Hoppa till huvudinnehåll
Arbetslöshet

Personlighetstest vid rekrytering – allt fler testas

Personlighetstest blir allt vanligare - men det ska vara rätt test. Och resultatet är inte hundraprocentigt.
Johanna Rovira Publicerad
Rekrytering, personlighetstester. Tärningar med olika smiley-ansikten på.
Personlighetstester vanligt vid rekrytering. Johnny Hellgren, docent i psykologi vid Stockholms universitet, menar att personlighetstester kan avslöja destruktiva drag hos kandidater och därmed minska risken för felrekryteringar. Kritiker menar att testerna används slentrianmässigt och kan skrämma bort bra kandidater. Foto: Shutterstock.

En usel chef eller en destruktiv medarbetare, kan vara förödande för verksamheten. Det kan ta många år att rätta till en felrekrytering och kosta oerhört i både pengar och personligt lidande.

Ett personlighetstest kan vara ett sätt att minska risken för att anställa fel personer eftersom test potentiellt kan avslöja destruktiva drag hos en kandidat som verkar toppen i övrigt. Det anser Johnny Hellgren, docent i psykologi vid Stockholms universitet och frontfigur för stiftelsen för tillämpad psykologi, Stp, som bland annat ger psykologer körkort på att tolka tester i urvalssammanhang. 

– Det är inga perfekta instrument vi talar om, men ett personlighetstest kan identifiera narcissistiska drag eller andra drag som inte är önskvärda hos en ledare, säger han. 

Men det är inte bara ledare som testerna används på. Användandet av personlighetstester på arbetsmarknaden har eskalerat. När Kollega för tio år sedan ställde frågan till sina medlemmar om de någon gång gjort en personlighetstest svarade 44 procent ja. I dag svarar sex av tio av deltagarna i vår Novusundersökning att de gjort åtminstone ett personlighetstest. 

Ökat användande av personlighetstester 

Enligt trygghetsorganisationen TRR, som frågat tjänstemän som varit aktivt arbetssökande, ökade antalet testade med 9 procentenheter på tre år. År 2022 hade 67 procent av de arbetssökande behövt göra tester i rekryteringssammanhang (i den siffran inräknades dock också begåvningstester). 

– Av alla mer eller mindre bra metoder för att spå in i framtiden är personlighetstester inte den sämsta metoden. Den är bättre än både tärning och kristallkula. Sedan betyder inte det att personlighetstesterna är fantastiska, säger Johnny Hellgren, som forskar och undervisar bland annat om urval och testning. 

Han syftar då uteslutande på de personlighetstester som bygger på femfaktormodellen, eller Big Five (se faktaruta), och som i korthet går ut på att man bedömer vissa egenskaper hos personer. 

Tester som bygger på femfaktormodellen är också de enda testerna som är certifierade hos Det Norske Veritas, ett norskt företag som tillhandahåller certifieringar och tjänster relaterade till kvalitetsledning, riskbedömning och hållbarhet. I dag finns nio certifierade personlighetstester på den svenska marknaden. 

Men det förekommer också ett antal icke-certifierade test på marknaden, varav flera bygger på Myers Briggs typtest.

– Det är bara Big Five som har någon vetenskaplig evidens i rekryteringssammanhang. Myers Briggs avråder från att man använder deras test för att förutsäga prestation på arbete, säger Johnny Hellgren. 

Personlighetstesterna är trots sin evidens starkt ifrågasatta, både av folk i rekryteringsbranschen och av de som söker jobb. Vid Kollegas förra undersökning var en knapp femtedel av de svarande kritiska till testerna. Den siffran har nu, tio år senare, mer än fördubblats. Kritikerna inom exempelvis rekryteringsbranschen menar bland annat att testerna används slentrianmässigt och skrämmer bort de bästa kandidaterna samt att det går att ljuga och fuska på testerna.

Kritik och utmaningar med personlighetstester

Visst finns risken att olämpliga personer slinker igenom testnätet, medger Johnny Hellgren. 

– Men det är väl förhoppningsvis ingen som fattar beslut enbart utifrån testresultatet – de flesta som rekryterar väger samman en strukturerad jobbintervju med test och andra metoder. 

Att lämna in arbetsprover eller att provjobba slår alla andra urvalsmetoder för att hitta rätt person till jobbet, anser Johnny Hellgren, men konstaterar samtidigt att den metoden dessvärre inte funkar för alla typer av yrken. 

– Tittar man på forskningen säger den att tester fungerar på alla typer av jobb. Sedan kan man självklart välja att inte tro på forskningen. Man går på magkänsla trots att mekaniska formler är bättre och diskriminerar mindre. Men det finns ju de som använder astrologi också. 

Själv använder dock inte Stockholms universitet personlighetstester vid rekrytering till akademiska tjänster. 

– Inom akademin går vi strikt på arbetsprestation, vad du har publicerat och vad du dragit in i forskningsunderlag. Fast här är alla sökanden i princip redan testade och det är inte ovanligt att strukturerade intervjuer används på slutkandidaterna, säger Johnny Hellgren. 

Femfaktorsmodellen/ Big Five: 

Bygger på en bedömning av vilka egenskaper en person har i olika grader i förhållande till befolkningens medelvärden.

De fem faktorerna är: 

Öppenhet: Öppen för nya idéer, fantasifull, nyfiken, kreativ

Neuroticism:, Stresskänslig, impulsiv, irriterad, ångestfylld. 

Extraversion: Utåtriktad, sällskaplig, energisk, självsäker.

Vänlighet/tillmötesgående: Tillitsfull, medkännande, samarbetsvillig, pålitlig.

Samvetsgrannhet: Prestationsinriktad, noggrann, plikttrogen, impulskontroll.

Tips för arbetssökande

  • Kolla att testet är DNV-certifierat, ställ gärna frågor om varför det görs och vilket test det är. Har du gjort det tidigare kan du hänvisa till det resultatet.  
  • Öva på gratistester på nätet för att känna dig van och trygg när det är skarpt läge. 
  • Läs instruktionerna noga, ända till slutet, innan du startar. 
  • Se till att du är utvilad och ostörd. 
  • Gör testet snarast möjligt. Känner du inte igen dig i återkopplingen finns kanske tid att få göra om testet. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Det är gratis att få ett arbetsgivarintyg via a-kassornas gemensamma sajt arbetsgivarintyg.nu. Foto: Ola Rennstam/Colourbox.

I våras fick Unionens a-kassa ett tips från en medlem som upptäckt att en nättjänst tar betalt för samma hjälp som a-kassorna tillhandahåller kostnadsfritt. Webbadressen var lätt att förväxla med a-kassornas egen tjänst arbetsgivarintyg.nu.

– Vi a-kassor har ett gemensamt gratisverktyg för att hjälpa våra medlemmar att få ut arbetsgivarintyg, säger Anette Ben Naceur, försäkringsansvarig på Unionens a-kassa

 – Det är så klart upp till var och en att göra som de vill, men det känns ju väldigt onödigt att behöva betala för något som man kan få helt gratis. 

Över 9000 har använt tjänsten

För 199 kronor erbjuder sig tjänsten att fixa ett digitalt intyg åt personer som behöver arbetsgivarintyg för att söka a-kassa eller för något annat ändamål, till exempel bolån. Enligt sajten har över 9000 intyg utfärdats av över 500 arbetsgivare i Sverige, med hjälp av deras verktyg. 

– Vi har inte möjlighet att se om våra medlemmar använt sig av tjänsten, men vi har lagt ut en text på vår egen hemsida om att vår gratistjänst inte ska förväxlas med betaltjänsten. Jag vet att några andra a-kassor har gjort detsamma, säger Anette Ben Naceur. 

"199 kronor ett rimligt pris"

Företaget bakom arbetsgivarintyg.se menar att hjälpen att få ut intyg behövs och att den inte är gratis på ett fackförbund eftersom den ingår i en medlemsavgift: 

"Hos oss betalar man dessutom först när intyget är signerat och klart för nedladdning. Vi tycker att 199 kronor en gång är ett rimligt pris för att få intyget klart och ur världen. I övrigt verkar vi på en fri marknad, och a-kassornas egen e-tjänst finns kvar för den som hellre använder den", skriver Göran Glück, vd, i ett mejl. 

Kollega har tidigare skrivit om att många medlemmar fått vänta länge på sina a-kassepengar eftersom intyget behövs för att få a-kassa. Facket lägger ner mycket tid på att jaga arbetsgivare som av olika skäl inte lämnar ut arbetsgivarintyg trots att de är skyldiga att göra det.

– Jag vill framhålla att de allra flesta sökanden får ut sitt arbetsgivarintyg från sin arbetsgivare utan problem, säger Annette Ben Naceur.  

Arbetslöshet

Därför har äldre svårare att få nytt jobb

Äldre arbetssökande fastnar oftare i långtidsarbetslöshet, en utveckling som oroar Arbetsförmedlingen. Ålderism pekas ut som en orsak, likaså inaktuell kompetens. Så vill Arbetsförmedlingen angripa problemet.
Johanna Rovira Publicerad 31 augusti 2026, kl 06:01
Efter närmare två år som arbetslös och omkring 300 sökta jobb utbildar sig Mikael Bergbom till maskinsnickare. Korta arbetsmarknadsutbildningar är en av åtgärderna som Arbetsförmedlingen föreslår för äldre arbetslösa.
Efter närmare två år som arbetslös och omkring 300 sökta jobb utbildar sig Mikael Bergbom till maskinsnickare. Korta arbetsmarknadsutbildningar är en av åtgärderna som Arbetsförmedlingen föreslår för äldre arbetslösa. Foto: Mats Andersson

Var femte arbetssökande har fyllt 55 år, och antalet äldre arbetslösa ökar, visar en rapport från Arbetsförmedlingen. Rapporten pekar också på risker att arbetslösheten bland 55-plussare kommer att ligga kvar på höga nivåer framöver.

–Vi ser nu att arbetslösheten minskar, men det går långsamt och gruppen äldre har det tuffare i konkurrensen. De har inte samma chans som yngre arbetslösa att få jobb när ekonomin vänder uppåt, säger Marcus Löwing, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen. 

Utbildningsnivå och ålderism möjliga orsaker 

Kort utbildning, inaktuell kompetens och funktionsnedsättningar som påverkar arbetsinsatsen räknas av Arbetsförmedlingen upp som möjliga förklaringar till motståndet mot äldre på arbetsmarknaden. 

Åldersdiskriminering pekas också ut som en tydlig bov i dramat. Gamla fördomar om äldres minskade drivkraft, flexibilitet och inlärningsförmåga lever kvar trots att forskning inte visar något samband mellan hög ålder och sämre prestation.

– Forskning ger stöd för att det förekommer diskriminering mot äldre. Det är jätteviktigt att arbetsmarknadens parter medvetandegör problematiken och motverkar den här samhällsutmaningen i ännu högre grad framöver, säger Marcus Löwing. 

Åldersdiskrimineringen är ett stort samhällsproblem, konstaterar Arbetsförmedlingen i sin rapport. Pensionsbolaget SPP har tidigare räknat ut att Sveriges nota för att äldre arbetslösa tvingas gå i pension i förtid, uppgår till 11,4 miljarder kronor årligen i utebliven tillväxt. 

Dyrt för samhället med förtida pensioneringar 

SPP förordar bland annat sänkt arbetsgivaravgift för äldre, och även Arbetsförmedlingen är inne på subventionerade anställningar för de äldre personer som har svårast att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden.

– Vi behöver sänka trösklarna för den som stått utanför länge, för att underlätta återgången till arbetslivet. Men vi vill också se ökade möjligheter till kompetensutbildning, även för äldre, så att man står rustad för förändringar på arbetsmarknaden, säger Marcus Löwing.

– Det är också viktigt att de arbetslösa får hjälp så tidigt som möjligt att gå kortare arbetsmarknadsutbildningar riktade mot områden med tydlig arbetsbrist.
 

Efter 300 sökta jobb utbildar sig Mikael till maskinsnickare

En som fått chans att gå en kortare arbetsmarknadsutbildning, men först efter närmare två år som arbetslös, är Mikael Bergbom. Trots ett digert cv och uppemot 300 sökta jobb i alla möjliga roller och branscher, nappade ingen arbetsgivare. Nu utbildar han sig till maskinsnickare och håller tummarna för att det vänder i november när kursen är klar.

– Jag har jättemycket spring kvar i benen, säger Mikael Bergbom.

Så många äldre är arbetslösa 

• 2025 var cirka 75 000 av de inskrivna arbetslösa 55 år eller äldre, vilket är drygt 4 000 personer fler än 2024. 

• Totalt utgör andelen personer som fyllt 55 drygt en femtedel av alla arbetslösa. Bland dem som varit utan arbete längre än ett år är andelen 28 procent, och bland dem som varit utan arbete i mer än två år är var tredje person 55 år eller äldre.

• Äldre arbetslösa har ökat stadigt som andel av de långtidsarbetslösa sedan 2018.

• Andelen äldre arbetssökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har legat relativt oförändrad runt 25 procent sedan 2010.

• 28 procent av de arbetslösa som är 55 år eller äldre saknar gymnasieutbildning.

Källa: Arbetsförmedlingen