Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Arbetsplatsen som ser styrkan i diagnosen

Autism är inte ett systemfel, bara ett annat operativsystem. Det menar man på Unicus som enbart anställer personer med diagnosen. Men inte av omtanke, utan för att det är en god affär.
Publicerad
Ett ljust kontorshotell
Unicus är inte som andra it-konsultföretag. Här måste man ha en autismdiagnos för att bli anställd. De flesta av Unicus konsulter jobbar ute hos kunderna, men några sitter i företagets kontorshotell. Foto: Colourbox.

Elin Blom öppnar en kontorsdörr, sticker in huvudet och säger god morgon till sina medarbetare. Fortsätter till kontorshotellets automat och hämtar kaffe.

Det är tyst och lugnt. En kontrast till Triangelns köpcentrum och station utanför med sitt myller av cyklister, bussar och resenärer med rullväskor på väg till tåget.

Det har gått nästan tre år sedan Elin Blom började jobba på Unicus i Malmö som kontorschef. Med sig hade hon en stark vilja att förändra arbetslivet.

– Jag kommer från en miljö där flera omkring mig har diagnoser. Och jag har sett hur det påverkar deras liv och möjligheter. Det är så oförtjänt att personer med så mycket begåvning och så många styrkor ska behöva leva med en självbild att de inte är kapabla, att de inte är duktiga bara för att de har ett annat sätt att funka på. Det är det huvudsakliga skälet till att jag jobbar här på Unicus, säger Elin Blom.

Kontorschefen Elin Blom.
Kontorschefen Elin Blom tycker att det är synd att begåvade personer ska leva med en självbild att de inte är kapabla. Foto: Johan Bävman

Unicus är nämligen inte som andra it-konsultföretag. Här måste man vara autist för att bli anställd.

– Många av våra konsulter har tidigare varit arbetslösa och exkluderade från arbetslivet. Nu jobbar de med kvalificerade uppgifter på stora företag som Eon, Skanska och Alfa Laval.

Men det handlar inte om välgörenhet, poängterar Elin Blom, tvärtom.

– Vårt mål är att visa att det går att göra bra affärer genom att göra bra saker. Det är 100 procent business, med 100 procent hjärta.

Innan hon anställdes på Unicus jobbade hon som säljare och ledare i försäkringsbranschen. Nu chefar hon över Unicus åtta konsulter i Malmö. De flesta sitter ute hos företagen, men ett par, tre sköter sitt arbete från kontorshotellet. Elin Blom har kontinuerlig kontakt med alla och är aldrig längre bort än ett telefonsamtal.

"Vårt mål är att visa att det går att göra bra affärer genom att göra bra saker. Det är 100 procent business, med 100 procent hjärta."

 

Att vara tydlig och respektfull är viktiga egenskaper när man ska leda autister, menar hon.

– Men för mig är det inte mer utmanande att vara chef för någon som har autism jämfört med någon som inte har det. Skillnaden är att det kan vara andra saker som är utmanande. Det kan ibland ta energi med alla förberedelser, som att jag inför ett möte måste vara tydlig med mötets syfte och vilka som ska vara med. Å andra sidan vinner man efteråt alltid tid och energi på alla förberedelser, säger hon.

Det är också viktigt att inte linda in sina budskap. Man ska inte förvänta sig att autister kan snappa upp saker mellan raderna.

– Vi har en rak och ärlig kommunikation och det underlättar otroligt mycket. Är det något problem får jag veta det utan omsvep. Ibland blir jag chockad när jag möter den ”vanliga” världen och blir påmind om hur svårt det kan vara att säga vad man menar.

Unicus historia i Sverige började den 15 augusti 2016 i Stockholm. Då satt Anders Barnå hemma i sin favoritfåtölj och kollade Linkedinflödet på sin telefon. Han stannade till vid en annons. Det norska företaget Unicus sökte någon som var villig att starta verksamheten i Sverige. Anders Barnå blev intresserad.

Anders Barnå
Anders Barnå, vd.

– Jag hade varit i konsultbranschen sedan 1995 och drivit bolag och byggt tillväxt. Men var ganska sliten och tyckte att glädjen lite grann hade försvunnit. Jag funderade på vad som är viktigt i livet och behövde något mer än att bara öka resultat och omsättning, säger han.

Han insåg att Unicus kunde vara det han omedvetet letade efter, särskilt när han började läsa in sig på autism.

– Jag förstod vilka utmaningar den här gruppen har vad gäller arbetslöshet. Samtidigt som de sitter på förmågor som många kunder har behov av. Att kunna bidra till att arbetslösa får arbete – på samma gång som det blir en bra affär för både bolaget och kunderna – var det jag behövde för att hitta tillbaka till arbetsglädjen.

Elin Blom i en rulltrappa.
Det är inte bara konsulterna på Unicus som har diagnoser - det finns även chefer som själva har fått en. Konsultchefen Elin Blom är en av dem. Foto: Johan Bävman

Men detta var en utmaning med tanke på hur it-branschen ofta fungerar.

– Inom den ”vanliga” it-branschen aktar man sig för allt som annorlunda. Man blir ganska duktig på att notera om någon avviker det minsta, eftersom det är svårsålt. Kunderna köper konsulter baserat på vad de gjort förut och därför är det viktigt att ha ett cv med en massa erfarenheter.

Unicus kom in på marknaden med en helt egen affärsidé. Anders Barnå beskriver försäljningsarbetet som en kombination av försäljning och utbildning.

– Vi måste lära våra presumtiva kunder vad autism är och vilka fördelar det ger. Autister är individer, men det gemensamma är att de är väldigt analytiska och intresserade av it och teknik. Generellt finns det alltid ett rätt och ett fel, och det passar den autistiska hjärnan på ett bra sätt.

"Att känna att man är en person som inte verkar klara av det som andra klarar – det är mörkt"

Sedan Unicus i Sverige startade i Stockholm 2017 har företaget rekryterat ett 60-tal konsulter och även öppnat kontor i Göteborg och Malmö. Bland Unicus cirka 25 kunder finns, utöver de redan nämnda, företag som Vattenfall, SEB, Postnord och Scania.

För att bli konsult på Unicus ska man inte skicka in något brev eller cv, utan svara på några frågor på företagets webbplats. Därefter kanske man kallas till intervju. De som anställs börjar med en tolv veckor lång praktik inom företaget, innan de går ut i uppdrag hos någon kund.

Unicus ger sina konsulter hörlurar så att de ska kunna skärma av sig och ser till att de får en arbetsplats som passar individens behov, exempelvis att ingen kan passera bakom ens rygg.

Ute hos kunden får konsulterna en särskild workbuddy, en person som utbildas lite extra i vad autism är. Konsulten och workbuddyn coachas så att de tillsammans kan lösa frågor och situationer som uppkommer på arbetsplatsen. Det kan handla om allt från var man ställer matlådan, till klädkoder och möteskultur.

På Unicus hemsida kan man läsa medarbetarintervjuer med några av företagets konsulter. En del har varit arbetslösa tidigare, andra har haft kvalificerade arbeten men inte passat in. Flera tycker att det är skönt att nu kunna vara öppna med sin autism och vad den betyder för deras situation, i stället för att hålla allt inombords.

Men det är inte bara konsulterna på Unicus som har diagnoser. Här finns chefer som har en närstående med diagnos, eller så har de själva fått en. Elin Blom är en av dem.

– Jag fick en adhd-diagnos i vuxen ålder. Om jag hade fått den i skolåldern hade jag fått verktyg att förstå mig själv, vilket hade sparat mycket psykiskt lidande, säger hon.

Hon säger att det finns tusentals barn i Sverige i dag som omfattas av skolplikt, men inte deltar i undervisningen. Det syns att det gör henne upprörd.

– Det handlar ofta om barn med diagnoser. De klarar inte av att vara i skolan. Sedan blir de vuxna och så fortsätter det på samma sätt. De har svårt att få jobb. Att känna att man är en person som inte verkar klara av det som andra klarar – det är mörkt, alltså.

 "Jag har kontakt med personer som inte vågar berätta att de har en diagnos. Det är tragiskt. De finns därute, men syns inte."

Det finns också ett stort mörkertal när det gäller antalet autister i arbetslivet, enligt Anders Barnå. Många är chefer över autister eller har kollegor med autism utan att veta om det. Autisterna försöker anpassa sig och lider i det tysta.

Anders Barnå anser att arbetsplatserna måste förändras så att de passar alla typer av människor. Det skulle gynna även dem som inte har några diagnoser och skapa ett bättre samhälle.

– Jag har en del kontakt med personer som är anställda ute hos olika företag och som inte har vågat berätta att de har en diagnos, utan har blivit anställda ändå. De vill ha en relation med oss för att ha en reservlina om det en dag skulle skita sig för dem. Det är tragiskt. De finns därute, men syns inte. 

Text: NICKLAS NORDSTRÖM

DIAGNOS MED ETT BRETT SPEKTRUM

  •  Autism är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, npf. Exakt varför vissa får autism är inte klart, men det är delvis ärftligt. 
  •  Autism påverkar hur hjärnan hämtar in, bearbetar och hanterar information. Hur man lär sig nya saker, kommunicerar med andra människor och fungerar socialt. 
  •  Svårigheterna vid autism är av olika grad, utan några tydliga gränser och kallas därför för ett spektrum. 
  • Tecken på autism kan vara att man har svårt att kommunicera och anpassa sig i socialt samspel med andra. Det kan också handla om att man har stort fokus på några få intressen eller aktiviteter. 
  • Personer med autism har ofta utmaningar att hantera förändringar eller situationer som är otydliga och inte följer någon plan eller överenskommelse. 
  • Autism är ingen sjukdom utan ett sätt att vara. Man fungerar kort sagt på ett annorlunda sätt än vad som oftast förväntas i samhället.

Källa: 1177

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

5 skäl att skippa medarbetarsamtalet

Som chef förväntas du ha medarbetarsamtal varje år. Men hur bra är de egentligen? Mindre bra om du frågar ledarskapsutvecklaren Charlotta Wikström som ger tips på hur du kan göra i stället.
Petra Rendik Publicerad 13 januari 2025, kl 06:01
En kvinna på medarbetarsamtal med tre chefer. Alla ler.
Skippa medarbetarsamtalet - ge feedback dagligen. Regelbunden återkoppling visar att du bryr dig om dina medarbetares utveckling. Satsa på att ge konstruktiv feedback tre gånger per dag för bästa resultat. Foto: Colourbox.

 

1 Feedback varje dag

Spara inte återkopplingen till medarbetarsamtalet. Ge den regelbundet, helst varje dag. Det visar att du bryr dig om dina medarbetares utveckling och framgångar. Bestäm att du ska ge konstruktiv feedback tre gånger per dag – det är svårt, men träning ger resultat.

2 Mål och verksamhetsplan

Ha alltid verksamhetsmålet som bas när du pratar med dina medarbetare om deras utveckling och behov. Vad har vi för mål och hur ska vi göra för att uppnå resultat? Se till att alla verkligen har koll på planen.

3 Använd rikmodellen

RIK står för Resultat, Insats och Kompetens. Använd modellen en gång i veckan, till exempel under teamets morgonmöte. Vad ska ni uppnå i veckan som kommer? Vad behöver ni för att lyckas och hur kan du som chef stötta? Har alla den kompetens som krävs för att nå målet?

4 Skaffa en kompis

Se till att det finns förutsättningar för alla i ditt team att internt ha en mentor eller “buddy“ att prata lite mer informellt med, som stöttar och inspirerar. Det stärker sammanhållningen i teamet och det är ju ofta då de bästa resultaten uppstår.

5 Bygg relationer

I slutändan handlar allt om tillit. För att medarbetarna ska utvecklas och trivas bör du jobba på relationen med dem. En närvarande, coachande chef skapar en psykologisk trygghet där medarbetarnas utveckling står i fokus, vilket leder till resultat.

Därför kan samtalen misslyckas

Problem hanteras inte i tid. Chefer tenderar ibland att skjuta upp viktiga och svåra diskussioner till utvecklingssamtalen i stället för att genast ta itu med det som skaver.

Planen hinner bli inaktuell. En utvecklingsplan som bestäms under ett medarbetarsamtal en gång om året hinner bli inaktuell. Man fokuserar mer på det som hänt i stället för att blicka framåt.

Det är tidskrävande. Mallar och formulär passar inte in på alla (förutom möjligtvis HR), men måste ändå fyllas i och rapporteras vidare.

Ledarskap

Vattenfalls Anna Borg: ”I krisen utvecklas man som mest”

Rädda världen, rädda industrisatsningen i norr och samtidigt tjäna pengar åt staten. Vattenfalls vd Anna Borg har att göra om dagarna – och nätterna.
Publicerad 10 januari 2025, kl 06:02
Anna Borg, vd, Vattenfall.
Anna Borg leder Vattenfall mot att bli koldioxidneutrala och för att klara den gröna industriutvecklingen i norr. FOTO: Oskar Lind.

Artikeln sammanfattad:

 

Vattenfalls roll i Sveriges energiomställning

 Vattenfall, under ledning av Anna Borg, spelar en nyckelroll i Sveriges övergång till koldioxidneutralitet genom att utveckla ny kärnkraft och havsbaserad vindkraft, förutsatt att de får rätt stöd från staten.

Anna Borgs ledarskap och erfarenheter

Anna Borg har en lång karriär inom energisektorn och har haft flera ledande roller som har förberett henne för att hantera kriser som covid-pandemin och energikrisen.

Utmaningar och framtidsvisioner

Borg betonar vikten av att kombinera lönsamhet med grön omställning och att statligt stöd är avgörande för att genomföra stora energiprojekt. Hon förespråkar också ett globalt pris på koldioxidutsläpp för att driva den gröna omställningen.

 

Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.

Ljushallen på Vattenfalls huvudkontor i Solna är fylld av medarbetare. I trappor, på balkonger och framför scenen trängs folk för att få en glimt av huvudpersonen. Och runt om i världen tittar anställda på direktsändningen av ”All staff meeting” som Anna Borg håller två gånger om året. Uppåt 21 000 medarbetare närvarar på ett eller annat sätt för att få höra vad vd:n har att säga.

Statliga energijätten Vattenfall har en nyckelposition när Sverige ställer om samhälle och industri från fossilberoende till ett mer koldioxidneutralt förhållningssätt: Vattenfall är ett av de bolag som kan bygga eventuell ny kärnkraft och projektera ny havsbaserad vindkraft – om de bara får rätt förutsättningar från staten. Det är bland annat de här sakerna hon talar om. Vi återkommer strax till energipolitiken.

Rungande applåder och sedan ett lämmeltåg av anställda som strömmar från kontoret, som lär har varit extra välfyllt denna dag. Lugnet lägger sig. Ett avlägset tickande ljud från ett pingisbord är det enda som hörs när Anna Borg en stund senare kommer till intervjun. För att få till en timmes samtal med henne har vi fått vänta över ett års tid. Och det är kanske inte så konstigt. Det vilar ett stort ansvar på hennes axlar, men hon verkar långt ifrån tyngd.

– Intensivt är det. Men roligt och spännande. Att den fråga jag brinner för är så avgörande för industrin, Sverige och hela Europa är stimulerande, säger hon på ett sätt som gör att man tror henne.

Jag har alltid gillat dynamiken mellan människor

Anna Borgs första stapplande steg mot att bli en av energibranschens mest inflytelserika personer började med en konsultroll på Vattenfall under 1990-talet i samband med avregleringen av svensk elmarknad 1996. Så småningom blev hon anställd och hade många olika roller, framför allt inom försäljning. Hon har alltid tyckt att det är spännande att vara nära kunderna, vilket bottnar i ett intresse för människor. Den första chefsrollen fick hon innan hon fyllt 30 år och det var inom trading, det vill säga handel med råvaror.

– Det hände mycket inom Vattenfall under de här åren och jag fick chansen att prova mig fram även som ledare. Det var inte självklart till en början, men det gick ganska bra för mig. Jag har alltid gillat dynamiken mellan människor, vare sig det är kunder eller kollegor i ett rum.

Tre olika roller under åren tycker hon själv har lagt grunden för att hon var lämplig som vd för Vattenfall när chansen dök upp 2020. Som ansvarig för konsumentförsäljning på Vattenfall lärde hon sig att bygga starka team med olika kompetenser och att skapa bra kultur och arbetssätt.

Covid och energikris - samtidigt

Som Nordenchef på Klarna, där hon gjorde en avstickare under ett par år, jobbade hon med digitala affärsmodeller och kundupplevelser i en helt annan miljö än på Vattenfall. Den tredje rollen som gav stora ledarutmaningar var återkomsten till Vattenfall som finanschef och så småningom vd och koncernchef.

– Det var både covid och energikris samtidigt och en väldigt stor osäkerhet. Mycket handlade om krishantering, då tycker jag att man utvecklas som mest.

– I alla de här tre rollerna har det funnits inslag av effektivisering, att lägga ner delar av verksamheten eller att växa. Den gemensamma nämnaren är förändring. Det är jag bra på och tycker är kul – man ska inte sätta mig i en förvaltande roll. Då är risken att jag börjar förändra något i alla fall, som inte behövdes, och det ska man ju inte göra.

Anna Borg, vd, Vattenfall.
Anna Borg är en hårt arbetande chef som pratar energifrågor även på fritiden. FOTO: Oskar Lind.

Motsatsen till en förvaltande roll hade hon under perioden med pandemi som sedan övergick i energikris – en av de mest dramatiska perioderna i Anna Borgs yrkesliv.

– När priserna steg och svängde så mycket fick alla våra kunder och partner problem. Allt var i gungning och jag minns att jag kvällen före nyårsafton satt ch förhandlade med ägaren till ett bolag för att de finansiella flödena mellan bolagen skulle fungera. Vi satt också och förhandlade med andra stater. Det gick ju bra, men det var otroligt viktigt att vi var sammansvetsade och att vi hade korta beslutsvägar.

Vad blev ditt bidrag i den situationen?

– Jag tycker att ledarskap handlar mycket om transparens och det jobbar jag med. Det gäller att få reda på hur saker är på riktigt för att kunna hantera dem på ett bra sätt. Tack vare det kunde vi klara de komplexa situationer vi hamnade i och fatta snabba beslut. Det tror jag var väldigt viktigt.

– Jag har också en bra förmåga att kunna se saker i ett sammanhang och förstå vad som behöver göras för att komma framåt. Då är det lättare att få människor med sig. Det skapar engagemang.

Alla de här erfarenheterna och egenskaperna som Anna Borg har byggt upp kommer väl till pass när energifrågan plötsligt har hamnat mitt i debatten. Att kunna hitta samarbeten med industriföretag som Volvo eller Basf är en viktig del. Men också att stå stadigt på marken när det bråkas om kraftslag och när det kommer politiska utspel.

– Det är olyckligt att det har blivit en splittring i synen på olika teknologier och kraftslag eftersom det behövs en mix av dem alla. Men jag är glad att kärnkraften är tillbaka på agendan. Det är en viktig pusselbit. Men den är inte svaret på alla frågor.

Drog i nödbromsen för vindkraftspark

Alla som har följt debatten vet att regeringen har gått ut stenhårt med vallöften om ny kärnkraft och att man nyligen har varit tvungen att göra villkoren mer fördelaktiga för att locka energibolag som skulle kunna producera ny kärnkraft – det vill säga till exempel Vattenfall. Men riktigt framme verkar det inte som att man är:

– Utredningen om riskdelning är ett bra steg. En utbyggnad är för stor för ett enskilt bolag att bära. Staten måste stå för sin del och alla måste veta att förutsättningarna inte ändras efter fyra eller åtta år.

Då hade det varit enklare för Vattenfall att producera ny energi via den planerade vindkraftsparken ute till havs på Kriegers flak utanför Skånes kust. Äntligen var alla tillstånd på plats – men i september drog Vattenfall i nödbromsen. Orsaken var att regeringen inte längre ville låta staten ta kostnaden för anslutningen till stamnätet, vilket skulle göra hela satsningen olönsam. Även den tyska energijätten RWE hotar att dra sig ur ett stort projekt utanför Öland om inte staten är med på något sätt.

– Den här anläggningen hade varit ett bra och viktigt tillskott för Sverige och den skulle kunna realiseras i närtid.

Det är viktigt att förstå varför det behövs en utbyggnad av elproduktionen, tycker Anna Borg. Flera stora transformationer pågår samtidigt. Dels en geopolitisk, där Sverige behöver bli mer självförsörjande, dels en grön transformation för att göra industrin och transportsektorn fossilfri.

– Just nu är det många företag som har investeringsplaner som kommer att öka behovet av fossilfri elproduktion i Sverige. Men det är inte hugget i sten att planerna blir av just här. Om det är mer lönsamt att göra investeringar i andra delar av världen kommer bolagen att göra det i stället.

Mitt i storpolitiken och klimatkrisen försöker Anna Borg att navigera både som ledare och som människa.

– Jag funderar mycket över ansvaret vi har. Klimatkrisen är vår tids stora ödesfråga. På tio år har Vattenfall fasat ut mycket av koldioxidutsläppen och vi har en helt annan portfölj i dag. Vi ska nå netto noll senast 2040 och har certifierat våra mål. Jag tror inte att det kommer finnas många framgångsrika företag med stora koldioxidutsläpp om 20 år.

Jag är övertygad om att enda sättet att driva global grön omställning är att använda den kraft som finns i näringslivet

Utmaningen är att behålla lönsamheten samtidigt som bolaget ställer om. Utan lönsamhet inga investeringar i grön omställning, men utan grön omställning heller ingen lönsamhet på sikt.

– Jag är övertygad om att enda sättet att driva global grön omställning är att använda den kraft som finns i näringslivet. Det kommer aldrig att räcka med statliga subventioner. Men om jag bara fick önska en sak är det att det skulle finnas ett globalt pris på koldioxidutsläpp. Det tror jag är bästa sättet att driva den frågan och få fram innovationskraften.

Energifrågan går inte att lämna på kontoret för Anna Borg. Den följer henne även i privatlivet på ett annat sätt än tidigare. Överallt i hennes vardag ska det diskuteras elavtal, kärnkraft och ny teknik. Och hon gillar det.

– Energi är så spännande! Att få den inblick som jag får i ny teknologi är fantastiskt. Från att köra elbil, som jag gör, till nästa steg där bilarnas batterier skulle kunna användas i elsystemet när bilen inte används. Många är nyfikna på branschen, vilket är jättebra. Mer el i samhället kommer också att betyda fler jobb. Bara i Sverige kommer vi att behöva anställa mer än 1 500 personer per år.

Farligt tappa markkontakten som ledare

Förmågan att lyssna, samtala och förstå de stora sammanhangen, men också de mindre, är kanske det närmaste man kommer att kunna ringa in Anna Borgs ledarskap. För samtidigt som hon behärskar nattliga förhandlingar med andra stater verkar hon kunna hantera det personliga mötet på kontoret. Hon kan stå på scenen utan att sväva i väg eller glömma bort ett ”hej, hur mår du” vid kaffemaskinen.

– Ju högre position man får i en organisation, desto trevligare blir folk. Men det farligaste för en ledare tror jag är att tappa markkontakten. För att kunna fatta rätt beslut behöver man veta hur det ser ut i verkligheten. Det är därför jag vill ha feedback. Det är inte säkert att jag gör som du säger alla gånger, men jag kommer att lyssna.

Text: Per Cornell. 

Anna Borg, vd, Vattenfall.
Vill ha feedback. Vattenfalls vd Anna Borg uppskattar raka besked från kollegorna och ogillar att bli struken medhårs. FOTO: Oskar Lind.

DET HÄR ÄR ANNA BORG

GÖR: Vd och koncernchef för Vattenfall.

LÖN: 1 450 000 kronor i månaden

ÅLDER: 53.

BOR: I Stockholm.

FAMILJ: Man, två vuxna barn och en bonusdotter.

UTBILDNING: Ekonomi och statsvetenskap vid Uppsala universitet.

STYRELSEUPPDRAG: I Wallenbergägda FAM och Ruter Dam.

OKÄND TALANG: Jag kan laga en god middag av det som råkar finnas i kylen – och är en fena på att fickparkera.

10 SNABBA TILL ANNA BORG, VATTENFALL:

Det första du gör på morgonen?

– Dricker kaffe och läser nyheter.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– Det beror lite på om jag är på huvudkontoret i Solna eller besöker någon av våra andra marknader, som Tyskland och Nederländerna. Mycket möten med medarbetare och kunder samtidigt som jag försöker vara ute i verksamheten så mycket som möjligt – det är roligast.

Hur mycket jobbar du?

– Kanske 70 timmar i veckan. Ibland mer och ibland mindre.

Vad gör du om du får en stund över under arbetsdagen?

– Rör på mig, blir mycket stillasittande annars.

Hur är det att ha dig som chef?

– Det måste du nog fråga andra om, men jag försöker vara den chef jag själv skulle vilja ha: en som lyssnar, utmanar, är transparent och stöttar när det behövs.

Din relation till facket?

– Mycket bra. De fackliga representanterna hos oss har bra kunskap om verksamheten och framför rimliga och relevanta synpunkter. Vattenfall har många medarbetare som är anslutna till facket och jag har regelbundna möten och diskussioner med våra representanter.

Får du prata mycket kärnkraft/energi privat?

– Ja, energi är en integrerad del av människors vardag och engagerar många, framför allt på sista tiden.

Tänker du mer på ditt eget koldioxidavtryck?

– Ja, jag kör elbil till exempel. Det är både bra och kul. Den är skön att köra och den är tyst. Har man tryckt på gaspedalen i en bil med elmotor så tycker man en bensinbil reagerar ganska långsamt.

Hur kopplar du bort jobbet?

– När jag är med min familj och mina vänner, tränar eller läser en bra bok.

När släcker du sänglampan?

– Vid 23. Sömn är en underskattad aktivitet.