Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Arbetsplatsen som ser styrkan i diagnosen

Autism är inte ett systemfel, bara ett annat operativsystem. Det menar man på Unicus som enbart anställer personer med diagnosen. Men inte av omtanke, utan för att det är en god affär.
Publicerad
Ett ljust kontorshotell
Unicus är inte som andra it-konsultföretag. Här måste man ha en autismdiagnos för att bli anställd. De flesta av Unicus konsulter jobbar ute hos kunderna, men några sitter i företagets kontorshotell. Foto: Colourbox.

Elin Blom öppnar en kontorsdörr, sticker in huvudet och säger god morgon till sina medarbetare. Fortsätter till kontorshotellets automat och hämtar kaffe.

Det är tyst och lugnt. En kontrast till Triangelns köpcentrum och station utanför med sitt myller av cyklister, bussar och resenärer med rullväskor på väg till tåget.

Det har gått nästan tre år sedan Elin Blom började jobba på Unicus i Malmö som kontorschef. Med sig hade hon en stark vilja att förändra arbetslivet.

– Jag kommer från en miljö där flera omkring mig har diagnoser. Och jag har sett hur det påverkar deras liv och möjligheter. Det är så oförtjänt att personer med så mycket begåvning och så många styrkor ska behöva leva med en självbild att de inte är kapabla, att de inte är duktiga bara för att de har ett annat sätt att funka på. Det är det huvudsakliga skälet till att jag jobbar här på Unicus, säger Elin Blom.

Kontorschefen Elin Blom.
Kontorschefen Elin Blom tycker att det är synd att begåvade personer ska leva med en självbild att de inte är kapabla. Foto: Johan Bävman

Unicus är nämligen inte som andra it-konsultföretag. Här måste man vara autist för att bli anställd.

– Många av våra konsulter har tidigare varit arbetslösa och exkluderade från arbetslivet. Nu jobbar de med kvalificerade uppgifter på stora företag som Eon, Skanska och Alfa Laval.

Men det handlar inte om välgörenhet, poängterar Elin Blom, tvärtom.

– Vårt mål är att visa att det går att göra bra affärer genom att göra bra saker. Det är 100 procent business, med 100 procent hjärta.

Innan hon anställdes på Unicus jobbade hon som säljare och ledare i försäkringsbranschen. Nu chefar hon över Unicus åtta konsulter i Malmö. De flesta sitter ute hos företagen, men ett par, tre sköter sitt arbete från kontorshotellet. Elin Blom har kontinuerlig kontakt med alla och är aldrig längre bort än ett telefonsamtal.

"Vårt mål är att visa att det går att göra bra affärer genom att göra bra saker. Det är 100 procent business, med 100 procent hjärta."

 

Att vara tydlig och respektfull är viktiga egenskaper när man ska leda autister, menar hon.

– Men för mig är det inte mer utmanande att vara chef för någon som har autism jämfört med någon som inte har det. Skillnaden är att det kan vara andra saker som är utmanande. Det kan ibland ta energi med alla förberedelser, som att jag inför ett möte måste vara tydlig med mötets syfte och vilka som ska vara med. Å andra sidan vinner man efteråt alltid tid och energi på alla förberedelser, säger hon.

Det är också viktigt att inte linda in sina budskap. Man ska inte förvänta sig att autister kan snappa upp saker mellan raderna.

– Vi har en rak och ärlig kommunikation och det underlättar otroligt mycket. Är det något problem får jag veta det utan omsvep. Ibland blir jag chockad när jag möter den ”vanliga” världen och blir påmind om hur svårt det kan vara att säga vad man menar.

Unicus historia i Sverige började den 15 augusti 2016 i Stockholm. Då satt Anders Barnå hemma i sin favoritfåtölj och kollade Linkedinflödet på sin telefon. Han stannade till vid en annons. Det norska företaget Unicus sökte någon som var villig att starta verksamheten i Sverige. Anders Barnå blev intresserad.

Anders Barnå
Anders Barnå, vd.

– Jag hade varit i konsultbranschen sedan 1995 och drivit bolag och byggt tillväxt. Men var ganska sliten och tyckte att glädjen lite grann hade försvunnit. Jag funderade på vad som är viktigt i livet och behövde något mer än att bara öka resultat och omsättning, säger han.

Han insåg att Unicus kunde vara det han omedvetet letade efter, särskilt när han började läsa in sig på autism.

– Jag förstod vilka utmaningar den här gruppen har vad gäller arbetslöshet. Samtidigt som de sitter på förmågor som många kunder har behov av. Att kunna bidra till att arbetslösa får arbete – på samma gång som det blir en bra affär för både bolaget och kunderna – var det jag behövde för att hitta tillbaka till arbetsglädjen.

Elin Blom i en rulltrappa.
Det är inte bara konsulterna på Unicus som har diagnoser - det finns även chefer som själva har fått en. Konsultchefen Elin Blom är en av dem. Foto: Johan Bävman

Men detta var en utmaning med tanke på hur it-branschen ofta fungerar.

– Inom den ”vanliga” it-branschen aktar man sig för allt som annorlunda. Man blir ganska duktig på att notera om någon avviker det minsta, eftersom det är svårsålt. Kunderna köper konsulter baserat på vad de gjort förut och därför är det viktigt att ha ett cv med en massa erfarenheter.

Unicus kom in på marknaden med en helt egen affärsidé. Anders Barnå beskriver försäljningsarbetet som en kombination av försäljning och utbildning.

– Vi måste lära våra presumtiva kunder vad autism är och vilka fördelar det ger. Autister är individer, men det gemensamma är att de är väldigt analytiska och intresserade av it och teknik. Generellt finns det alltid ett rätt och ett fel, och det passar den autistiska hjärnan på ett bra sätt.

"Att känna att man är en person som inte verkar klara av det som andra klarar – det är mörkt"

Sedan Unicus i Sverige startade i Stockholm 2017 har företaget rekryterat ett 60-tal konsulter och även öppnat kontor i Göteborg och Malmö. Bland Unicus cirka 25 kunder finns, utöver de redan nämnda, företag som Vattenfall, SEB, Postnord och Scania.

För att bli konsult på Unicus ska man inte skicka in något brev eller cv, utan svara på några frågor på företagets webbplats. Därefter kanske man kallas till intervju. De som anställs börjar med en tolv veckor lång praktik inom företaget, innan de går ut i uppdrag hos någon kund.

Unicus ger sina konsulter hörlurar så att de ska kunna skärma av sig och ser till att de får en arbetsplats som passar individens behov, exempelvis att ingen kan passera bakom ens rygg.

Ute hos kunden får konsulterna en särskild workbuddy, en person som utbildas lite extra i vad autism är. Konsulten och workbuddyn coachas så att de tillsammans kan lösa frågor och situationer som uppkommer på arbetsplatsen. Det kan handla om allt från var man ställer matlådan, till klädkoder och möteskultur.

På Unicus hemsida kan man läsa medarbetarintervjuer med några av företagets konsulter. En del har varit arbetslösa tidigare, andra har haft kvalificerade arbeten men inte passat in. Flera tycker att det är skönt att nu kunna vara öppna med sin autism och vad den betyder för deras situation, i stället för att hålla allt inombords.

Men det är inte bara konsulterna på Unicus som har diagnoser. Här finns chefer som har en närstående med diagnos, eller så har de själva fått en. Elin Blom är en av dem.

– Jag fick en adhd-diagnos i vuxen ålder. Om jag hade fått den i skolåldern hade jag fått verktyg att förstå mig själv, vilket hade sparat mycket psykiskt lidande, säger hon.

Hon säger att det finns tusentals barn i Sverige i dag som omfattas av skolplikt, men inte deltar i undervisningen. Det syns att det gör henne upprörd.

– Det handlar ofta om barn med diagnoser. De klarar inte av att vara i skolan. Sedan blir de vuxna och så fortsätter det på samma sätt. De har svårt att få jobb. Att känna att man är en person som inte verkar klara av det som andra klarar – det är mörkt, alltså.

 "Jag har kontakt med personer som inte vågar berätta att de har en diagnos. Det är tragiskt. De finns därute, men syns inte."

Det finns också ett stort mörkertal när det gäller antalet autister i arbetslivet, enligt Anders Barnå. Många är chefer över autister eller har kollegor med autism utan att veta om det. Autisterna försöker anpassa sig och lider i det tysta.

Anders Barnå anser att arbetsplatserna måste förändras så att de passar alla typer av människor. Det skulle gynna även dem som inte har några diagnoser och skapa ett bättre samhälle.

– Jag har en del kontakt med personer som är anställda ute hos olika företag och som inte har vågat berätta att de har en diagnos, utan har blivit anställda ändå. De vill ha en relation med oss för att ha en reservlina om det en dag skulle skita sig för dem. Det är tragiskt. De finns därute, men syns inte. 

Text: NICKLAS NORDSTRÖM

DIAGNOS MED ETT BRETT SPEKTRUM

  •  Autism är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, npf. Exakt varför vissa får autism är inte klart, men det är delvis ärftligt. 
  •  Autism påverkar hur hjärnan hämtar in, bearbetar och hanterar information. Hur man lär sig nya saker, kommunicerar med andra människor och fungerar socialt. 
  •  Svårigheterna vid autism är av olika grad, utan några tydliga gränser och kallas därför för ett spektrum. 
  • Tecken på autism kan vara att man har svårt att kommunicera och anpassa sig i socialt samspel med andra. Det kan också handla om att man har stort fokus på några få intressen eller aktiviteter. 
  • Personer med autism har ofta utmaningar att hantera förändringar eller situationer som är otydliga och inte följer någon plan eller överenskommelse. 
  • Autism är ingen sjukdom utan ett sätt att vara. Man fungerar kort sagt på ett annorlunda sätt än vad som oftast förväntas i samhället.

Källa: 1177

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Lista: Så blir du chefen alla vill ha

Vill du bli en omtyckt drömchef som alla medarbetare vill ha? Här är pusselbitarna som kan ta dig dit.
Elisabeth Brising Publicerad 29 januari 2026, kl 06:01
Bygg engagemang i gruppen och coacha effektivt. Det finns knep för att bli både omtyckt och framgångsrik som ledare. Foto: Colourbox

1. Bygg engagemang

Nej, du kan inte tvinga någon att bli engagerad, men det finns faktorer som påverkar gruppers engagemang. Att ha en god psykosocial arbetsmiljö, stark vi-känsla, tydlig företagskultur och starka team är viktigt. 

Konflikter, oro och missnöje dränerar arbetslusten och sänker produktiviteten. Dessutom gör det att talanger riskerar att lämna, vilket kan försämra arbetsplatsens rykte. 

2. Lär dig coacha effektivt  

En omtyckt chef ställer fler frågor än den pratar själv. Det är kontentan i ett coachande ledarskap. Var nyfiken och låt den som upplever problem komma med förslag på egna lösningar.

Du behöver inte motivera vuxna människor eller lösa alla deras utmaningar. Däremot behöver du vara ett bollplank som ställer de frågor de kan hitta svaret på. Ha höga positiva förväntningar. Uppmana medarbetare att våga testa olika lösningar på problem.

3. Ställ de viktigaste frågorna 

Den coachande chefens viktigaste frågor till medarbetaren är: 

Vad tänker du nu? 
Vad vill du? 
Vad behöver du? 
Vilka alternativ ser du? 
Vilka lösningar blir bäst för dig? 
När ska du göra det här? 
Och: Vad behöver du för stöd?

4. Acceptera att allt förändras 

AI, tech, geopolitik, pandemi, naturkatastrofer. Samhället förändras rekordsnabbt. Som chef behöver du sprida lugn, hopp och vara flexibel. Viljan att testa nytt och navigera tryggt i osäkerhet är viktiga egenskaper hos dagens ledare.

5. Skulle medarbetarna rekommendera dig? 

85 procent skulle rekommendera sin chef, enligt en enkät från Simployer. Ett ganska högt betyg. Men vågar du fråga vad medarbetarna tycker om ditt ledarskap? De flesta chefer har goda referenser från chefskollegor och överordnade. Men skulle dina medarbetare ösa beröm över dig?

6. Varning för petighet och floskler

Att vara noggrann är en sak, att framföra kritik konstruktivt en annan. Undvik att rutinmässigt korrigera andras arbete, detaljstyra och försöka hitta fel. Ge även feedback på det som fungerar bra. 

Undvik maktspråk som onödigt krångliga termer för att linda in saker eller få budskapet att framstå som mer avancerat än det är.

Källa: Simployers HR-expert Cecilia Fredriksson. 

Ledarskap

Att vara ung chef – och misslyckas

Hon blev hotellchef som 25-åring, men under Jény Meiras ledarskap sade en tredjedel av personalen upp sig. Det blev en nyttig läxa. Nu har hon lärt sig att lyssna och leda med empati.
Publicerad 12 januari 2026, kl 06:02
Hotellchefen Jény Meira i hotellreception.
För hotellchefen Jény Meira är ett gott ledarskap när organisationen fungerar utan att chefen ständigt behövs – först då har man gjort sitt jobb bra. Foto: Linn Bergbrant

När du ser tillbaka på din tid som ung chef – vad var svårast i början?

– Att inte bli tagen på allvar. Jag fick ofta frågan: ”Kan jag prata med din chef i stället?” Därför gjorde jag många avtal på telefon och ibland fick en äldre kollega fronta även om svaren var mina. Det var frustrerande men nödvändigt för att få igenom det jag ville.

För tolv år sedan såg ditt ledarskap helt annorlunda ut. Du har tidigare sagt att du själv aldrig hade velat jobba för dig – ”vilken hemsk människa!” Kan du utveckla?

– Jag hade så svårt att släppa kontrollen och detaljstyrde allt in i minsta detalj. Hotellet var min bebis och min uppfattning var att alla anställda borde ta hand om det precis som jag gjorde. Men alla har sina olika förutsättningar och är i olika stadier i livet. Jag var tvungen att förstå mig på människor bättre innan jag kunde leda. Vändpunkten kom när en verkligen uppskattad medarbetare sade upp sig – och påpekade att jag styrde med rädsla. Kunde lilla jag vara skrämmande? Insikten blev att lägga mitt ego åt sidan.

Hur förändrades ditt sätt att leda?

– Jag gick massor av ledarskapsutbildningar och lärde mig att anpassa informationen efter hur människor tar den till sig – vissa föredrar skriftligt, andra fysiska demonstrationer eller upprepningar. Vi började ha tätare samtal med personalen och fokusera mer på dem. Resultatet märktes snabbt med bättre gästbetyg, färre sjukdagar och mindre personalomsättning.

– Det viktigaste verktyget har varit emotionellt ledarskap – EQ, emotionell intelligens. I dag tar jag ett steg tillbaka och försöker hitta lösningar tillsammans med mina medarbetare.

Vilka för- och nackdelar ser du med en chefsroll tidigt i livet?

– En nackdel är att inte veta vem man är som ledare. Som ung tjej ville jag hävda mig och försökte kräva respekt i stället för att förtjäna den. Jag hamnade också i fällan att härma andra. Fördelen är att man är formbar och kan hitta sin egen ledarstil. Många gånger kan självförtroende vara bättre än erfarenhet. Det är oftast då man får tjänster man vill ha. Kunskapen kan komma i efterhand.

Hur bygger man självförtroende som ung, tvivlande chef?

– Fira dina bedrifter och se vad du faktiskt har gjort. Människorna som säger att du har gjort skillnad för dem – kom ihåg den känslan och kör på!

Text: Elle Carlsson

JÉNY MEIRA

GÖR: Hotell- och personalchef på Quality Hotel Carlia i Uddevalla med cirka 50 anställda.
ÅLDER: 37.
KARRIÄR: Receptionist på Carlia vid 19. Hotellchef vid 25, och åtta år senare delägare. Utvecklat verksamheten från ett mindre B&B till hotell med takbar och spa i Strawberrykedjan.
UTBILDNING: Yrkeshögskoleutbildning till resekonsult och flera fristående ekonomi- och ledarskapskurser.

Ledarskap

Är du plommon eller ägg?

Det saknas en tydlig riktning bland dagens chefer. De är ägg med hårt skal och löst innehåll. I stället borde de vara plommon – flexibla, med en tydlig kärna. Det menar två ledarskapsexperter.
Publicerad 8 januari 2026, kl 06:00
Chefer med ett mjukt och följsamt yttre och med en stabil och pålitlig kärna - som ett plommon - har blivit en bristvara i dagens arbetsliv. Det menar psykologerna Ola Jameson och Magnus Stalby.

Hur är du som chef – plommon eller ägg? Förhoppningsvis ett mjukt och följsamt plommon med en stabil och pålitlig kärna. Och inte ett ägg som under ett hårt men skört skal har ett löst och oformligt innehåll. Under sina många år (snart sammanlagt 50) har organisationskonsulterna och psykologerna Ola Jameson och Magnus Stalby mött en hel del riktigt fina plommon. Men den senaste tiden tycks de ha blivit en bristvara.

– Något verkar ha hänt i ledarskapet, det fattas någonting viktigt. En riktning, en förståelse och en tydlighet. En moralisk kompass och en kärna, sammanfattar Ola Jameson, som tillsammans med Magnus Stalby gett sig ut på en vindlande och reflekterande resa för att finna vad som saknas i vårt alltmer komplexa arbetsliv.

Det har resulterat i boken På spaning efter ledarskapets kärna där de med hjälp av sitt stora musikintresse och favoritlåtar av bland annat David Bowie, Kraftwerk, Nick Cave och Depeche Mode fångar in sina insikter och erfarenheter. Målet är att röra om i grytan och mana till eftertanke för att kunna skapa förändring.

– Pendeln har svängt från detaljstyrning och mikromanagement till en diffus strävan efter tillit och ett otydligt självledarskap, som ingen riktigt begriper. Det är dags för en syntes mellan synsätten, säger Magnus Stalby.

Det försvåras av att vi i Sverige lever vi en stark konsensuskultur där chefer inte vågar sticka ut och ta plats, menar de.

– Det leder till ett undvikande som skapar osäkerhet hos medarbetarna. Men det är viktigt att vara tydlig och att kunna stå ut med att inte alla gillar en. Forskning visar att det är ett passivt snarare än ett aktivt ledarskap som gör mest skada för organisationer, påpekar Magnus Stalby.

Ola Jameson flikar in att det finns en envis missuppfattning om att tillit inte går att förena med att vara kravställande.

– Tydliga förväntningar skapar motivation. Tillit som bas för styrning tror vi däremot är en omöjlighet. Snarare uppstår tillit som en följd av tydliga förväntningar, slår han fast.

PSYKOLOGERNA PERSONLIGA KNEP

Så här gör organisationskonsulterna Ola Jameson och Magnus Stalby själva för att kunna hålla i längden: 
1. Underhåll dina relationer.

2. Lyft tunga saker ofta. Både på gym och i samtal.

3. Lyssna på massor av bra musik (gärna David Bowies Heroes ”som när allt kommer omkring förmodligen är världens bästa låt”).

Organisationskonsulterna och psykologerna Ola Jameson och Magnus Stalby. Foto: David Brohede

Med ett starkt och tydligt ledarskap följer också ett ansvar. En bra ledare lever enligt mottot: ”Är man stark så måste man vara snäll” eller ”With great power comes great responsibility”. En klokskap som återfinns hos superhjältar som Bamse och Spindelmannen. Därför är också nyfikenhet och lyssnande tidernas bästa ledarverktyg, enligt psykologduon. Chefer behöver öva sig i samtalsteknik för att kunna hantera olika typer av samtal – utvecklingssamtal, gränssättande samtal, inspirationssamtal med mera. Och grunden för ett bra är samtal samma sak: att vara tyst och lyssna, menar de.

– Att lyssna är kanske den viktigaste av alla ledaregenskaper. I det ligger också att kunna utgå från att vi ofta tänker olika och att ditt eget perspektiv kanske inte alltid är det enda eller rätta, säger Ola Jameson.

En annan bärande idé i boken är att kontroll och förutsägbarhet är en omöjlighet i dag. Såväl i livet som i arbetslivets organisationer.

– Världen är kaotisk snarare än linjär. Både ledare och medarbetare måste numera förhålla sig till det osäkra. Bristen på kontroll är det nya normala. Det gör att vi måste tänka om, vilket faktiskt också kan vara ganska spännande, menar Ola Jameson.

För att kunna navigera in i denna ovissa framtid behöver vi släppa på kontrollen och odla nya ledaregenskaper, menar de båda.

En sådan egenskap är psykologisk flexibilitet. I korthet innebär begreppet att kunna stå ut med obehag, tvivel, tristess och rädsla. Och att dessutom erkänna och acceptera de obekväma känslorna. Men att samtidigt våga agera – trots obehaget.

Så hittar du din värderingskompass

”Kärna”, ”värderingar”, ”riktning” och ”moralisk kompass” – visst låter det bra. Men hur gör jag för att hitta rätt? Här är några sätt:

 Avsätt regelbunden tid för reflektion. Det går inte bara att spela match. Lika viktigt är att träna, vila och reflektera. → Fundera över vilken förebild du har. Vilka egenskaper har den personen? Vad står hen för? Vad och hur gör din förebild – och vad kan du lära dig av det? Hur vill du att ditt eftermäle som chef ska vara?  Fråga dig själv: Vart vill jag? Vad gör jag? Hur fungerar det?  Var nyfiken!

Då hjälper det att ha en stark kärna. Vikten av denna pålitliga plommonkärna går som en röd tråd genom organisationskonsulternas spaning.

Men vad betyder det egentligen?

Ola Jameson och Magnus Stalby framhåller att kärnan består av värderingar. Det vill säga idéer om vad som är viktigt i våra liv.

Som de formulerar det i boken: Värderingar fungerar som ett slags inre kompass. En kärna. Och det fina med den här inre värderingskompassen är att den hjälper oss att bete oss på ett sätt som för oss dit vi vill även när det stormar som värst.

Att sakna den moraliska kompassen är förödande, då hamnar du förr eller senare fel, varnar författarna. De inskärper också vikten av reflektion för att kunna vässa viktiga ledaregenskaper som kreativitet, nyfikenhet – och för att hitta och underhålla den egna plommonkärnan. Ett sätt att öppna för reflektion och perspektivskifte är alla former av kultur.

– Så sätt i gång att öva på perspektivskifte. Strecka en halv dag i kalendern och begrav dig i en bok. Läs alla Tintin-album. Gå på museum, lyssna på en podd, fågelsång, tystnad eller på världens bästa skiva, uppmanar Ola Jameson och Magnus Stalby.

Text: Gertrud Dahlberg

BLI EN MOTSTÅNDSKRAFTIG HJÄLTE

För att må bra och kunna prestera på topp behövs ett så kallat psykologiskt kapital. Det består av fyra mentala resurser vars engelska begrepp är: hope (hopp), efficacy (egenförmåga/självförtroende), resilience (motståndskraft) och optimism. De första bokstäverna i dessa ord bildar ordet ”hero”, det vill säga hjälte.

Här är de fyra resurserna och hur du uppnår dem:

H – hopp handlar om vägen framåt och att kunna sätta tillvaron i perspektiv. Viktigt är att veta vart du är på väg och vad du behöver för att nå dit. Och att tänka om när det inte funkar.

E – egenförmåga beskriver din tilltro till att du klarar av saker. Med andra ord en sorts självförtroende som du kan påverka och utveckla. Här gäller ordstävet ”övning är inlärningens moder”. Ola Jameson och Magnus Stalby citerar en strof från en av bandet Funkadelics låtar för att förklara: ”Free your mind and your ass will follow”.

R – resiliens visar förmågan att hämta sig från motgångar. Men också att vi inte faller bottenlöst när vi ibland ramlar. Sömn, mat och träning är viktigt. Även tid för reflektion ökar resiliensen: Vad är viktigt? Varför har jag blivit chef? Kan jag agera i enlighet med mina värderingar?

O – optimism handlar inte om något hurtigt som att ”tänka positivt”. Det bygger på att vi kan distansera oss från våra tankar och inte identifierar oss själva med dem. Exempelvis ”jag gjorde något dumt” i stället för ”jag är dum”. Optimismen handlar också om att inte ta på dig skuld över något du inte rår över. Men inte heller att skylla ifrån dig eller ducka när du är ansvarig.

Källa: Ola Jameson och Magnus Stalby.