Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så får du till bra snack på jobbet

Samarbetsproblem, skvaller och tystnadskultur. Hur stoppa trist stämning på arbetsplatsen? Anders Rydell vet. Han är psykolog och författare till boken Snacka om kommunikation: Om gott snack på jobbet.
Elisabeth Brising Publicerad
Två personer pratar med varandra och ler.
Vi har alla lite olika kommunikationsstilar, men det går att lära sig förstå andras sätt att uttrycka sig på. Lär dig främja psykologisk trygghet för bättre kommunikation på jobbet Foto: Shutterstock

 

Anders Rydell
Anders Rydell. Foto: Zelda Ringström

Vad är ”gott snack” på jobbet?

– Det som krävs för ett smidigt samarbete. Som bra samspel i teamet där vi behöver varandra i arbetet, psykologisk trygghet och kunskap om att vi har olika kommunikationsstilar som kan krocka, men att man kan lära sig andra stilar. 

Vad innebär psykologisk trygghet?

– Att man vågar ge lite jobbig feedback, ställa frågor och visa på egna svårigheter och misstag. Tystnadskultur är motsatsen. Då är man rädd att fråga och ge feedback och tassar på tå, vilket leder till sämre utveckling.

Hur skapas psykologisk trygghet? 

– Till exempel genom att så många som möjligt i arbetsgruppen exponerar sig för sin sårbarhet, visar på egna misstag, problem och dilemman som man har erfarenhet av i yrket. 

Tips för effektiv kommunikation

Har du några tips för bra kommunikation?

– När det krånglar till sig tänker vi lätt att det har med andra att göra, att man är drabbad. Men pröva att gå in med inställningen att du har med saken att göra, du behöver vara med och lösa det. Sammanfattningsregeln kan vara hjälpsam – att man löpande stämmer av hur budskap landar hos mottagare.  

Att kommunicera kring nedskärningar och förändring i en organisation är ofta svårt. Finns det smidiga organisationsförändringar?

– Det krävs en tydlig förklaring från ledningen om bakgrund och syfte. Visa varför ni ska mot en viss destination. Oförutsägbarheten ligger i arbetslivets natur i dag och kommer kanske bli ännu mer påtaglig. Men försök bli kompis mentalt med att du inte vet något om framtiden och träna på att acceptera det i högre utsträckning. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Skiftlaget där snällheten genomsyrar allt

När Timmy Söderlund valde Oskar Frisk till sitt dreamteam på läkemedelsföretaget Octapharma hade han en enda gyllene regel: I det här skiftlaget hjälps vi åt. Ingen lämnas i sticket.
Petra Rendik Publicerad 26 februari 2025, kl 06:04
 Oskar Frisk och Timmy Söderlund
För Oskar Frisk och Timmy Söderlund är snällhet något som genomsyrar hela arbetsplatsen på Octapharma. Anders G. Warne

När Oskar Frisk, läkemedelstekniker på Octapharma i Stockholm, fick veta att han var tvungen att byta skiftlag blev han först ledsen och lite orolig. Han trivdes ju så otroligt bra i sitt nuvarande team. Var skulle han hamna nu?

När hans mamma några veckor senare frågade hur det kändes med de nya arbetskamraterna svarade han att det var jättebra, på alla vis.

– Jag blev oerhört positivt överraskad, för alla trivdes väldigt bra med varandra och Timmy var precis så som jag hade hört att han skulle vara, säger Oskar Frisk.

Timmy Söderlund är Oskar Frisks och de tio kollegornas teamleader. Han skruvar lite generat på sig när han hör berömmet. Men blir också glad, för det är ett kvitto på att hans noggranna rekrytering har lönat sig. Det handlar om en grupp som trots olika åldrar (20 till närmare 60), kön, etnicitet och religion verkligen klickar med varandra.

– Gruppen är min prio. Det har hänt att jag nekat människor att komma till oss för att magkänslan sagt att individen – trots att de varit jättebra och kompetenta – inte hade fungerat med teamet. Med det sagt, magkänslan stämmer inte alltid.

 

Viktigast: Respekt och omtänksamhet

Både Oskar Frisk och Timmy Söderlund tycker att det viktigaste på en arbetsplats eller i en grupp är respekt och omtänksamhet. Och det kändes redan när de två träffades första gången.

– Timmy poängterade verkligen att i den här gruppen hjälps vi åt. Ibland uppstår dödtid i en process – då ser man sig runt efter någon som har mer att göra och hugger i. Ingen lämnas i sticket, säger Oskar Frisk.

För honom är en snäll arbetsplats synonymt med en trygg arbetsplats. Han vet att han backas upp av sina kollegor från det att han stämplar in till att han stämplar ut.

– Och jag har en chef som skulle kriga för mig om det behövdes.

Timmy Söderlund själv säger att han försöker vara en professionell ledare som är tillgänglig, lyssnar på personalen och ställer upp för sin grupp. Han ska tåla att bli kritiserad av sina medarbetare när han gör något tokigt. 
– Om vi hjälper varandra kommer hjälpen tillbaka, vilket han medger händer då och då.

– Det ska vara högt i tak – på riktigt. Men sedan får andra svara på om jag lyckats vara den chef jag alltid själv velat ha.

För Timmy Söderlund var just detta att ställa upp för varandra det allra viktigaste när han för några år sedan fick chansen att bilda sitt drömlag. Och det var något han upplevde var ganska sällsynt, särskilt i större grupper – man gör klart sitt, tar sin rast och går hem.

– Hos oss är det alltid en eller två individer som under perioder har det extra tungt. Om vi hjälper varandra kommer hjälpen tillbaka. Då avverkar vi arbetsuppgifterna mer harmoniskt utan stress och utan att våra ryggar tar stryk. För det är ett fysiskt jobb vi har med långa arbetspass och treskift.

 

Snällkultur ekonomiskt lönsam

Det lönar sig på så många plan att jobba så, menar Timmy Söderlund. Trivs medarbetarna så får man en lojal grupp med hög arbetsmoral där alla levererar och där sjukfrånvaro är låg. Det ska vara kul att komma till jobbet.

Alla i teamet har lärt sig uppskatta varandra, alla kan fika ihop.

– Oskar som är yngst umgås nästan mest med den av oss som är äldst, berättar Timmy Söderlund.

Finns det då inget som skaver? Jo såklart, vi är ju människor, men det är mest smågrejer, tycker både Oskar Frisk och Timmy Söderlund. Gruppen har kommit fram till gemensamma förhållningsregler som lyfts ofta på de återkommande arbetsplatsträffarna. Man har listat det som fungerar bra och det som kan förbättras – som att diska kaffekoppar efter sig och skippa onödigt smågnäll.

– Personalen kommer ofta med synpunkter som har med beteenden att göra. Genom att prata om det har vi fått bort slarv och är alltid hjälpsamma mot varandra.

Det är inte så svårt när man själv har skapat regler som gynnar allas trivsel, säger Timmy Söderlund.

Båda tror att en snällkultur är ekonomiskt lönsam i längden. Oskar Frisk är inne på att den måste börja uppifrån och sippra ut i verksamheten, men sedan måste förstås alla göra sitt. Varje dag.

– Att vara snäll en dag och inte nästa? Det är inte att vara snäll. Snällhet ska frodas över tid och alla ska försöka spela samma ton. Då blir det bra, säger Oskar Frisk.