Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Elin Blom öppnar en kontorsdörr, sticker in huvudet och säger god morgon till sina medarbetare. Fortsätter till kontorshotellets automat och hämtar kaffe.
Det är tyst och lugnt. En kontrast till Triangelns köpcentrum och station utanför med sitt myller av cyklister, bussar och resenärer med rullväskor på väg till tåget.
Det har gått nästan tre år sedan Elin Blom började jobba på Unicus i Malmö som kontorschef. Med sig hade hon en stark vilja att förändra arbetslivet.
– Jag kommer från en miljö där flera omkring mig har diagnoser. Och jag har sett hur det påverkar deras liv och möjligheter. Det är så oförtjänt att personer med så mycket begåvning och så många styrkor ska behöva leva med en självbild att de inte är kapabla, att de inte är duktiga bara för att de har ett annat sätt att funka på. Det är det huvudsakliga skälet till att jag jobbar här på Unicus, säger Elin Blom.
Unicus är nämligen inte som andra it-konsultföretag. Här måste man vara autist för att bli anställd.
– Många av våra konsulter har tidigare varit arbetslösa och exkluderade från arbetslivet. Nu jobbar de med kvalificerade uppgifter på stora företag som Eon, Skanska och Alfa Laval.
Men det handlar inte om välgörenhet, poängterar Elin Blom, tvärtom.
– Vårt mål är att visa att det går att göra bra affärer genom att göra bra saker. Det är 100 procent business, med 100 procent hjärta.
Innan hon anställdes på Unicus jobbade hon som säljare och ledare i försäkringsbranschen. Nu chefar hon över Unicus åtta konsulter i Malmö. De flesta sitter ute hos företagen, men ett par, tre sköter sitt arbete från kontorshotellet. Elin Blom har kontinuerlig kontakt med alla och är aldrig längre bort än ett telefonsamtal.
"Vårt mål är att visa att det går att göra bra affärer genom att göra bra saker. Det är 100 procent business, med 100 procent hjärta."
Att vara tydlig och respektfull är viktiga egenskaper när man ska leda autister, menar hon.
– Men för mig är det inte mer utmanande att vara chef för någon som har autism jämfört med någon som inte har det. Skillnaden är att det kan vara andra saker som är utmanande. Det kan ibland ta energi med alla förberedelser, som att jag inför ett möte måste vara tydlig med mötets syfte och vilka som ska vara med. Å andra sidan vinner man efteråt alltid tid och energi på alla förberedelser, säger hon.
Det är också viktigt att inte linda in sina budskap. Man ska inte förvänta sig att autister kan snappa upp saker mellan raderna.
– Vi har en rak och ärlig kommunikation och det underlättar otroligt mycket. Är det något problem får jag veta det utan omsvep. Ibland blir jag chockad när jag möter den ”vanliga” världen och blir påmind om hur svårt det kan vara att säga vad man menar.
Unicus historia i Sverige började den 15 augusti 2016 i Stockholm. Då satt Anders Barnå hemma i sin favoritfåtölj och kollade Linkedinflödet på sin telefon. Han stannade till vid en annons. Det norska företaget Unicus sökte någon som var villig att starta verksamheten i Sverige. Anders Barnå blev intresserad.
– Jag hade varit i konsultbranschen sedan 1995 och drivit bolag och byggt tillväxt. Men var ganska sliten och tyckte att glädjen lite grann hade försvunnit. Jag funderade på vad som är viktigt i livet och behövde något mer än att bara öka resultat och omsättning, säger han.
Han insåg att Unicus kunde vara det han omedvetet letade efter, särskilt när han började läsa in sig på autism.
– Jag förstod vilka utmaningar den här gruppen har vad gäller arbetslöshet. Samtidigt som de sitter på förmågor som många kunder har behov av. Att kunna bidra till att arbetslösa får arbete – på samma gång som det blir en bra affär för både bolaget och kunderna – var det jag behövde för att hitta tillbaka till arbetsglädjen.
Men detta var en utmaning med tanke på hur it-branschen ofta fungerar.
– Inom den ”vanliga” it-branschen aktar man sig för allt som annorlunda. Man blir ganska duktig på att notera om någon avviker det minsta, eftersom det är svårsålt. Kunderna köper konsulter baserat på vad de gjort förut och därför är det viktigt att ha ett cv med en massa erfarenheter.
Unicus kom in på marknaden med en helt egen affärsidé. Anders Barnå beskriver försäljningsarbetet som en kombination av försäljning och utbildning.
– Vi måste lära våra presumtiva kunder vad autism är och vilka fördelar det ger. Autister är individer, men det gemensamma är att de är väldigt analytiska och intresserade av it och teknik. Generellt finns det alltid ett rätt och ett fel, och det passar den autistiska hjärnan på ett bra sätt.
"Att känna att man är en person som inte verkar klara av det som andra klarar – det är mörkt"
Sedan Unicus i Sverige startade i Stockholm 2017 har företaget rekryterat ett 60-tal konsulter och även öppnat kontor i Göteborg och Malmö. Bland Unicus cirka 25 kunder finns, utöver de redan nämnda, företag som Vattenfall, SEB, Postnord och Scania.
För att bli konsult på Unicus ska man inte skicka in något brev eller cv, utan svara på några frågor på företagets webbplats. Därefter kanske man kallas till intervju. De som anställs börjar med en tolv veckor lång praktik inom företaget, innan de går ut i uppdrag hos någon kund.
Unicus ger sina konsulter hörlurar så att de ska kunna skärma av sig och ser till att de får en arbetsplats som passar individens behov, exempelvis att ingen kan passera bakom ens rygg.
Ute hos kunden får konsulterna en särskild workbuddy, en person som utbildas lite extra i vad autism är. Konsulten och workbuddyn coachas så att de tillsammans kan lösa frågor och situationer som uppkommer på arbetsplatsen. Det kan handla om allt från var man ställer matlådan, till klädkoder och möteskultur.
På Unicus hemsida kan man läsa medarbetarintervjuer med några av företagets konsulter. En del har varit arbetslösa tidigare, andra har haft kvalificerade arbeten men inte passat in. Flera tycker att det är skönt att nu kunna vara öppna med sin autism och vad den betyder för deras situation, i stället för att hålla allt inombords.
Men det är inte bara konsulterna på Unicus som har diagnoser. Här finns chefer som har en närstående med diagnos, eller så har de själva fått en. Elin Blom är en av dem.
– Jag fick en adhd-diagnos i vuxen ålder. Om jag hade fått den i skolåldern hade jag fått verktyg att förstå mig själv, vilket hade sparat mycket psykiskt lidande, säger hon.
Hon säger att det finns tusentals barn i Sverige i dag som omfattas av skolplikt, men inte deltar i undervisningen. Det syns att det gör henne upprörd.
– Det handlar ofta om barn med diagnoser. De klarar inte av att vara i skolan. Sedan blir de vuxna och så fortsätter det på samma sätt. De har svårt att få jobb. Att känna att man är en person som inte verkar klara av det som andra klarar – det är mörkt, alltså.
"Jag har kontakt med personer som inte vågar berätta att de har en diagnos. Det är tragiskt. De finns därute, men syns inte."
Det finns också ett stort mörkertal när det gäller antalet autister i arbetslivet, enligt Anders Barnå. Många är chefer över autister eller har kollegor med autism utan att veta om det. Autisterna försöker anpassa sig och lider i det tysta.
Anders Barnå anser att arbetsplatserna måste förändras så att de passar alla typer av människor. Det skulle gynna även dem som inte har några diagnoser och skapa ett bättre samhälle.
– Jag har en del kontakt med personer som är anställda ute hos olika företag och som inte har vågat berätta att de har en diagnos, utan har blivit anställda ändå. De vill ha en relation med oss för att ha en reservlina om det en dag skulle skita sig för dem. Det är tragiskt. De finns därute, men syns inte.
Text: NICKLAS NORDSTRÖM
Källa: 1177
Ledarskap i rymdindustrin: Charlotta Sund är vd för SSC och leder satsningen på att skjuta upp satelliter från Esrange – en tekniskt och ekonomiskt krävande uppgift i en växande bransch.
Fyra verksamhetsområden: SSC arbetar med forskning (raketer/ballonger), satellitkommunikation (största intäktskällan), konsulttjänster och framtida satellituppskjutningar.
Empatiskt och resultatinriktat ledarskap: Sund kombinerar tekniskt intresse med krav på lönsamhet och betonar vikten av empati och balans i ledarskapet.
Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.
Någon hög chef tänkte hon inte bli. Gruppchef, kanske. På sin höjd.
Nej, Charlotta Sund ville göra mer än att jobba: skaffa många barn, ha roligt, resa, läsa böcker, åka skidor. Fast samtidigt ta jobbet på allvar, såklart.
– Jag är fostrad i att man ska göra rätt för sig. Både min syster och jag fick lära oss att klara oss själva. Att inte vara beroende av en man för sin försörjning. Och jag har alltid varit väldigt ambitiös och inte sett några begränsningar i livet. Men jag har samtidigt haft en ganska avslappnad inställning till karriären och drivits mer av nyfikenhet än av drömmen om toppjobb.
På 80-talet lämnade hon Sävedalen och Partille för att plugga till civilingenjör i Linköping (där hon för övrigt träffade den man hon fortfarande är gift med). Efter examen fick hon jobb på Ericsson och strax innan hon fyllde 30 fick hon sin första chefstjänst.
– Jag blev tillfrågad och tackade ja. Så har det nästan alltid varit för mig; jag har knappt sökt några jobb. Jag har fått frågan och sagt ”ja, jag prövar”. Jag har varit orädd.
Det skulle bli många år på Ericsson. Charlotta Sund jobbade mycket internationellt och chefade på amerikanska, asiatiska, nordiska och europeiska avdelningar. En period jobbade hon mycket med Ryssland och Ukraina med ständiga resor utanför Sverige.
Först efter 26 år – då satt hon i ledningsgruppen för Ericsson – lämnade hon telekombolaget för att bli vd och koncernchef på Tekniska Verken i Linköping. Där stannade hon i fem år innan hon sa upp sig efter ett samtal om rymden.
– Jag blev uppringd av en headhunter. Jag trivdes extremt gott i Linköping och tycker att det är väldigt spännande med energifrågor. Men när headhuntern ringde och började prata om rymden, så gick det inte – ingenjör som man är – att säga nej. Det här teknikområdet verkade så väldigt spännande.
Charlotta Sund pratar välvårdad göteborgska, trots många år på ostkusten. Orden kommer snabbt och hon skrattar mycket och kryddar gärna meningarna med en del engelska – en följd av många år i internationella sammanhang. Självförtroendet är gott efter att ha klarat tuffa utmaningar i ett långt arbetsliv.
Men när hon skulle kliva på vd-stolen i Swedish Space Corporation, SSC, kom ändå nervositeten.
– Det är inte så mycket tid till att läsa på när du börjar ett nytt vd-jobb. Du lär dig as you go along, skulle jag vilja säga. Och då går du såklart på vissa minor. Och du blir lika nervös som du blev när du var 19 år. Så du måste steppa upp. Du kan inte bli complacent (nöjd, självbelåten), det funkar inte här. Det kan vara jobbigt, men är också väldigt kul och utmanande.
Huvudkontoret i Solna, där Charlotta Sund tillbringar den största delen av sin arbetstid, ser ut som de flesta andra kontor. Men då och då reser hon till rymdbasen Esrange som är en betydligt mer spännande plats och själva hjärtat i bolaget.
SSC:s verksamhet är uppdelad i fyra områden: raketer och ballonger för forskning, markstationer för satellitkommunikation, expertkompetens till rymdmissioner och – inom kort – uppskjutning av satelliter.
– Forskningssidan är kärnan, där vår verksamhet på Esrange började på 60-talet. I samarbete med exempelvis universitet, NASA och ESA (den amerikanska och den europeiska rymdorganisationen) skjuter vi upp sondraketer och ballonger. Med hjälp av dem kan forskare göra olika experiment i en miljö utan gravitation. Forskningen genomsyrar vår kultur: här gör vi något gott, här tar vi mänskligheten vidare.
Största intäkterna kommer från SSC:s verksamhet för satellitkommunikation. Sådana finns på Esrange men också på platser i bland annat Chile, Australien, USA och Kanada. Stationerna plockar ner data och kommunikation från rymden och skickar kommandon till farkoster. Nyligen användes markstationerna när amerikanska Firefly Aerospace landade på månen för att göra experiment. Den typen av uppdrag följer Charlotta Sund i realtid.
– Det är nervkittlande! Allt måste fungera och ett sådant uppdrag innehåller flera kritiska moment. Först uppskjutning, sedan landningen och därefter förbindelsen så att man får data.
Det tredje området är en konsultverksamhet. Medarbetare i flera europeiska länder jobbar tillsammans med de stora institutionerna i olika rymdmissioner.
Sist, men inte minst, jobbar SSC för att kunna skjuta upp satelliter från Esrange.
– Vi är lite svävande på när det kommer att ske. Det är ett avancerat teknikprojekt och just nu vågar jag inte lova något. Det kostar väldigt mycket pengar och vi behöver ha våra finanser under kontroll. Vi är ett ganska litet bolag och därför behöver vi se över hur mycket resurser vi kan ösa in i det här.
Pengarna, ja. SSC är ett statligt bolag. Nyligen fick de – liksom andra statliga bolag – krav på sig att vara lönsamma. Det var också en av anledningarna att just Charlotta Sund, erkänt duktig på att jobba med lönsamhet, fick jobbet som vd.
– Utan det kravet hade jag aldrig tackat ja till det här jobbet, för jag är så fostrad i att det ska finnas lönsamhet i ett bolag. Det betyder inte att bolaget har drivits på ett felaktigt sätt innan, men det har haft en annan styrning. Rymden har heller inte varit en så boomande industri som den är i dag. Tidigare var verksamheten enbart forskningsorienterad, men drivs nu även av kommersiella krafter. Det gäller inte bara SSC utan det gäller globalt.
Men pengar att tjäna finns, det är Charlotta Sund övertygad om.
– Och jag brukar säga att vi får mer frihet om vi tjänar pengar. Då kan vi satsa på nya, spännande projekt. Om vi inte tjänar några pengar blir det jättejobbigt. Det försöker jag prata mycket om.
Tycker folk att det är jobbigt?
– Det tror jag inte. Men de kanske inte tycker att det är så intressant. Det är intressantare att prata om nästa rymdmission eller nya tekniska lösningar än att prata om marginaler eller om vi kan leverera ett projekt i tid. Men vi behöver göra både och. Men alla behöver ju inte göra allt, vi är ett team.
Charlotta Sund beskriver medarbetarna som ”extremt engagerade”. Det är, förstås, enbart en fördel för en vd. Men det gäller samtidigt att medarbetarna lägger sin energi och entusiasm på rätt ställen.
– Ibland känns det som att jag är den tråkiga i rummet. Att jag alltid är den som frågar ”Hur lönsamt är det?”. Det är en ny ledarskapsutmaning för mig, jämfört med tidigare arbetsplatser. Jag trodde nog att jag skulle jobba mer med att lära mig saker om rymden, men har ägnat väldigt mycket tid åt intern effektivitet. På min lediga tid får jag se till att lära mig mer om rymden.
Nej, ledig tid är inte så mycket ledig tid för Charlotta Sund. Så har det nästan alltid varit – och hon har varit beredd att betala priset för det.
– Det är alltid något som går i huvudet på mig. Det inskränker ganska mycket på mitt privatliv. Har man min läggning kan allt alltid bli lite bättre, det finns inga begränsningar. Då gäller det att ibland säga till sig själv att nu räcker det, det här är tillräckligt bra.
Andra gånger gäller det att ha förståelse för att medarbetarna inte alltid presterar på topp.
– Som ledare måste man vara ödmjuk och det är något jag har lärt mig under åren. Jag har större förståelse för andra människor nu än jag hade när jag blev chef första gången. Jag förstår att saker händer i livet som påverkar en. Man kan bli sjuk, man kan ha svårigheter med sina barn, saker händer i ens relationer, föräldrar går bort. Jag var runt 30 år när jag blev chef första gången och då var min livserfarenhet mer begränsad.
Kan alla lära sig att bli en bra chef?
– Ja. Men man behöver en empatisk grund. Det är viktigt att ha med den empatiska biten, även när det är tufft. På Ericsson sa jag upp folk varje år. Men kan man avsluta med någon och ha en relation efteråt, kanske till och med vara referent, då har man lyckats ta med sig sitt empatiska jag.
SSC har 750 anställda, utspridda över Sverige och världen. När alla jobbar tillsammans med en tydlig vision är det roligast att vara chef, tycker Charlotta Sund.
– När vi kan komplettera varandra. När tekniker med spetskompetens kan arbeta tillsammans med medarbetare som vet hur man driver projekt och har koll på ekonomin. När vi har jobbat länge med ett nytt projekt eller nytt system och gör det tillsammans. Jag gillar inte soloprestationer eller ”hjältar” inom organisationen. Alla behövs och min uppgift är se till att grupperna fungerar bra.
Hur gör du det?
– Ibland handlar det om att lösa konflikter, att se att en konflikt är på väg att uppstå och få ihop medarbetarna igen. Att ibland gå in och detaljstyra och ibland lätta från rummet. Att vara tydlig med vart vi ska. Det handlar mycket om att anpassa ledarskapet utifrån gruppen och medarbetarna. Att ge tydlig återkoppling och ha bra dialog med sina medarbetare. Och att fira segrar. Både på grupp- och individnivå. Men det behöver jag bli bättre på.
Kan du fira egna framgångar?
– Jag är nästan alltid inne i nästa grej. När något har löst sig börjar jag direkt fundera över vad som inte fungerar. Men det är bra att tvinga sig själv att tänka på det som gick bra, trots att man kanske har haft en riktig skitdag. Det tar jag med mig ibland.
Är det en del av din framgång, att du aldrig har varit riktigt nöjd?
– Det låter ju hemskt, som att jag har haft ett tråkigt liv. Jag tycker att jag har haft ett roligt liv. Jag tror snarare att det handlar om att jag har sagt ja. Många som har varit i min situation; tre barn ganska tätt och en man som har jobbat mycket, har varit försiktigare i arbetslivet trots att jag har upplevt dem som mycket smartare och duktigare än vad jag har varit. Men jag har sagt ja och varit orädd.
Namn: Charlotta Sund
Gör: Vd för SSC.
Okänd sida: Älskar trädgårdar. "Om jag inte hade blivit civilingenjör hade jag blivit trädgårdsmästare."
