Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

11 tips till dig som är ny som chef

Mer inflytande, personlig utveckling och bättre betalt. Att ta steget och bli chef kan vara lockande. Men det finns en del att tänka på innan du tackar ja till en chefstjänst och även under den första tiden. Psykologen Rocky Raber, som utbildat ledare i 30 år, ger sina bästa råd.
Ola Rennstam Publicerad 21 oktober 2020, kl 10:54
Ung kvinna ser fundersam ut omringad av frågetecken och utropstecken.
Har du blivit erbjuden en chefstjänst? Det finns en hel del att tänka på innan du tackar ja - och många fallgropar för den som är ny i chefsrollen. Foto: Shutterstock

1. Beredskap

Ställ dig frågan om du verkligen gillar att leda andra, varför du egentligen vill vara chef och vad som driver dig.

– Ta reda på vem din chef kommer att vara samt vem du kommer att leda. Finns det en historik som kan vara viktigt att känna till? Fråga dig hur väl rollen passar din privata situation - kommer den vara hållbar? säger Rocky Raber.

2. Rätt förutsättningar

Klargör hur ditt uppdrag ser ut och vad du går in i. Vilka uppgifter ingår i ditt ledarskap – på kort och på lång sikt. Hur ser organisationen ut, vilket är ditt mandat och dina befogenheter? Matchar dina värderingar organisationens?

– Ta reda på om du har förutsättningar att kunna uträtta något eller om det i själva verket är någon annan som vill lösa ett problem och använder dig. Vilka förväntningar finns på tjänsten? Har du har rätt kompetens och kommer du få utveckla den?

3. Skapa ett fungerande team!

Många chefer är bra på att leda individer i en grupp men man är ingen ledare om man inte kan leda en hel grupp.

– Satsar man bara på individer riskerar man att gå miste om mycket. Att vara chef handlar om att få individerna att bli ett välfungerande och kraftfullt team som har fokus på uppgiften, litar på varandra och vill varandra väl, säger Rocky Raber.

För att lyckas måste man – om man inte redan besitter den – skaffa sig kunskap om gruppdynamik.

– Är man inte intresserad av att få gruppen att komma samman och ha samma syn på sitt uppdrag, mål, roller och sättet att kommunicera och samarbeta kommer det bli tufft.

4. Anpassa ditt ledarskap

Se varje person och vad varje person behöver. Läs av signaler och använd din instinkt – inte minst viktigt nu när många av oss arbetar på distans. Stäm kontinuerligt av varje persons uppdrag, roll, mål och förväntningar så att alla vet att de jobbar med rätt saker och på rätt sätt. Bygg en kultur som främjar att människor är öppna och har respekt för oliktänkande.

– Varje person i gruppen ska lära sig att ta ansvar för det som händer och det är chefens ansvar att uppmuntra det. Se till att alla får möjlighet att tänka själva och fånga upp det. Vi behöver inte tänka lika, tvärtom ökar det kreativiteten i en grupp, säger Rocky Raber.

5. Förankra med din chef!

När du själv har kommit fram till hur du vill arbeta med din medarbetargrupp är det viktigt att förankrar det med din egen chef så du får uppbackning och även bygger den relationen.

6. Självkännedom

Att ha självkännedom och vara genuint intresserad av andra människor är nyckeln för att lyckas som ledare. Är du inte intresserad av att lära känna dig själv ska du tacka nej till chefsjobbet, anser Rocky Raber.

– Är du en person som är beroende av att vara omtyckt och få bekräftelse kan du råka illa ut. Dessutom kommer du inte få saker gjorda. Är du prestationsorienterad och saknar tålamod att vänta in andra kommer du att bli frustrerad. Det kan vara mycket känslor som ska hanteras, fråga dig själv om du är beredd att agera när det blir tufft, säger hon.

7. Du behöver inte vara perfekt!

Utveckla din självkännedom och kompetens kring egna styrkor, utvecklingsbara sidor, drivkrafter och behov. För att lyckas som chef måste du förstå dina styrkor och svagheter. Rocky Raber ger rådet att stanna upp minst en gång i veckan för att reflektera över vad som hänt, hur du agerade i en viss situation och hur du upplevde det.

– Ha inställningen att du inte behöver vara perfekt. Men arbeta med din medvetenhet kring vilka behov du har, hur du påverkar andra och hur du blir påverkad av omgivningen. Fråga dig om du kan säga nej till saker, eller alltid säga ja.

8. Skaffa ett bollplank!

För att orka vara ensam i de beslut som du ibland måste ta är det viktigt att ha någon att prata med. Det ger distans till det du gör och det du vill. Det kan vara någon i organisationen eller utanför som en mentor, coach eller en klok vän.

9. Bygg upp förtroende och ta tag i konflikter

Ta tag i konflikter direkt så de inte blir till en surdeg.

– Ingen gillar svåra samtal men det går att hitta tillvägagångssätt så att man gör det på ett mänskligt sätt, säger Rocky Raber.

Som chef bör du inte vara för nära medarbetarna i teamet eftersom det minskar din frihet att ta beslut, men du ska samtidigt inte vara för långt ifrån dem så du uppfattas som icke-närvarande.

– Din relation med gruppen är en balansgång och man måste förstå att alla har en roll att spela, chefen har en och medarbetaren en annan.

10. Kartlägg dina utmaningar!

Rocky Raber beskriver fyra typer av utmaningar: Uppåt, exempelvis ett oklart uppdrag från ledningen. Inåt i organisationen, till exempel i form av motstånd från enskilda medarbetare. Utåt – en stress att inte hinna leverera i tid till kunderna. Den fjärde utmaningen är att skapa balans mellan privat- och arbetslivet.

Ett annat dilemma är om du inte tror att förändringen ledningen vill att du ska genomföra är den bästa för verksamheten.

– Motivation måste komma inifrån. Var ärlig mot dig själv och ta en funderare på om du tror att du kan genomföra den trots att du inte är motiverad. Sen finns det alltid situationer där man kanske inte är helt överens men ändå måste vara lojal med rollen, säger Rocky Raber.

11. Det finns hjälp – om du kör fast

Ta hjälp. Diskutera med närmaste chef, ditt bollplank eller ett nätverk av andra chefer. Det finns situationer där man inte kommer vidare på egen hand.

– Glöm inte att Du är det viktigaste verktyg i ditt ledarskap, säger Rocky Raber.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Gänget bakom Sveriges medaljer i friidrott

I tv-rutan ser vi kända atleter som diskuskastaren Daniel Ståhl och stavhopparen Arman Duplantis. Men bakom framgångarna finns ett gäng som har planerat varje steg fram till guldet.
Lina Björk Publicerad 7 juni 2024, kl 06:06
Koordinatorn Petra Ericson och Sportchefen Dejan Mirkovic i Friidrottsförbundets materialrum, där bland annat landslagskläder till mästerskapen finns. Foto: Karl Nordlund/Beate Oma Dahle/DECA Bild

En spänd förväntan låg i luften. Förberedelserna var klara, väskorna packade och anmälningarna inskickade. Den 18:e upplagan av världsmästerskapen i friidrott skulle avgöras på Hayward Field, i Eugene, USA. En lång resa, men värd mödan om det kunde bärgas medaljer och sättas nya rekord.

Efter passkontrollen på Arlanda kom beskedet: Flygbolaget SAS gick ut i strejk. Majoriteten av landslagstruppen var bokade med bolaget. Plötsligt kunde ingen resa.

– Hela första dygnet gick till att boka om alla flygbiljetter. Det var inte direkt den uppladdningen vi ville ha, säger Dejan Mirkovic, som är sportchef på Svenska friidrottsförbundet.

För personalen på Elit- och landslagsavdelningen på Friidrottsförbundet handlar allt om uppladdning. Eller rättare sagt, förberedelser inför tävlingar och mästerskap. Bakom idrottarnas prestationer på arenan ligger månader av planering. Kläder ska skickas ut, anmälningar till tävlingar ska göras, passbilder ska tas.

Friidrottsförbundets koordinator

Men även om minutiös planering har gjorts kan saker inträffa i sista sekund. Mästerskapet i Eugene är ett exempel på det. Och bakom en stor del av administrationen står Friidrottsförbundets koordinator och Team Manager, Petra Ericson.

Petra Ericson

– Det är väldigt kul att vara så nära kärnan av elitidrotten som jag är i min roll. Arbetsuppgifterna varierar och det är många timmar framför Excelfilerna. Att vara noggrann är ett måste. När vi ska åka i väg på ett mästerskap gör jag allt administrativt planerande, som resor, boende, ekonomi, ser till att alla har kläder att tävla i, har kontakt med dem som organiserar en tävlingen om allt praktiskt, säger hon.

Det är ett pussel. Friidrottslandslaget är inte som fotbollslandslaget, som åker i samlad trupp till ett mästerskap. Någon ska tävla första dagen, en annan sista. Vissa har höghöjdsträning innan och ska acklimatisera sig. 
 

Långa dagar på mästerskap

Årshjulet med tävlingar sträcker sig från januari till december med en topp under sommaren. Det är inomhustävlingar och långlopp. Arenagalor och Olympiad. Man skulle kunna tro att de stora tävlingarna kräver mer jobb för kanslipersonalen än de små, men så är det inte riktigt. I sommar går OS i friidrott av stapeln i Paris. Inför tävlingarna är det såklart en del att hålla reda på, men när det är dags att taxa ut flygplanet så tar Sveriges olympiska kommitté, SOK, över.

Dejan Mirkovic

– Det är det största idrottsliga evenemanget. Men maskineriet kring SOK är välsmort. Då tar det oss mycket mer tid att anordna nordiska mästerskapen, där 100 personer ska tas ut, säger Dejan Mirkovic.

Väl på plats är det långa dagar. Ofta är det uppstigning innan 06, sedan fortsätter dagen med försökspass, träningspass, lagsamlingar, pressträffar och bussresor. Det är inte ovanligt att middagen inmundigas först vid midnatt. Och förutom de praktiska åtagandena ska landslaget hållas ihop, ett gäng individualister ska samarbeta som ett lag.

Måste idrottarna gilla varandra?

– Nej, alla måste inte tycka om varandra. Men en grupp blir starkare om personer känner gemenskap, skapar en vi-känsla, säger Dejan Mirkovic.

Den känslan brukar dyka upp vid gemensamma ”lägereldar” som pingisbordet, massagerummet och poolområdet. Under ett år är närmare 350 personer runt om i världen och tävlar i landslagströjan. Alla vill bli sedda.

– Att få tiden att räcka till alla är den största utmaningen för mig. Jag vill såklart ge alla de bästa försättningarna för att prestera på högsta nivå, säger Petra Ericson.


Världsläget en ny faktor att ta hänsyn till

Nervositet och skador är två parametrar som gänget på friidrottsförbundet alltid måste ta hänsyn till vid tävlingar. Ibland händer det allvarligare saker som dopning och fusk. Men på senare tid har förbundet även behövt förhålla sig till en ny faktor: världsläget.

Under världsmästerskapen i Turkiet hade det bränts koraner i Sverige och stämningen var laddad. Några veckor senare gick ett terrängmästerskap av stapeln i Bryssel där två svenska fotbollssupportrar nyligen skjutits till döds. Friidrottsförbundet fick ha med i beräkningarna att svenskar kunde vara måltavlor utomlands, framför allt svenskar i landslagströjor. Då fick en säkerhetschef följa med på resan.

Samma år anordnades juniormästerskapen i Jerusalem. Ett land vars historia har kantats av konflikter och krig. Oroliga föräldrar hörde av sig och undrade, var deras barn säkra?

– Det är en styrelsefråga om man kan åka på ett mästerskap eller inte. Vi följer Utrikesdepartementets rekommendationer kring säkerhet och annat. På vissa tävlingar har deltagarna till exempel inte fått gå utanför tävlingsområdet själva, säger Dejan Mirkovic.

Tre personer gratulerar diskuskastaren Daniel Ståhl till guldet
Diskuskastaren Daniel Ståhl gratuleras efter ännu ett guld.

Friidrottsförbundet har sitt fysiska kontor i Hammarby sjöstad, med Orienteringsförbundet och Simförbundet som närmaste grannar. Men den som kommer på ett spontanbesök får ofta vända om i dörren. Det är ovanligt att de anställda på Elit- och landslagsavdelningen är där samtidigt.

Förbundskaptenen Kajsa Bergqvist utgår från sitt hemmakontor.  Och flera av de anställda har många resdagar per år. Störst chans är det att träffa koordinatorn Petra Ericsson och sportchefen Dejan Mircovic, i strumplästen med en kaffekopp i handen.

– Det är klart att det är en utmaning att vi sitter på olika ställen, men vi har mycket kontakt, både digitalt och via telefon så det mesta går att lösa, säger han.

 

Friidrottsförbundet utvecklas

Svenska Friidrottsförbundet har gått igenom en många utvecklingsfaser på senare år. Exempelvis har parafriidrotten flyttat in år 2022, vilket innebär att man nu ansvarar över utvecklingen av sporten för personer med funktionsnedsättning, elitsatsningar och landslag. Även Gångförbundet har sedan en tid valt att slå sina påsar ihop med Friidrottsförbundet.

På frågan om hur svensk friidrott mår i dag är alla rörande överens – den frodas och blommar. Vi har storstjärnor som tar medaljer och nya kullar på ingång. Däremot finns det utmaningar, exempelvis att fylla arenor när det går lika lätt att sitta framför tv:n med en chipspåse.

– Friidrotten kommer alltid att utvecklas och det måste vi räkna med. Men det gläder mig att intresset är så stort över generationsgränserna, säger Dejan Mircovic. 

Han får medhåll av Petra Ericsson.

– Det finns så mycket att se fram emot, både i när- och framtid: OS i augusti, Finnkampen som firar 100-årsjubileum nästa år. Och alla nya talanger som får chansen att sätta på sig landslagskläderna för första gången i livet. Det är stort.