

Samvetsgrannhet: Prestationsinriktad, noggrann, plikttrogen, impulskontroll.

Tips för arbetssökande

  • Kolla att testet är DNV-certifierat, ställ gärna frågor om varför det görs och vilket test det är. Har du gjort det tidigare kan du hänvisa till det resultatet.  
  • Öva på gratistester på nätet för att känna dig van och trygg när det är skarpt läge. 
  • Läs instruktionerna noga, ända till slutet, innan du startar. 
  • Se till att du är utvilad och ostörd. 
  • Gör testet snarast möjligt. Känner du inte igen dig i återkopplingen finns kanske tid att få göra om testet. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetslöshet

Arbetsförmedlingens resebidrag för att söka jobb – inte för alla

Den som ska på anställningsintervju långt hemifrån kan få ersättning för resan av Arbetsförmedlingen. Men det gäller inte alla jobb. Till exempel kan funktionsnedsatta få stå för resan själva.
Sandra Lund Publicerad 10 december 2025, kl 06:00
Bilden är tvådelad. Till vänster kör en bil på ödslig väg om given av snöiga berg. Till höger en digital skylt med antalet lediga jobb på Arbetsförmedlingen.
Det går att få ersättning för långa resor om man är arbetslös och ska på anställningsintervju. Men det gäller att hålla koll på var jobbet har annonserats. Foto: Fredrik Sandberg och Johan Nilsson/TT.

Att ta sig till olika anställningsintervjuer kan bli kostsamt. Särskilt för den som varit arbetslös länge, och därför behöver ta sig till många sådana. 

Än mer om man bor där det är långt mellan arbetsplatserna, ofta utanför centralorterna i norra delen av landet till exempel.

Kan få 3 600 i reseersättning

Men det finns en ersättning att söka från Arbetsförmedlingen. 

I regel ska man åka kollektivt, om det inte finns särskilda skäl, som att det inte finns sådana färdmedel. 

Upp till 3 600 kronor kan man få om resan är ”utanför normalt dagpendlingsavstånd”. Det innebär att resan överstiger tre timmar tur och retur, räknat från bostaden.

Men det finns också en rad andra krav i det finstilta.

Något Maria Westin, som Kollega tidigare berättat om, nyligen blev varse. 

Under hösten har hon blivit av med sin Sius-konsulent, en särskild stödperson på Arbetsförmedlingen som hjälper funktionsnedsatta människor med nedsatt arbetsförmåga. 

 

Men Maria får fortfarande jobbtips från sin gamla Sius.

Sius-konsulenterna jobbar hårt för att vara ute för att hitta arbetsgivare som de kan matcha med sina arbetssökande. De bygger på så sätt upp en egen platsbank.

Måste finnas på Arbetsförmedlingens platsbank

Här kommer det finstilta in. 

För att få reseersättning krävs att jobbet ska ha annonserats på Platsbanken.

Så när en Sius-konsulent till exempel hittar ett jobb som passar någon, räknas det inte. 

För Maria Westin var resan inte jättelång den här gången, inte med norrlandsmått mätt. Dryga tolv mil tur och retur. 

Men väl där mötte hon en annan arbetslös som åkt till anställningsintervjun i Härnösand från Vemdalen. 27 mil, enkel väg. 

Ingen ersättning för resa.

Jag förstår inte varför jobbet måste finnas på Platsbanken. Om mitt kusinbarn tipsar om ett jobb i Luleå får jag alltså inte ersättning för att ta mig dit. Då är det mer rättvist att ingen får det.

Krav för resersättning:

  • Resan är "utanför normalt pendlingsavstånd, vilket innebär att den överstiger tre timmar hemifrån tur och retur.
  • Du ska ha ansökt i god tid före resan.
  • Du ska ha fyllt 20 år, och riskera arbetslöshet. Eller vara inskriven som arbetssökande.
  • Besöket ska vara nödvändigt för få jobbet, och du har inte goda förutsättningar att få lämpligt arbete inom dagpendlingsavstånd.
  • Jobbet ska finnas, eller ha funnits, på Platsbanken eller motsvarigheten i det land inom EU eller EES där du söker arbete. Jobbet kan också vara eller ha varit annonserat på Eures webbplats.

Källa: Arbetsförmedlingen

Maria Westin har varit utan jobb länge, och de flesta jobb hon sökt har annonserats via Platsbanken, säger hon. 

Men ett par om året har kommit från Sius, som ofta vet vad som skulle passa just henne.

Arbetsförmedlingen vet inte hur vanligt det är

Arbetsförmedlingen svarar Kollega att man inte vet hur många jobb olika handläggare tipsar om som inte ligger ute på Platsbanken.

Systemet regleras av en förordning från 2015. 

Där står att för att få resebidrag, så måste jobbet annonseras ut på ”respektive EU-lands offentliga arbetsförmedlings nationella databas över lediga anställningar”.

Platsbanken utgör sedermera Arbetsförmedlingens/Sveriges offentliga och nationella databas över lediga anställningar, skriver Elin Amnell som är utredare på Arbetsförmedlingen i ett mejlsvar.

Maria Westin fick inte jobbet i Härnösand. Så jakten på sysselsättning fortsätter. 

Men hon har skrivit till en lokal riksdagsledamot om systemet med reseersättningar.