Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så vet du om du har en engagerad chef

Har din chef tydliga mål och är rättvis? Grattis – det kommer göra dig mer effektiv på jobbet. Här är checklistan i sex punkter som visar om chefen är engagerad och bra.
Elisabeth Brising Publicerad
Enagerat team.
Enligt studier finns sex förmågor som en chef ska ha för att kunna kallas engagerad. Foto: Shutterstock

Hur känns det med din chef? Ledarskapet har stor betydelse för både prestation och hälsa på arbetet enligt Lina Ejlertsson, folkhälsovetare, forskare och föreläsare inom återhämtning i arbetsvardagen. 

Lina Ejlertsson. Foto: Privat

På Instagram driver hon kontot @återhämtningsforskaren där hon listat sex faktorer som visar om en chef är engagerad. 

– Vi vet att en engagerad chef påverkar välbefinnandet och möjligheten till återhämtning, säger Lina Ejlertsson. 

SÅ VET DU OM DU HAR EN ENGAGERAD CHEF

  1. Min chef behandlar alla medarbetare rättvist och respektfullt.
     
  2. Min chef främjar en känsla av gemenskap och samarbete i arbetsgruppen.
     
  3. Min chef har en tydlig och inspirerande vision för framtiden.
     
  4. Min chef uppmuntrar alla medarbetare att utvecklas så mycket som möjligt.
     
  5. Min chef litar på mig att fatta beslut inom mitt ansvarsområde.
     
  6. Min chef ger regelbunden och konstruktiv återkoppling på mitt arbete.

Lista av Lina Ejlertsson @återhämtningsforskaren på Instagram. 

En engagerad chef kan kommunicera visioner och mål på ett tydligt sätt som motiverar anställda enligt Lina Ejlertsson. En annan pusselbit är stöd och uppmuntran.

– En chef som ger mig stöd när jag behöver det och uppmuntran kopplat till jobbet jag gör, men också stöttar min utveckling. 

En del i det engagerade ledarskapet handlar om rättvisa och likabehandling. 

– Det är nära kopplat till psykologisk trygghet, att man får gehör för sina idéer och blir respekterad. 

Skapar vi-känsla i gruppen

Engagerade chefer jobbar också aktivt med att skapa en känsla av samhörighet i teamet.

Till receptet ”bra chef” hör också förmågan att ha tillit till den anställdas autonomi. 

– Att det finns självbestämmande och att chefen litar på en. Att jag kan fatta viktiga beslut och har frihet att utföra jobbet på bästa sätt, att chefen kan delegera, säger Lina Ejlertsson. 

Föregår med gott exempel

Till sist är det viktigt att chefen ger kontinuerlig feedback och även uppmuntrar till återhämtning. Ledare kan föregå med gott exempel i det hälsofrämjande arbetet. 

En engagerad chef kan bidra till att anställda får återhämtning under arbetsdagen, visar studier bland annat av Lina Ejlertsson. 

Hur går det till?

– Uppfyller chefen den här checklistan för engagemang kan det främja medarbetarnas upplevelse av återhämtning. 

Om man inte har en engagerad chef - vad kan man göra då?

– Försök hitta en kollega som ger dig energi, en som du litar på och kan reflektera med. 

Läs mer:
Schaufeli's principer om engagerat ledarskap kan en läsa om här: Schaufeli W. Engaging leadership: how to promote work engagement? Frontiers in psychology

Lina Ejlertssons studier på Lunds universitet finns här.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek