Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Arbetsplatsen som ser styrkan i diagnosen

Autism är inte ett systemfel, bara ett annat operativsystem. Det menar man på Unicus som enbart anställer personer med diagnosen. Men inte av omtanke, utan för att det är en god affär.
Publicerad
Ett ljust kontorshotell
Unicus är inte som andra it-konsultföretag. Här måste man ha en autismdiagnos för att bli anställd. De flesta av Unicus konsulter jobbar ute hos kunderna, men några sitter i företagets kontorshotell. Foto: Colourbox.

Elin Blom öppnar en kontorsdörr, sticker in huvudet och säger god morgon till sina medarbetare. Fortsätter till kontorshotellets automat och hämtar kaffe.

Det är tyst och lugnt. En kontrast till Triangelns köpcentrum och station utanför med sitt myller av cyklister, bussar och resenärer med rullväskor på väg till tåget.

Det har gått nästan tre år sedan Elin Blom började jobba på Unicus i Malmö som kontorschef. Med sig hade hon en stark vilja att förändra arbetslivet.

– Jag kommer från en miljö där flera omkring mig har diagnoser. Och jag har sett hur det påverkar deras liv och möjligheter. Det är så oförtjänt att personer med så mycket begåvning och så många styrkor ska behöva leva med en självbild att de inte är kapabla, att de inte är duktiga bara för att de har ett annat sätt att funka på. Det är det huvudsakliga skälet till att jag jobbar här på Unicus, säger Elin Blom.

Kontorschefen Elin Blom.
Kontorschefen Elin Blom tycker att det är synd att begåvade personer ska leva med en självbild att de inte är kapabla. Foto: Johan Bävman

Unicus är nämligen inte som andra it-konsultföretag. Här måste man vara autist för att bli anställd.

– Många av våra konsulter har tidigare varit arbetslösa och exkluderade från arbetslivet. Nu jobbar de med kvalificerade uppgifter på stora företag som Eon, Skanska och Alfa Laval.

Men det handlar inte om välgörenhet, poängterar Elin Blom, tvärtom.

– Vårt mål är att visa att det går att göra bra affärer genom att göra bra saker. Det är 100 procent business, med 100 procent hjärta.

Innan hon anställdes på Unicus jobbade hon som säljare och ledare i försäkringsbranschen. Nu chefar hon över Unicus åtta konsulter i Malmö. De flesta sitter ute hos företagen, men ett par, tre sköter sitt arbete från kontorshotellet. Elin Blom har kontinuerlig kontakt med alla och är aldrig längre bort än ett telefonsamtal.

"Vårt mål är att visa att det går att göra bra affärer genom att göra bra saker. Det är 100 procent business, med 100 procent hjärta."

 

Att vara tydlig och respektfull är viktiga egenskaper när man ska leda autister, menar hon.

– Men för mig är det inte mer utmanande att vara chef för någon som har autism jämfört med någon som inte har det. Skillnaden är att det kan vara andra saker som är utmanande. Det kan ibland ta energi med alla förberedelser, som att jag inför ett möte måste vara tydlig med mötets syfte och vilka som ska vara med. Å andra sidan vinner man efteråt alltid tid och energi på alla förberedelser, säger hon.

Det är också viktigt att inte linda in sina budskap. Man ska inte förvänta sig att autister kan snappa upp saker mellan raderna.

– Vi har en rak och ärlig kommunikation och det underlättar otroligt mycket. Är det något problem får jag veta det utan omsvep. Ibland blir jag chockad när jag möter den ”vanliga” världen och blir påmind om hur svårt det kan vara att säga vad man menar.

Unicus historia i Sverige började den 15 augusti 2016 i Stockholm. Då satt Anders Barnå hemma i sin favoritfåtölj och kollade Linkedinflödet på sin telefon. Han stannade till vid en annons. Det norska företaget Unicus sökte någon som var villig att starta verksamheten i Sverige. Anders Barnå blev intresserad.

Anders Barnå
Anders Barnå, vd.

– Jag hade varit i konsultbranschen sedan 1995 och drivit bolag och byggt tillväxt. Men var ganska sliten och tyckte att glädjen lite grann hade försvunnit. Jag funderade på vad som är viktigt i livet och behövde något mer än att bara öka resultat och omsättning, säger han.

Han insåg att Unicus kunde vara det han omedvetet letade efter, särskilt när han började läsa in sig på autism.

– Jag förstod vilka utmaningar den här gruppen har vad gäller arbetslöshet. Samtidigt som de sitter på förmågor som många kunder har behov av. Att kunna bidra till att arbetslösa får arbete – på samma gång som det blir en bra affär för både bolaget och kunderna – var det jag behövde för att hitta tillbaka till arbetsglädjen.

Elin Blom i en rulltrappa.
Det är inte bara konsulterna på Unicus som har diagnoser - det finns även chefer som själva har fått en. Konsultchefen Elin Blom är en av dem. Foto: Johan Bävman

Men detta var en utmaning med tanke på hur it-branschen ofta fungerar.

– Inom den ”vanliga” it-branschen aktar man sig för allt som annorlunda. Man blir ganska duktig på att notera om någon avviker det minsta, eftersom det är svårsålt. Kunderna köper konsulter baserat på vad de gjort förut och därför är det viktigt att ha ett cv med en massa erfarenheter.

Unicus kom in på marknaden med en helt egen affärsidé. Anders Barnå beskriver försäljningsarbetet som en kombination av försäljning och utbildning.

– Vi måste lära våra presumtiva kunder vad autism är och vilka fördelar det ger. Autister är individer, men det gemensamma är att de är väldigt analytiska och intresserade av it och teknik. Generellt finns det alltid ett rätt och ett fel, och det passar den autistiska hjärnan på ett bra sätt.

"Att känna att man är en person som inte verkar klara av det som andra klarar – det är mörkt"

Sedan Unicus i Sverige startade i Stockholm 2017 har företaget rekryterat ett 60-tal konsulter och även öppnat kontor i Göteborg och Malmö. Bland Unicus cirka 25 kunder finns, utöver de redan nämnda, företag som Vattenfall, SEB, Postnord och Scania.

För att bli konsult på Unicus ska man inte skicka in något brev eller cv, utan svara på några frågor på företagets webbplats. Därefter kanske man kallas till intervju. De som anställs börjar med en tolv veckor lång praktik inom företaget, innan de går ut i uppdrag hos någon kund.

Unicus ger sina konsulter hörlurar så att de ska kunna skärma av sig och ser till att de får en arbetsplats som passar individens behov, exempelvis att ingen kan passera bakom ens rygg.

Ute hos kunden får konsulterna en särskild workbuddy, en person som utbildas lite extra i vad autism är. Konsulten och workbuddyn coachas så att de tillsammans kan lösa frågor och situationer som uppkommer på arbetsplatsen. Det kan handla om allt från var man ställer matlådan, till klädkoder och möteskultur.

På Unicus hemsida kan man läsa medarbetarintervjuer med några av företagets konsulter. En del har varit arbetslösa tidigare, andra har haft kvalificerade arbeten men inte passat in. Flera tycker att det är skönt att nu kunna vara öppna med sin autism och vad den betyder för deras situation, i stället för att hålla allt inombords.

Men det är inte bara konsulterna på Unicus som har diagnoser. Här finns chefer som har en närstående med diagnos, eller så har de själva fått en. Elin Blom är en av dem.

– Jag fick en adhd-diagnos i vuxen ålder. Om jag hade fått den i skolåldern hade jag fått verktyg att förstå mig själv, vilket hade sparat mycket psykiskt lidande, säger hon.

Hon säger att det finns tusentals barn i Sverige i dag som omfattas av skolplikt, men inte deltar i undervisningen. Det syns att det gör henne upprörd.

– Det handlar ofta om barn med diagnoser. De klarar inte av att vara i skolan. Sedan blir de vuxna och så fortsätter det på samma sätt. De har svårt att få jobb. Att känna att man är en person som inte verkar klara av det som andra klarar – det är mörkt, alltså.

 "Jag har kontakt med personer som inte vågar berätta att de har en diagnos. Det är tragiskt. De finns därute, men syns inte."

Det finns också ett stort mörkertal när det gäller antalet autister i arbetslivet, enligt Anders Barnå. Många är chefer över autister eller har kollegor med autism utan att veta om det. Autisterna försöker anpassa sig och lider i det tysta.

Anders Barnå anser att arbetsplatserna måste förändras så att de passar alla typer av människor. Det skulle gynna även dem som inte har några diagnoser och skapa ett bättre samhälle.

– Jag har en del kontakt med personer som är anställda ute hos olika företag och som inte har vågat berätta att de har en diagnos, utan har blivit anställda ändå. De vill ha en relation med oss för att ha en reservlina om det en dag skulle skita sig för dem. Det är tragiskt. De finns därute, men syns inte. 

Text: NICKLAS NORDSTRÖM

DIAGNOS MED ETT BRETT SPEKTRUM

  •  Autism är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, npf. Exakt varför vissa får autism är inte klart, men det är delvis ärftligt. 
  •  Autism påverkar hur hjärnan hämtar in, bearbetar och hanterar information. Hur man lär sig nya saker, kommunicerar med andra människor och fungerar socialt. 
  •  Svårigheterna vid autism är av olika grad, utan några tydliga gränser och kallas därför för ett spektrum. 
  • Tecken på autism kan vara att man har svårt att kommunicera och anpassa sig i socialt samspel med andra. Det kan också handla om att man har stort fokus på några få intressen eller aktiviteter. 
  • Personer med autism har ofta utmaningar att hantera förändringar eller situationer som är otydliga och inte följer någon plan eller överenskommelse. 
  • Autism är ingen sjukdom utan ett sätt att vara. Man fungerar kort sagt på ett annorlunda sätt än vad som oftast förväntas i samhället.

Källa: 1177

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Tecknad bild som symboliserar sämre betyg i medarbetarundersökning och brist på feedback.
När personalen sänker chefens betyg men vägrar berätta varför uppstår osäkerhet. Så råder mentorn chefer att bryta tystnaden. Illustration: Dennis Eriksson

FRÅGA MENTORERNA

Chef & Karriär är Kollegas systertidning och vänder sig till dig som är chef och medlem i Unionen.

Har du en fråga om ledarskap till någon av våra mentorer i Chef & Karriär. Mejla ola.rennstam@kollega.se

FRÅGA: Resultatet av vår årliga medarbetarundersökning stressar mig. Jag chefar över 15 personer och medarbetarnas omdöme om mitt ledarskap har gradvis försämrats de senaste åren. Problemet är att ingen vill berätta på vilket sätt det brister – när jag tagit upp frågan i grupp har det blivit tyst, och under individuella samtal har många viftat bort det.

På tidigare jobb har mitt ledarskap hyllats, men nu känner jag mig osäker i min roll. Företagsledningen känns ointresserad av undersökningen, samtidigt är det lite skönt att de hittills inte ifrågasatt de sviktande betyget.

Hur ska jag lyfta frågan med personalen, var kan jag hitta stöd i mitt ledarskap och bör jag vara proaktiv och ta upp det med min chef?
 

Alexandra Thomas

SVAR: Det måste kännas frustrerande när medarbetarundersökningen visar sämre resultat utan att någon ger konkreta exempel på vad du kan förbättra.

Att du vill förstå och komma till rätta med de sjunkande siffrorna är både ett modigt och positivt steg för att vända situationen. Jag rekommenderar att du fortsätter att skapa dialog med teamet. Försök få dem att förstå att detta är viktigt, både för ert jobb, era prestationer och för välmåendet i teamet.

I stället för att diskutera faktiska siffror, prova att jobba med gruppens dynamik och kommunikation. Det gör att du får en bättre uppfattning om hur pass trygga medarbetarna faktiskt är med dig och med varandra, och vad det kan finnas för bakomliggande orsaker till att de inte säger vad de tycker.

Finns det en rädsla för att kritisera dig som chef eller en oro för att öppen feedback ska leda till negativa konsekvenser?

Var tydlig med att du är öppen för konkreta synpunkter och uppskattar all hjälp du kan få för att kunna förbättra ditt ledarskap.

Parallellt med att du jobbar med gruppen skulle jag föra in specifika frågor i de individuella samtalen och fortsätta med följdfrågor om du får alltför svävande svar. Understryk att du vill kunna ge så bra förutsättningar som möjligt och att ärliga svar är avgörande för att ni tillsammans ska kunna vända trenden.

Fråga om vad som fungerar bra i ditt ledarskap, vad du kan göra mer eller mindre av, om det finns något som försvårar arbetet eller som du kan förändra.

Kom ihåg att du inte behöver lösa situationen själv. Ta hjälp av andra chefer i organisationen och var öppen mot din chef om att du inte är nöjd med svaren i undersökningen, men att du vill utvecklas och förstå vad det lägre resultatet står för.

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion, författare och inspirationsföreläsare.
ÅLDER: 46.
KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på bup.

Ledarskap

Valios vd: ”Jag vill vara förrädare”

Robert Auselius är lovprisad vd. I senaste numret av Chef och Karriär berättar han om hur han gick från att sälja barnmat till att bli chef för Valio i Sverige.
David Österberg Publicerad 8 maj 2026, kl 06:01
Valios vd Robert Auselius
Robert Auselius är vd för Valio. Under många år drömde han om ett toppjobb i Schweiz - men hamnade i stället i Finland. Karl Nordlund

Vad är du riktigt bra på?

– Musik är jag väldigt duktig på. Jag älskar musik. Jag lyssnar alltid på musik. Jag tror att jag tillhör den procent av Spotifys användare som lyssnar mest. Frustrerande för min fru när jag sätter på musik tidigt på morgonen.

Vad ser du helst på tv?

– Jag älskar Förrädarna och Robinson. Och Mästarnas mästare. Det är kanske inte fint nog, men de programmen älskar jag. Det är spännande med gruppdynamik. Jag hade gärna varit med i Förrädarna – och hade helst velat vara förrädare. Men jag hade haft otroligt hög puls, för jag är inte bra på att ljuga. Däremot tror jag att jag hade haft lätt att bygga förtroenden.

Vad ville du bli när du var liten?

– Mellan jag var 5 och 13–14 ville jag bli fotbollsproffs. Som Maradona eller Lothar Matthäus.

Vad skulle du vilja vara riktigt bra på?

– Om jag fick drömma fritt hade jag velat vara popstjärna. Rest världen runt och stått på scen. Det hade ju varit jättekul. Jag spelar lite gitarr, men inte på proffsnivå.

Vad har du för relation till facket?

– Vi har haft en god relation i de frågor där vi har samarbetat. Min bild är att facket är intresserat av dialog och samarbete.

När blev du vuxen?

– Första gången jag kände mig vuxen var när jag flyttade hemifrån och skulle betala mina egna räkningar och laga mat och så. Men riktigt vuxen blev jag kanske inte förrän jag blev pappa. Då var jag 26.

Kan alla bli en bra chef?

– För att bli en bra chef behöver du empati, nyfikenhet och lyhördhet. Och veta vem du själv är och vilka värderingar du har. De flesta kan lära sig att bli en bra chef, men det passar inte alla på grund av deras personlighet och intresse.

Hur ofta köper du mejeriprodukter från andra företag?

– Jag skulle inte köpa mjölk från Arla, men vill jag exempelvis ha crème fraiche blir jag tvungen att välja något annat än Valio. Man blir väldigt lojal med det företag man jobbar för. Jag köper fortfarande bara Zoégas kaffe, ett av Nestlés varumärken.

Är det jobbigt att vara tvåa efter Arla?

– Att ha hård konkurrens stimulerar mig. Det gör att vi alltid måste vara på tårna. Vi måste vara innovativa och förändringsbenägna. Det gör också att vi måste hitta nya affärsområden. I dag är vi inte bara ett traditionellt mejeri som säljer laktosfri mjölk. Vi är ett mejeri som gått från dairy till food.

Här hittar du hela reportaget.

Ledarskap

Fråga Mentorn: ”Vissa är missnöjda med mitt ledarskap”

Hur ska man agera om medarbetarna vill att man ska vara mer peppande men man samtidigt inte vill ändra sin person? Chef & Karriärs mentor Joachim Källsholm ger svar.
Ola Rennstam Publicerad 5 maj 2026, kl 06:00
Illustration: Dennis Eriksson

FRÅGA MENTORERNA

Chef & Karriär är Kollegas systertidning och vänder sig till dig som är chef och medlem i Unionen.

Har du en fråga om ledarskap till någon av våra mentorer i Chef & Karriär. Mejla ola.rennstam@kollega.se

FRÅGA: Jag fick mitt chefsjobb till stor del för att jag är expert på det it-system vi jobbar med, inte på grund av mina ledaregenskaper. För de flesta av mina medarbetare, som också är specialister, är det också det viktigaste: att jag förstår verksamheten i detalj och kan stötta när det behövs.

Men jag har några medarbetare i mitt team som vill att jag ska vara mer peppande och motiverande.

Hur ska jag göra? Jag kan inte ändra min person och jag funderar på hur mycket ”krut” det är rimligt att jag lägger på att försöka få till den här utvecklingen hos mig själv. Och hur ska jag kommunicera det här till gruppen? Tacksam för svar. 

 

SVAR: Jag förstår verkligen din känsla. Du har kommit in i din roll tack vare den du är, din erfarenhet, din förmåga att förstå verksamheten på djupet och ditt sätt att skapa trygghet omkring dig. Det är en stor del av ditt ledarskaps-dna och är inget du ska kompromissa med.

Samtidigt vill du göra rätt för ditt team och brottas med hur du ska möta de medarbetare som önskar mer pepp och motivation.

Låt mig först slå fast att det fina är att du inte behöver bli någon annan. Det räcker med små, ärliga beteenden som ligger nära din egen stil. För de flesta är tydlighet, trygghet, nyfikenhet och saklig uppskattning otroligt motiverande, med andra ord snarare finjusteringar än personlighetsförändringar.

Du kan ge motivation på ditt eget sätt, genom att visa när du är imponerad av kvaliteten i någons arbete, genom att lyfta någons insats i ett möte eller genom att ställa enkla frågor som: ”Vad skulle göra ditt jobb lättare just nu?” eller ”vad skulle ge dig energi i nästa steg?” Det är genuint och helt i linje med den du är utan att du behöver förvandlas till en överdrivet entusiastisk ledare.

Du behöver inte lägga särskilt mycket ”krut” på det här. Det handlar om små handlingar som gör stor skillnad för några få. Håll det fortsatt enkelt när du pratar med teamet och fortsätt att vara öppen. Du kan säga något i stil med: ”Jag vet att vi alla motiveras på olika sätt, och jag försöker utveckla mitt ledarskap för att möta fler av de behoven – men jag kommer alltid att göra det på ett sätt som känns äkta för mig”. Rätt kommunicerat gör det att folk både förstår och uppskattar dig mer, inte mindre.

Kort sagt och mitt råd – du ska inte tappa ditt ledarskaps-dna. Du ska bara låta det få en eller två nya nyanser. För det är precis så ledarskap utvecklas som bäst – när det sker på ett sätt som fortfarande känns som du.

JOACHIM KÄLLSHOLM

GÖR: Senior advisor i eget företag, flera styrelseuppdrag bland annat ordförande i FEA Security Services och Säkerhetsföretagen, tidigare vd och ledare i 30 år inom Securitas.
ÅLDER: 61.
HYLLAD FÖR: Opretentiös ledarstil.
KARRIÄR: Inom Securitas från 1984, via VD för Skandinavisk Parkeringstjänst. 2004-2010 vice vd för Securitas Sverige AB och divisionschef för Mobile i Sverige.