Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Mitt team övervakades – utan min vetskap

Ledningen övervakade mina medarbetares e-post – utan att först informera mig. Det gör mig både upprörd och fundersam, men hur ska jag agera nu? Det undrar en teamchef och får svar från Securitas tidigare vd Joachim Källsholm, en av Chef & Karriärs mentorer.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2023, kl 06:00
Medarbetare övervakas
Medarbetarna övervakades av bolaget utan att deras chef informerades i förväg. Nu är teamchefens förtroende för ledningen tilltufsat. Illustration: Dennis Eriksson

FRÅGA MENTORERNA

Chef & Karriär är Kollegas systertidning och vänder sig till dig som är chef och medlem i Unionen.

Har du en fråga om ledarskap till någon av våra mentorer i Chef & Karriär. Mejla [email protected]

FRÅGA: Jag leder ett team på 20 personer och har hamnat i ett dilemma efter förra veckans ledningsgruppsmöte, då vår it-chef rapporterade att bolaget tagit del av all personals mejl i ”en riktad insats”. Orsaken var att man letade efter bevis på illojalitet.

Jag blev illa berörd av ledningens agerande och bristande respekt för mina medarbetares personlig integritet, men ingen annan ifrågasatte insatsen så jag valde att hålla en låg profil. Om en arbetsgivare ska ta del av personalens mejl krävs mycket goda skäl, som misstanke om ekonomisk brottslighet eller misskötsamhet.

Inget suspekt rörde mitt team, men det kändes ändå olustigt, vi har alltid varit extremt lojala mot företaget. Nu är jag är fundersam över varför jag inte informerats om övervakningen förrän i efterhand – misstänkte man att jag inte skulle ha hållit tyst? Det känns även obehagligt för egen del. Mina medarbetare vinner sannolikt inget på att få vetskap om detta men samtidigt skulle jag vilja varna dem att vara försiktiga. Dessutom är mitt förtroende för ledningen tilltufsat. Gjort är gjort, men bör jag agera på något sätt?


 

SVAR: Det är ett riktigt dilemma du har här. Dels är det en integritetsfråga för dig och dina anställda, dels är det kränkande att sitta i en ledningsgrupp och få reda på att något redan har skett.

Personligen är jag positiv till övervakning på arbetsplatser – om det finns väl underbyggda skäl och ett klart syfte med den. Exempelvis att någon inte sköter sitt arbete, bryter mot policys eller begår brottsliga handlingar.

Ändamålet med kontrollerna och hur de går till bör klart framgå av information som varje anställd ska kunna ta del av – gärna redan när en anställning inleds. Enligt en dom i Europadomstolen från 2017 måste företag tydligt informera anställda om att mejl övervakas och ta hänsyn till deras rätt till privatliv, även om de använder sig av arbetsgivarens arbetsredskap.

Dagens sömlösa gräns mellan fritid och arbetsliv gör samtidigt att det kan vara svårt att dra en knivskarp linje kring vad som är ok eller inte. Med det i beaktande bör ett företag kunna upprätta en policy om att privata mejl inte får läsas av arbetsgivaren. Men även där kan det vara svårt att dra en gräns – om det visar sig finnas spår av något brottsligt.

Att du inte hade kännedom om övervakningen är mer allvarligt än vad det kan tyckas. Så svaret på din fråga om du bör agera är: Ja, absolut!

Förbered dig väl inför nästa ledningsmöte och skriv ihop dina tankar. Berätta att du kände dig missmodig efter informationen och att ni riskerar at tappa förtroende och anställda om det skulle läcka ut. Föreslå att ni uppdaterar it-policyn för att skydda såväl företaget som anställda på kort och lång sikt. Det kan vara lite turbulent initialt – men övertid både insiktsfullt och lönsamt.

JOACHIM KÄLLSHOLM

GÖR: Senior advisor på Securitas Sverige AB, tidigare mångårig vd på samma företag.

ÅLDER: 57 år.

KÄND FÖR: Opretentiös ledare.

KARRIÄR: Inom Securitas Sverige AB, via Parkeringstjänst, inkassobolag och försäljning, sedan 1984. Vice vd 2004–2010 och vd 2010–2020.

Ledarskap

Så blir du en stjärna på medarbetarsamtalet

Regelbundna samtal med dina medarbetare är ett ypperligt tillfälle att utveckla både dem och organisationen. Här är tipsen som gör dig till en stjärna på medarbetarsamtal. 
Anita Täpp Publicerad 20 mars 2023, kl 06:00
Tecknad illustration. Två personer vid ett kontorsbord har ett samtal.
Förberedelse, tillit och självskattning. Här är 7 tips som gör att du kan maxa ditt medarbetarsamtal. Illustration: Colourbox.

Kom väl förberedd

Ett medarbetarsamtal bör vara både bakåt- och framåtblickande. Förberedelse är A och O för ett givande samtal. Fundera igenom vilka resultat medarbetaren har åstadkommit och vilka mål som har uppfyllts. Reflektera även över vilka beteenden du vill förstärka, korrigera och ge feedback på. Genom att ha förståelse för verksamhetens mål kan ni tillsammans sätta relevanta målsättningar för kommande år.

Stäm av med kollegorna

Diskutera gärna med chefskollegor hur ni definierar en god prestation så att du kan hålla dig så objektiv som möjligt. Vad innebär en prestation över förväntan och vilka kriterier ska vara uppfyllda? Med input från kollegor ökar chansen till en rättvis bedömning i organisationen

Be om en självskattning

Grunden för en god dialog är att vara lyhörd. Be medarbetaren att själv reflektera över sin prestation och måluppfyllelse under det gångna året. Kanske har du missat någon viktig leverans eller aspekt av arbetet. Det ger er även en möjlighet att synka förväntningar.

Var tydlig med syftet med medarbetarsamtalet

Börja gärna med att tydligt förklara mötets syfte. Se till att ni håller er till agendan och parkerar de frågor som hör hemma i andra sammanhang.

Bygg tillit

Ett medarbetarsamtal är mycket mer än en utvärdering. Som chef bör du inge trygghet och visa nyfikenhet. Var transparent med det du ser, men visa tydligt att din uppgift är att vägleda, coacha och undanröja hinder för utveckling och god prestation. Be om feedback från medarbetaren på ert samarbete och vad du kan göra mer av för att på bästa sätt stötta hen i sin utveckling.

Fokusera på dialogen - inte strukturen

Mallar och processer i all ära, men fokusera inte på checklistan utan på att ni får en ärlig och konstruktiv dialog. Anpassa fokuset efter den individ du har framför dig och var lyhörd inför vad som är viktigt för just den här medarbetaren och er relation.

No-no

Prata inte om andra medarbetare eller jämför prestation och resultat. Denna dialog handlar om medarbetaren du har framför dig.

Källa: Sofia Campos, Senior HR Consultant and Partners Nordic 

Ledarskap

Babblaren på mötet betraktas som ledare

Du vet de där medarbetarna som kapar mötena och aldrig slutar tala? De kan ha hört talas om Babbelhypotesen – en hypotes tjänstemän med chefspretentioner bör ha koll på.
Johanna Rovira Publicerad 20 februari 2023, kl 06:00
Tecknad bild på en mansperson som står upp och hur hans mun kommer massvis med pratbubblor.
Babblaren är en riktig mötestjuv. "Den som pratar mest vinner mer inflytande än vad den gjort sig förtjänt av", menar Anders Lökken som är psykolog och ansvarig för ledarskapsutveckling och chefsutvärdering på Novare. Illustration: Mia Nilsson.

Tänk dig ett möte med deltagare som aldrig träffat varandra tidigare. En person tar till orda – och släpper ogärna ordet ifrån sig. Hen talar och talar och talar.

Du kanske suckar inombords över de banaliteter som uttrycks eller gnisslar tänder över att mötet kommer att dra ut på tiden, men omedvetet kommer du och alla andra i rummet att börja betrakta filibustern som en ledargestalt.

I synnerhet om hen är en han.

Välkänt fenomen

Fenomenet är ingalunda nytt, många ledarskapsexperter har haft på känn att det är den som babblar mest och tar mest plats som får mest gehör, oavsett intelligens och kunskap, men nu har forskare i USA bekräftat det som kallas Babbelhypotesen i en studie som också tagit med deltagarnas personlighetsdrag i beräkningen. 

"Att leda möten är en konst"

 

 Det är ett väldigt välgjort experiment som bevisar att den som pratar mest vinner mer inflytande än vad den gjort sig förtjänt av, vilket kan vara frustrerande och destruktivt, säger Andreas Lökken, psykolog och ansvarig för ledarskapsutveckling och chefsutvärdering på rekryteringsbolaget Novare.

 

Forskare vid bland annat Binghampton University och University of Oklahoma  i delade in 256 studenter i 33 mindre grupper och lät dem spela datorsimuleringsspel.

Efter ett planeringsmöte ombads gruppmedlemmarna peka ut den de trodde utsetts till gruppens ledare. De studenter som talat mest pekades oftare ut än andra, även efter att variabler som intelligens, kunskap om spelet och personlighet tagits med i beräkningen.

Könet spelade också in. Även om det fanns både kvinnliga och manliga studenter i grupperna, utsågs männen oftare till ledare.

Missvisande intryck

Det här kan så klart vara bra kunskap att ha med sig när man hamnar i helt nya gruppkonstellationer och vill ta ledningen. Men även den som redan är chef har nytta av att känna till hur gruppdynamiken fungerar. Att vara medveten om Babbelhypotesen hjälper oss att se igenom ett första intryck som kan vara missvisande, anser Andreas Lökken.

 Därmed inte sagt att man inte skulle vara kapabel för att man är utåtriktad och talar mycket.

Som ledare måste man vara medveten om att övriga deltagare i gruppen påverkas av att det omedvetet uppstår en hierarki i gruppen, menar Andreas Lökken. Om ledaren inte har lagt krut på att skapa goda relationer med alla och envar i en grupp, utan bara träffar vissa medarbetare under möten, finns det alltid risk att någon talför och missnöjd medarbetare utmanar ledarskapet.

 Vill man komma undan hotet om en dysfunktionell gruppdynamik måste man som chef lägga tid på individuella genuina relationer, säger Andreas Lökken.

Mötesledaren agerar regissör

Mötesledaren ska inte heller dra sig för att regissera mötena och se till att coacha medarbetare  antingen de gillar att hålla hov eller sitter knäpptysta i den stumma förhoppningen att förkorta mötestiden.

 Att leda ett möte är en konst man bör kunna som chef, säger Andreas Lökken, som själv brukar inleda möten med en runda för att ta in synpunkter från samtliga.  

Det är en intrikat balansgång att hålla ett möte som är strukturerat samtidigt som det är kreativt. Alltför mycket struktur kan ta död på kreativiteten.

 Det låter kanske banalt, men både chef och medarbetare bör förbereda sig inför mötet. Introverta behöver förbereda sig för att föra fram sina åsikter. Extroverta behöver mer coachning, för att bli mer kortfattade och för att formulera sig mer tydligt och koncist.

En av de viktigaste uppgifter chefen eller för all del mötesledaren har är dock att skapa psykologisk trygghet och trivsel i gruppen.

 Kollektiv intelligens uppstår när vi sitter i samma rum, har så pass mycket förtroende för varandra så vi inte censurerar oss själva men inte heller känner oss tvungna att säga smarta saker hela tiden, säger Andreas Lökken. 

Fem tips för att skapa babbliga möten utan resultat:

1. Slarva med mötesstrukturen; kom oförberedd, strunta i agendan (eller ha ingen agenda alls), låt mötet ta längre tid än ni avsatt tid till

2. Slarva med dokumentation och uppföljning (vilket gör att ni måste prata om samma sak flera möten i rad)

3. Strunta i incheckningen (försämra möjligheten för mer tystlåtna deltagare att bidra under återstoden av mötet).

4. Blanda ihop diskussionspunkter och beslutspunkter (vilket gör att deltagare inte riktigt vet vad målet för samtalet är)

5. Ägna dig åt annat under mötet, som mail och telefon, vilket gör att du zoomar ut från mötet och låter babblarna prata fritt (gäller även om du tillhör de 2,5 procent av befolkningen som faktiskt är kapabla till multitasking, eftersom andra ser att du checkar ut och tror att du inte bryr dig)

Källa: Andreas Lökken