Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Arbetsplatsen som ser styrkan i diagnosen

Autism är inte ett systemfel, bara ett annat operativsystem. Det menar man på Unicus som enbart anställer personer med diagnosen. Men inte av omtanke, utan för att det är en god affär.
Publicerad
Ett ljust kontorshotell
Unicus är inte som andra it-konsultföretag. Här måste man ha en autismdiagnos för att bli anställd. De flesta av Unicus konsulter jobbar ute hos kunderna, men några sitter i företagets kontorshotell. Foto: Colourbox.

Elin Blom öppnar en kontorsdörr, sticker in huvudet och säger god morgon till sina medarbetare. Fortsätter till kontorshotellets automat och hämtar kaffe.

Det är tyst och lugnt. En kontrast till Triangelns köpcentrum och station utanför med sitt myller av cyklister, bussar och resenärer med rullväskor på väg till tåget.

Det har gått nästan tre år sedan Elin Blom började jobba på Unicus i Malmö som kontorschef. Med sig hade hon en stark vilja att förändra arbetslivet.

– Jag kommer från en miljö där flera omkring mig har diagnoser. Och jag har sett hur det påverkar deras liv och möjligheter. Det är så oförtjänt att personer med så mycket begåvning och så många styrkor ska behöva leva med en självbild att de inte är kapabla, att de inte är duktiga bara för att de har ett annat sätt att funka på. Det är det huvudsakliga skälet till att jag jobbar här på Unicus, säger Elin Blom.

Kontorschefen Elin Blom.
Kontorschefen Elin Blom tycker att det är synd att begåvade personer ska leva med en självbild att de inte är kapabla. Foto: Johan Bävman

Unicus är nämligen inte som andra it-konsultföretag. Här måste man vara autist för att bli anställd.

– Många av våra konsulter har tidigare varit arbetslösa och exkluderade från arbetslivet. Nu jobbar de med kvalificerade uppgifter på stora företag som Eon, Skanska och Alfa Laval.

Men det handlar inte om välgörenhet, poängterar Elin Blom, tvärtom.

– Vårt mål är att visa att det går att göra bra affärer genom att göra bra saker. Det är 100 procent business, med 100 procent hjärta.

Innan hon anställdes på Unicus jobbade hon som säljare och ledare i försäkringsbranschen. Nu chefar hon över Unicus åtta konsulter i Malmö. De flesta sitter ute hos företagen, men ett par, tre sköter sitt arbete från kontorshotellet. Elin Blom har kontinuerlig kontakt med alla och är aldrig längre bort än ett telefonsamtal.

"Vårt mål är att visa att det går att göra bra affärer genom att göra bra saker. Det är 100 procent business, med 100 procent hjärta."

 

Att vara tydlig och respektfull är viktiga egenskaper när man ska leda autister, menar hon.

– Men för mig är det inte mer utmanande att vara chef för någon som har autism jämfört med någon som inte har det. Skillnaden är att det kan vara andra saker som är utmanande. Det kan ibland ta energi med alla förberedelser, som att jag inför ett möte måste vara tydlig med mötets syfte och vilka som ska vara med. Å andra sidan vinner man efteråt alltid tid och energi på alla förberedelser, säger hon.

Det är också viktigt att inte linda in sina budskap. Man ska inte förvänta sig att autister kan snappa upp saker mellan raderna.

– Vi har en rak och ärlig kommunikation och det underlättar otroligt mycket. Är det något problem får jag veta det utan omsvep. Ibland blir jag chockad när jag möter den ”vanliga” världen och blir påmind om hur svårt det kan vara att säga vad man menar.

Unicus historia i Sverige började den 15 augusti 2016 i Stockholm. Då satt Anders Barnå hemma i sin favoritfåtölj och kollade Linkedinflödet på sin telefon. Han stannade till vid en annons. Det norska företaget Unicus sökte någon som var villig att starta verksamheten i Sverige. Anders Barnå blev intresserad.

Anders Barnå
Anders Barnå, vd.

– Jag hade varit i konsultbranschen sedan 1995 och drivit bolag och byggt tillväxt. Men var ganska sliten och tyckte att glädjen lite grann hade försvunnit. Jag funderade på vad som är viktigt i livet och behövde något mer än att bara öka resultat och omsättning, säger han.

Han insåg att Unicus kunde vara det han omedvetet letade efter, särskilt när han började läsa in sig på autism.

– Jag förstod vilka utmaningar den här gruppen har vad gäller arbetslöshet. Samtidigt som de sitter på förmågor som många kunder har behov av. Att kunna bidra till att arbetslösa får arbete – på samma gång som det blir en bra affär för både bolaget och kunderna – var det jag behövde för att hitta tillbaka till arbetsglädjen.

Elin Blom i en rulltrappa.
Det är inte bara konsulterna på Unicus som har diagnoser - det finns även chefer som själva har fått en. Konsultchefen Elin Blom är en av dem. Foto: Johan Bävman

Men detta var en utmaning med tanke på hur it-branschen ofta fungerar.

– Inom den ”vanliga” it-branschen aktar man sig för allt som annorlunda. Man blir ganska duktig på att notera om någon avviker det minsta, eftersom det är svårsålt. Kunderna köper konsulter baserat på vad de gjort förut och därför är det viktigt att ha ett cv med en massa erfarenheter.

Unicus kom in på marknaden med en helt egen affärsidé. Anders Barnå beskriver försäljningsarbetet som en kombination av försäljning och utbildning.

– Vi måste lära våra presumtiva kunder vad autism är och vilka fördelar det ger. Autister är individer, men det gemensamma är att de är väldigt analytiska och intresserade av it och teknik. Generellt finns det alltid ett rätt och ett fel, och det passar den autistiska hjärnan på ett bra sätt.

"Att känna att man är en person som inte verkar klara av det som andra klarar – det är mörkt"

Sedan Unicus i Sverige startade i Stockholm 2017 har företaget rekryterat ett 60-tal konsulter och även öppnat kontor i Göteborg och Malmö. Bland Unicus cirka 25 kunder finns, utöver de redan nämnda, företag som Vattenfall, SEB, Postnord och Scania.

För att bli konsult på Unicus ska man inte skicka in något brev eller cv, utan svara på några frågor på företagets webbplats. Därefter kanske man kallas till intervju. De som anställs börjar med en tolv veckor lång praktik inom företaget, innan de går ut i uppdrag hos någon kund.

Unicus ger sina konsulter hörlurar så att de ska kunna skärma av sig och ser till att de får en arbetsplats som passar individens behov, exempelvis att ingen kan passera bakom ens rygg.

Ute hos kunden får konsulterna en särskild workbuddy, en person som utbildas lite extra i vad autism är. Konsulten och workbuddyn coachas så att de tillsammans kan lösa frågor och situationer som uppkommer på arbetsplatsen. Det kan handla om allt från var man ställer matlådan, till klädkoder och möteskultur.

På Unicus hemsida kan man läsa medarbetarintervjuer med några av företagets konsulter. En del har varit arbetslösa tidigare, andra har haft kvalificerade arbeten men inte passat in. Flera tycker att det är skönt att nu kunna vara öppna med sin autism och vad den betyder för deras situation, i stället för att hålla allt inombords.

Men det är inte bara konsulterna på Unicus som har diagnoser. Här finns chefer som har en närstående med diagnos, eller så har de själva fått en. Elin Blom är en av dem.

– Jag fick en adhd-diagnos i vuxen ålder. Om jag hade fått den i skolåldern hade jag fått verktyg att förstå mig själv, vilket hade sparat mycket psykiskt lidande, säger hon.

Hon säger att det finns tusentals barn i Sverige i dag som omfattas av skolplikt, men inte deltar i undervisningen. Det syns att det gör henne upprörd.

– Det handlar ofta om barn med diagnoser. De klarar inte av att vara i skolan. Sedan blir de vuxna och så fortsätter det på samma sätt. De har svårt att få jobb. Att känna att man är en person som inte verkar klara av det som andra klarar – det är mörkt, alltså.

 "Jag har kontakt med personer som inte vågar berätta att de har en diagnos. Det är tragiskt. De finns därute, men syns inte."

Det finns också ett stort mörkertal när det gäller antalet autister i arbetslivet, enligt Anders Barnå. Många är chefer över autister eller har kollegor med autism utan att veta om det. Autisterna försöker anpassa sig och lider i det tysta.

Anders Barnå anser att arbetsplatserna måste förändras så att de passar alla typer av människor. Det skulle gynna även dem som inte har några diagnoser och skapa ett bättre samhälle.

– Jag har en del kontakt med personer som är anställda ute hos olika företag och som inte har vågat berätta att de har en diagnos, utan har blivit anställda ändå. De vill ha en relation med oss för att ha en reservlina om det en dag skulle skita sig för dem. Det är tragiskt. De finns därute, men syns inte. 

Text: NICKLAS NORDSTRÖM

DIAGNOS MED ETT BRETT SPEKTRUM

  •  Autism är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, npf. Exakt varför vissa får autism är inte klart, men det är delvis ärftligt. 
  •  Autism påverkar hur hjärnan hämtar in, bearbetar och hanterar information. Hur man lär sig nya saker, kommunicerar med andra människor och fungerar socialt. 
  •  Svårigheterna vid autism är av olika grad, utan några tydliga gränser och kallas därför för ett spektrum. 
  • Tecken på autism kan vara att man har svårt att kommunicera och anpassa sig i socialt samspel med andra. Det kan också handla om att man har stort fokus på några få intressen eller aktiviteter. 
  • Personer med autism har ofta utmaningar att hantera förändringar eller situationer som är otydliga och inte följer någon plan eller överenskommelse. 
  • Autism är ingen sjukdom utan ett sätt att vara. Man fungerar kort sagt på ett annorlunda sätt än vad som oftast förväntas i samhället.

Källa: 1177

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fråga Mentorn: ”Medarbetaren utfryst – hur ska jag agera?”

Hur ska man agera som chef om en medarbetare blir inte blir inbjuden till sociala aktiviteter av de övriga i gruppen? Bör man ta upp det eller avvakta? Chef & Karriärs mentor Alexandra Thomas ger svar.
Ola Rennstam Publicerad 17 oktober 2025, kl 06:01
Illustration: Dennis Eriksson

FRÅGA MENTORERNA

Chef & Karriär är Kollegas systertidning och vänder sig till dig som är chef och medlem i Unionen.

Har du en fråga om ledarskap till någon av våra mentorer i Chef & Karriär. Mejla ola.rennstam@kollega.se

FRÅGA: Jag driver ett företag med ett dussintal anställda där de flesta arbetat ihop under många år. På senare tid har jag noterat att en av medarbetarna blir utfryst av de övriga. Nyligen fyllde en i gruppen jämnt och teamet skulle fira med en middag efter jobbet. Att de inte bjuder med mig som deras chef har jag full förståelse för, men det gjorde mig beklämd när jag, av en händelse, fick reda på att alla i gruppen var inbjudna till festligheterna – utom den medarbetaren.

Efter det har jag börjat se mer subtila signaler, som blickar och tonfall, även under arbetstid, men har inga bevis för någon regelrätt mobbning. Först och främst värnar jag givetvis om min medarbetares mående och vill reda ut orsaken till beteendet innan det eskalerar och påverkar verksamheten. Men som chef känns det samtidigt orimligt att ha åsikter om vem personalen väljer att umgås med på fritiden. Ska jag ta upp det här med gruppen, enbart prata med medarbetaren eller avvakta?
 

Alexandra Thomas

SVAR: Det låter som om situationen pågått ett tag och det är positivt att du funderar på att agera innan det blir värre.

Börja med att prata enskilt med den utfrysta medarbetaren och berätta vad du uppmärksammat. Fråga hur hen upplever sin arbetssituation, hur hen trivs i gruppen och om det finns något hen vill dela. I och med detta kommer du att förstå hens situation bättre och förhoppningsvis även orsaken till att det har blivit som det blivit mellan kollegorna.

Ibland blir man förvånad över vad som ligger bakom vissa beteenden, men frågar vi inte kan vi aldrig veta säkert. Just den här situationen kan ha orsakats av alltifrån avundsjuka till missförstånd eller av att medarbetaren faktiskt väljer att hålla sig för sig själv.

Oavsett anledning påverkar exkluderingen er arbetsmiljö. Därför är det viktigt att ha ett samtal eller en workshop i gruppen om hur ni vill ha det på arbetsplatsen. Hur kan ni bäst samarbeta, hur åstadkommer ni resultat tillsammans och när trivs medarbetarna – och inte? Involvera alla i gruppen i samtalet och fokusera på att skapa en trygg miljö där alla vågar säga sin åsikt.

Som chef är du en förebild för inkludering, respekt och samarbete, så försök att modellera dessa värden i ert samtal. Det kan också vara värdefullt att bryta upp olika roller och konstellationer så att fler, och olika grupperingar, får jobba tillsammans.

När du pratat med gruppen, fortsätt då att uppmärksamma vad som pågår och var observant på hur gruppdynamiken utvecklar sig. Upptäcker du att specifika personer fortsätter att frysa ut med blickar och tonfall behöver de få enskild feedback. Sätt principer och gränser för vad som är accepterade beteenden i gruppen och följ regelbundet upp hur den utfrysta medarbetaren trivs och om hen upplever att hon blivit mer inkluderad. Lycka till!

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och författare till boken Compassionfokuserat ledarskap, utsedd till Årets HR-bok 2025.
ÅLDER: 47.
KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på Bup.

Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad 26 september 2025, kl 06:00
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.

Ledarskap

”I klacken är vi alla lika”

Han har varit chef i 20 år och djurgårdare hela livet. Daniel Liljegren älskar gemenskapen i klacken – trots att matchen mest ger honom ångest.
Carolina Högling Publicerad 5 september 2025, kl 06:01
Daniel Liljegren har varit chef i 20 år och djurgårdare hela livet. Läs om hans passion för klacken, gemenskapen och fotbollsångesten.
Daniel Liljegren går på alla matcher tillsammans med sin fru Sofi och står i klacken på både fotboll och hockey. Foto: Carolina Byrmo

Varifrån kommer djurgårdsintresset?

– Min pappa är inbiten AIK:are och jag tror att det kommer därifrån: eftersom han höll på AIK kunde inte jag göra det. När jag väl hade börjat kolla på Djurgården gick det inte att byta.

Varför står du i klacken?

– Det är där man står. Sport tittar man på stående. Man sjunger och bidrar. Att sitta ned är inte jättekul.

För den som inte är så fotbollsintresserad – vad är grejen?

– Det är bara en livslång kärlek – i med- och motgång. Spelare och tränare byts ut, men kärleken till klubben består. Jag kan inte förklara det. Det är Djurgården som är själen.

Daniel Liljegren
Foto: Carolina Byrmo

Är det alltid roligt att kolla på Djurgården?

– Att kolla på fotboll är nästan aldrig roligt. Det är väldigt ångestladdat. Det är först när vi leder med 5–0 och det är tio minuter kvar, då är det roligt. Annars är det mest jobbigt. Hur ska det gå? Varför är vi så dåliga? Varför är vi så bra? Kommer det vända snart? Man lider sig igenom det.

Vad är det som får dig att fortsätta gå på matcher när det är så ångestladdat?

– Det är viktigt på riktigt hur det går för det här fotbollslaget, så man behöver fortsätta titta. Det är kanske lite av ett självskadebeteende. Det är också ett sätt att stänga av sådant som man går och grubblar på: arbete, problem med familj och omvärlden. Klacken är en plats där alla är lika, ingen är mer viktig än någon annan. Det finns inga chefer eller medarbetare på en läktare, alla är bara där och bidrar med sitt.

Har ditt supporterskap påverkat dig som chef?

– Både ja och nej. Det finns en oerhörd rivalitet mellan Stockholmsklubbarna. Samtidigt ska vår arbetsplats vara inkluderande och trygg och jag som chef kan inte håna mina medarbetares lag på samma sätt som jag tillåter dem att håna mitt. Den biten får jag tona ned ganska mycket.

– Mitt chefskap påverkar mig när jag är på läktaren. Som chef handlar det mycket om att sätta standarden och föregå med gott exempel. Jag är bland de äldre på läktaren och då får man ibland förklara för folk att vissa beteenden och uttryck inte är okej. I och med att jag har varit chef i många år är det en naturlig del av mig.

Hade du kunnat anställa en AIK:are?

– Absolut. Det är 100 procent meritbaserat. Men jag brukar fråga slutkandidaterna vilket lag de håller på. Bara för att det är lite roligt. 

Daniel Liljegren

Gör: Affärschef för underhåll på Strukton Rail, en järnvägsentreprenör som bygger och underhåller spårsystem.

Ålder: 48.

Bor: Stockholm.

Familj: Fru, två barn och hund.

Bästa djurgårdsminne: Apoel (cypriotisk fotbollsklubb) hemma 2022. Helt fantastisk match. Stämningen var elektrisk på hela arenan. Det var fullsatt och alla stod upp.