Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Ställ dig frågan om du verkligen gillar att leda andra, varför du egentligen vill vara chef och vad som driver dig.
– Ta reda på vem din chef kommer att vara samt vem du kommer att leda. Finns det en historik som kan vara viktigt att känna till? Fråga dig hur väl rollen passar din privata situation - kommer den vara hållbar? säger Rocky Raber.
Klargör hur ditt uppdrag ser ut och vad du går in i. Vilka uppgifter ingår i ditt ledarskap – på kort och på lång sikt. Hur ser organisationen ut, vilket är ditt mandat och dina befogenheter? Matchar dina värderingar organisationens?
– Ta reda på om du har förutsättningar att kunna uträtta något eller om det i själva verket är någon annan som vill lösa ett problem och använder dig. Vilka förväntningar finns på tjänsten? Har du har rätt kompetens och kommer du få utveckla den?
Många chefer är bra på att leda individer i en grupp men man är ingen ledare om man inte kan leda en hel grupp.
– Satsar man bara på individer riskerar man att gå miste om mycket. Att vara chef handlar om att få individerna att bli ett välfungerande och kraftfullt team som har fokus på uppgiften, litar på varandra och vill varandra väl, säger Rocky Raber.
För att lyckas måste man – om man inte redan besitter den – skaffa sig kunskap om gruppdynamik.
– Är man inte intresserad av att få gruppen att komma samman och ha samma syn på sitt uppdrag, mål, roller och sättet att kommunicera och samarbeta kommer det bli tufft.
Se varje person och vad varje person behöver. Läs av signaler och använd din instinkt – inte minst viktigt nu när många av oss arbetar på distans. Stäm kontinuerligt av varje persons uppdrag, roll, mål och förväntningar så att alla vet att de jobbar med rätt saker och på rätt sätt. Bygg en kultur som främjar att människor är öppna och har respekt för oliktänkande.
– Varje person i gruppen ska lära sig att ta ansvar för det som händer och det är chefens ansvar att uppmuntra det. Se till att alla får möjlighet att tänka själva och fånga upp det. Vi behöver inte tänka lika, tvärtom ökar det kreativiteten i en grupp, säger Rocky Raber.
När du själv har kommit fram till hur du vill arbeta med din medarbetargrupp är det viktigt att förankrar det med din egen chef så du får uppbackning och även bygger den relationen.
Att ha självkännedom och vara genuint intresserad av andra människor är nyckeln för att lyckas som ledare. Är du inte intresserad av att lära känna dig själv ska du tacka nej till chefsjobbet, anser Rocky Raber.
– Är du en person som är beroende av att vara omtyckt och få bekräftelse kan du råka illa ut. Dessutom kommer du inte få saker gjorda. Är du prestationsorienterad och saknar tålamod att vänta in andra kommer du att bli frustrerad. Det kan vara mycket känslor som ska hanteras, fråga dig själv om du är beredd att agera när det blir tufft, säger hon.
Utveckla din självkännedom och kompetens kring egna styrkor, utvecklingsbara sidor, drivkrafter och behov. För att lyckas som chef måste du förstå dina styrkor och svagheter. Rocky Raber ger rådet att stanna upp minst en gång i veckan för att reflektera över vad som hänt, hur du agerade i en viss situation och hur du upplevde det.
– Ha inställningen att du inte behöver vara perfekt. Men arbeta med din medvetenhet kring vilka behov du har, hur du påverkar andra och hur du blir påverkad av omgivningen. Fråga dig om du kan säga nej till saker, eller alltid säga ja.
För att orka vara ensam i de beslut som du ibland måste ta är det viktigt att ha någon att prata med. Det ger distans till det du gör och det du vill. Det kan vara någon i organisationen eller utanför som en mentor, coach eller en klok vän.
Ta tag i konflikter direkt så de inte blir till en surdeg.
– Ingen gillar svåra samtal men det går att hitta tillvägagångssätt så att man gör det på ett mänskligt sätt, säger Rocky Raber.
Som chef bör du inte vara för nära medarbetarna i teamet eftersom det minskar din frihet att ta beslut, men du ska samtidigt inte vara för långt ifrån dem så du uppfattas som icke-närvarande.
– Din relation med gruppen är en balansgång och man måste förstå att alla har en roll att spela, chefen har en och medarbetaren en annan.
Rocky Raber beskriver fyra typer av utmaningar: Uppåt, exempelvis ett oklart uppdrag från ledningen. Inåt i organisationen, till exempel i form av motstånd från enskilda medarbetare. Utåt – en stress att inte hinna leverera i tid till kunderna. Den fjärde utmaningen är att skapa balans mellan privat- och arbetslivet.
Ett annat dilemma är om du inte tror att förändringen ledningen vill att du ska genomföra är den bästa för verksamheten.
– Motivation måste komma inifrån. Var ärlig mot dig själv och ta en funderare på om du tror att du kan genomföra den trots att du inte är motiverad. Sen finns det alltid situationer där man kanske inte är helt överens men ändå måste vara lojal med rollen, säger Rocky Raber.
Ta hjälp. Diskutera med närmaste chef, ditt bollplank eller ett nätverk av andra chefer. Det finns situationer där man inte kommer vidare på egen hand.
– Glöm inte att Du är det viktigaste verktyg i ditt ledarskap, säger Rocky Raber.
Ledarskap i rymdindustrin: Charlotta Sund är vd för SSC och leder satsningen på att skjuta upp satelliter från Esrange – en tekniskt och ekonomiskt krävande uppgift i en växande bransch.
Fyra verksamhetsområden: SSC arbetar med forskning (raketer/ballonger), satellitkommunikation (största intäktskällan), konsulttjänster och framtida satellituppskjutningar.
Empatiskt och resultatinriktat ledarskap: Sund kombinerar tekniskt intresse med krav på lönsamhet och betonar vikten av empati och balans i ledarskapet.
Den här sammanfattningen är gjord med hjälp av AI-verktyg och har granskats av Kollegas webbredaktör. Kollegas AI-policy hittar du här.
Någon hög chef tänkte hon inte bli. Gruppchef, kanske. På sin höjd.
Nej, Charlotta Sund ville göra mer än att jobba: skaffa många barn, ha roligt, resa, läsa böcker, åka skidor. Fast samtidigt ta jobbet på allvar, såklart.
– Jag är fostrad i att man ska göra rätt för sig. Både min syster och jag fick lära oss att klara oss själva. Att inte vara beroende av en man för sin försörjning. Och jag har alltid varit väldigt ambitiös och inte sett några begränsningar i livet. Men jag har samtidigt haft en ganska avslappnad inställning till karriären och drivits mer av nyfikenhet än av drömmen om toppjobb.
På 80-talet lämnade hon Sävedalen och Partille för att plugga till civilingenjör i Linköping (där hon för övrigt träffade den man hon fortfarande är gift med). Efter examen fick hon jobb på Ericsson och strax innan hon fyllde 30 fick hon sin första chefstjänst.
– Jag blev tillfrågad och tackade ja. Så har det nästan alltid varit för mig; jag har knappt sökt några jobb. Jag har fått frågan och sagt ”ja, jag prövar”. Jag har varit orädd.
Det skulle bli många år på Ericsson. Charlotta Sund jobbade mycket internationellt och chefade på amerikanska, asiatiska, nordiska och europeiska avdelningar. En period jobbade hon mycket med Ryssland och Ukraina med ständiga resor utanför Sverige.
Först efter 26 år – då satt hon i ledningsgruppen för Ericsson – lämnade hon telekombolaget för att bli vd och koncernchef på Tekniska Verken i Linköping. Där stannade hon i fem år innan hon sa upp sig efter ett samtal om rymden.
– Jag blev uppringd av en headhunter. Jag trivdes extremt gott i Linköping och tycker att det är väldigt spännande med energifrågor. Men när headhuntern ringde och började prata om rymden, så gick det inte – ingenjör som man är – att säga nej. Det här teknikområdet verkade så väldigt spännande.
Charlotta Sund pratar välvårdad göteborgska, trots många år på ostkusten. Orden kommer snabbt och hon skrattar mycket och kryddar gärna meningarna med en del engelska – en följd av många år i internationella sammanhang. Självförtroendet är gott efter att ha klarat tuffa utmaningar i ett långt arbetsliv.
Men när hon skulle kliva på vd-stolen i Swedish Space Corporation, SSC, kom ändå nervositeten.
– Det är inte så mycket tid till att läsa på när du börjar ett nytt vd-jobb. Du lär dig as you go along, skulle jag vilja säga. Och då går du såklart på vissa minor. Och du blir lika nervös som du blev när du var 19 år. Så du måste steppa upp. Du kan inte bli complacent (nöjd, självbelåten), det funkar inte här. Det kan vara jobbigt, men är också väldigt kul och utmanande.
Huvudkontoret i Solna, där Charlotta Sund tillbringar den största delen av sin arbetstid, ser ut som de flesta andra kontor. Men då och då reser hon till rymdbasen Esrange som är en betydligt mer spännande plats och själva hjärtat i bolaget.
SSC:s verksamhet är uppdelad i fyra områden: raketer och ballonger för forskning, markstationer för satellitkommunikation, expertkompetens till rymdmissioner och – inom kort – uppskjutning av satelliter.
– Forskningssidan är kärnan, där vår verksamhet på Esrange började på 60-talet. I samarbete med exempelvis universitet, NASA och ESA (den amerikanska och den europeiska rymdorganisationen) skjuter vi upp sondraketer och ballonger. Med hjälp av dem kan forskare göra olika experiment i en miljö utan gravitation. Forskningen genomsyrar vår kultur: här gör vi något gott, här tar vi mänskligheten vidare.
Största intäkterna kommer från SSC:s verksamhet för satellitkommunikation. Sådana finns på Esrange men också på platser i bland annat Chile, Australien, USA och Kanada. Stationerna plockar ner data och kommunikation från rymden och skickar kommandon till farkoster. Nyligen användes markstationerna när amerikanska Firefly Aerospace landade på månen för att göra experiment. Den typen av uppdrag följer Charlotta Sund i realtid.
– Det är nervkittlande! Allt måste fungera och ett sådant uppdrag innehåller flera kritiska moment. Först uppskjutning, sedan landningen och därefter förbindelsen så att man får data.
Det tredje området är en konsultverksamhet. Medarbetare i flera europeiska länder jobbar tillsammans med de stora institutionerna i olika rymdmissioner.
Sist, men inte minst, jobbar SSC för att kunna skjuta upp satelliter från Esrange.
– Vi är lite svävande på när det kommer att ske. Det är ett avancerat teknikprojekt och just nu vågar jag inte lova något. Det kostar väldigt mycket pengar och vi behöver ha våra finanser under kontroll. Vi är ett ganska litet bolag och därför behöver vi se över hur mycket resurser vi kan ösa in i det här.
Pengarna, ja. SSC är ett statligt bolag. Nyligen fick de – liksom andra statliga bolag – krav på sig att vara lönsamma. Det var också en av anledningarna att just Charlotta Sund, erkänt duktig på att jobba med lönsamhet, fick jobbet som vd.
– Utan det kravet hade jag aldrig tackat ja till det här jobbet, för jag är så fostrad i att det ska finnas lönsamhet i ett bolag. Det betyder inte att bolaget har drivits på ett felaktigt sätt innan, men det har haft en annan styrning. Rymden har heller inte varit en så boomande industri som den är i dag. Tidigare var verksamheten enbart forskningsorienterad, men drivs nu även av kommersiella krafter. Det gäller inte bara SSC utan det gäller globalt.
Men pengar att tjäna finns, det är Charlotta Sund övertygad om.
– Och jag brukar säga att vi får mer frihet om vi tjänar pengar. Då kan vi satsa på nya, spännande projekt. Om vi inte tjänar några pengar blir det jättejobbigt. Det försöker jag prata mycket om.
Tycker folk att det är jobbigt?
– Det tror jag inte. Men de kanske inte tycker att det är så intressant. Det är intressantare att prata om nästa rymdmission eller nya tekniska lösningar än att prata om marginaler eller om vi kan leverera ett projekt i tid. Men vi behöver göra både och. Men alla behöver ju inte göra allt, vi är ett team.
Charlotta Sund beskriver medarbetarna som ”extremt engagerade”. Det är, förstås, enbart en fördel för en vd. Men det gäller samtidigt att medarbetarna lägger sin energi och entusiasm på rätt ställen.
– Ibland känns det som att jag är den tråkiga i rummet. Att jag alltid är den som frågar ”Hur lönsamt är det?”. Det är en ny ledarskapsutmaning för mig, jämfört med tidigare arbetsplatser. Jag trodde nog att jag skulle jobba mer med att lära mig saker om rymden, men har ägnat väldigt mycket tid åt intern effektivitet. På min lediga tid får jag se till att lära mig mer om rymden.
Nej, ledig tid är inte så mycket ledig tid för Charlotta Sund. Så har det nästan alltid varit – och hon har varit beredd att betala priset för det.
– Det är alltid något som går i huvudet på mig. Det inskränker ganska mycket på mitt privatliv. Har man min läggning kan allt alltid bli lite bättre, det finns inga begränsningar. Då gäller det att ibland säga till sig själv att nu räcker det, det här är tillräckligt bra.
Andra gånger gäller det att ha förståelse för att medarbetarna inte alltid presterar på topp.
– Som ledare måste man vara ödmjuk och det är något jag har lärt mig under åren. Jag har större förståelse för andra människor nu än jag hade när jag blev chef första gången. Jag förstår att saker händer i livet som påverkar en. Man kan bli sjuk, man kan ha svårigheter med sina barn, saker händer i ens relationer, föräldrar går bort. Jag var runt 30 år när jag blev chef första gången och då var min livserfarenhet mer begränsad.
Kan alla lära sig att bli en bra chef?
– Ja. Men man behöver en empatisk grund. Det är viktigt att ha med den empatiska biten, även när det är tufft. På Ericsson sa jag upp folk varje år. Men kan man avsluta med någon och ha en relation efteråt, kanske till och med vara referent, då har man lyckats ta med sig sitt empatiska jag.
SSC har 750 anställda, utspridda över Sverige och världen. När alla jobbar tillsammans med en tydlig vision är det roligast att vara chef, tycker Charlotta Sund.
– När vi kan komplettera varandra. När tekniker med spetskompetens kan arbeta tillsammans med medarbetare som vet hur man driver projekt och har koll på ekonomin. När vi har jobbat länge med ett nytt projekt eller nytt system och gör det tillsammans. Jag gillar inte soloprestationer eller ”hjältar” inom organisationen. Alla behövs och min uppgift är se till att grupperna fungerar bra.
Hur gör du det?
– Ibland handlar det om att lösa konflikter, att se att en konflikt är på väg att uppstå och få ihop medarbetarna igen. Att ibland gå in och detaljstyra och ibland lätta från rummet. Att vara tydlig med vart vi ska. Det handlar mycket om att anpassa ledarskapet utifrån gruppen och medarbetarna. Att ge tydlig återkoppling och ha bra dialog med sina medarbetare. Och att fira segrar. Både på grupp- och individnivå. Men det behöver jag bli bättre på.
Kan du fira egna framgångar?
– Jag är nästan alltid inne i nästa grej. När något har löst sig börjar jag direkt fundera över vad som inte fungerar. Men det är bra att tvinga sig själv att tänka på det som gick bra, trots att man kanske har haft en riktig skitdag. Det tar jag med mig ibland.
Är det en del av din framgång, att du aldrig har varit riktigt nöjd?
– Det låter ju hemskt, som att jag har haft ett tråkigt liv. Jag tycker att jag har haft ett roligt liv. Jag tror snarare att det handlar om att jag har sagt ja. Många som har varit i min situation; tre barn ganska tätt och en man som har jobbat mycket, har varit försiktigare i arbetslivet trots att jag har upplevt dem som mycket smartare och duktigare än vad jag har varit. Men jag har sagt ja och varit orädd.
Namn: Charlotta Sund
Gör: Vd för SSC.
Okänd sida: Älskar trädgårdar. "Om jag inte hade blivit civilingenjör hade jag blivit trädgårdsmästare."
