Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Anställda listar chefers värsta brister

Chefer i Sverige är otydliga, orättvisa och obeslutsamma. Men framför allt är de kassa på att kommunicera, visar en ny undersökning från jobbsajten ManpowerGroup, där anställda fått lista chefernas sämsta egenskaper.
Johanna Rovira Publicerad
Dumma chefer. Två chefer som skriker i telefon och megafon.
Chefernas största misstag - enligt de anställda. Vilkets chefsbeteende skapar mest missnöje på arbetsplatsen och hur man kan förbättra ledarskapet. Foto: Colourbox.
  1. Kass kommunikation


    En fjärdedel av de tillfrågade menar att den värsta egenskapen hos den närmaste chefen är att denne är ”ineffektiv i sin kommunikation”. Nästan lika många anser att chefen inte förmår ge tydliga instruktioner. Förmodligen handlar det inte om en chef med talfel som mumlar i skägget, utan om onåbarhet och oförmåga eller direkt ovilja att tala om vad hen menar och vad som faktiskt gäller. 

     

  2. Inkonsekvent och orättvis

    Att inte leva som man lär är en klassiker. Många chefer tror att reglerna på jobbet - eller arbetsmarknaden - inte är applicerbara på just dem. Orättvisa kan också handla om att man behandlar medarbetare olika och håller sig med en klick ja-sägande gullegrisar. En infernalisk chef kan till och med medvetet agera inkonsekvent för att försätta personalen i ett tillstånd av osäkerhet och rädsla. 17 procent av de tillfrågade menar att deras närmsta chef är inkonsekvent och nästan lika många, 14 procent, anser att chefen är orättvis. 

     

  3. Obeslutsam, oorganiserad och odisciplinerad

    Chefer måste ju också få ha fel och brister, men uppenbarligen förväntar vi oss att de inte ska vara veliga och slarviga eftersom de trots allt har ett visst ansvar och följaktligen också tjänar mer än oss andra. 15 procent av de tillfrågade retade sig på chefens obeslutsamhet och nästan lika många   kryssade i alternativet oorganiserad och odisciplinerad

     

  4. Oflexibel och respektlös

    Det lustiga är att när arbetsgivare talar om flexibilitet, så menar de generellt inte samma sak som deras anställda. De menar oftast att underhuggarna ska vara beredda att rucka på sin tillvaro för att jobba lite mer, längre, oftare och för lägre lön. Samtidigt är åtminstone 11 procent av cheferna, om man ska tro undersökningen, ovilliga att vara smidiga och flexibla. En tiondel brister dessutom tydligen i respekt för sina anställda. 

     

  5. Bromskloss

    Nio procent av de tillfrågade anser att chefen är ”ett hinder för min utveckling” och åtta procent uppger att chefen är motståndare till förändring och nya idéer, enligt rapporten. Om det beror på rädsla för att bli omsprungen eller på ren och skär maktfullkomlighet, förtäljer inte undersökningen Global Talent Barometer från ManpowerGroup. 

     

Brasklapp 

37 procent av de tillfrågade anser att inte någon av de förvalda negativa egenskaperna stämmer in på deras närmaste chef. Det kan tolkas som att de är fullt och fast nöjda med sina chefer, men det kan inte uteslutas att resultatet beror på att det saknades vissa alternativa egenskaper i frågeformuläret. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Valios vd: ”Jag vill vara förrädare”

Robert Auselius är lovprisad vd. I senaste numret av Chef och Karriär berättar han om hur han gick från att sälja barnmat till att bli chef för Valio i Sverige.
David Österberg Publicerad 8 maj 2026, kl 06:01
Valios vd Robert Auselius
Robert Auselius är vd för Valio. Under många år drömde han om ett toppjobb i Schweiz - men hamnade i stället i Finland. Karl Nordlund

Vad är du riktigt bra på?

– Musik är jag väldigt duktig på. Jag älskar musik. Jag lyssnar alltid på musik. Jag tror att jag tillhör den procent av Spotifys användare som lyssnar mest. Frustrerande för min fru när jag sätter på musik tidigt på morgonen.

Vad ser du helst på tv?

– Jag älskar Förrädarna och Robinson. Och Mästarnas mästare. Det är kanske inte fint nog, men de programmen älskar jag. Det är spännande med gruppdynamik. Jag hade gärna varit med i Förrädarna – och hade helst velat vara förrädare. Men jag hade haft otroligt hög puls, för jag är inte bra på att ljuga. Däremot tror jag att jag hade haft lätt att bygga förtroenden.

Vad ville du bli när du var liten?

– Mellan jag var 5 och 13–14 ville jag bli fotbollsproffs. Som Maradona eller Lothar Matthäus.

Vad skulle du vilja vara riktigt bra på?

– Om jag fick drömma fritt hade jag velat vara popstjärna. Rest världen runt och stått på scen. Det hade ju varit jättekul. Jag spelar lite gitarr, men inte på proffsnivå.

Vad har du för relation till facket?

– Vi har haft en god relation i de frågor där vi har samarbetat. Min bild är att facket är intresserat av dialog och samarbete.

När blev du vuxen?

– Första gången jag kände mig vuxen var när jag flyttade hemifrån och skulle betala mina egna räkningar och laga mat och så. Men riktigt vuxen blev jag kanske inte förrän jag blev pappa. Då var jag 26.

Kan alla bli en bra chef?

– För att bli en bra chef behöver du empati, nyfikenhet och lyhördhet. Och veta vem du själv är och vilka värderingar du har. De flesta kan lära sig att bli en bra chef, men det passar inte alla på grund av deras personlighet och intresse.

Hur ofta köper du mejeriprodukter från andra företag?

– Jag skulle inte köpa mjölk från Arla, men vill jag exempelvis ha crème fraiche blir jag tvungen att välja något annat än Valio. Man blir väldigt lojal med det företag man jobbar för. Jag köper fortfarande bara Zoégas kaffe, ett av Nestlés varumärken.

Är det jobbigt att vara tvåa efter Arla?

– Att ha hård konkurrens stimulerar mig. Det gör att vi alltid måste vara på tårna. Vi måste vara innovativa och förändringsbenägna. Det gör också att vi måste hitta nya affärsområden. I dag är vi inte bara ett traditionellt mejeri som säljer laktosfri mjölk. Vi är ett mejeri som gått från dairy till food.

Här hittar du hela reportaget.