Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Fråga mentorn: Sambon i fängelse – ska jag berätta?

Var går gränsen mellan det privata och personliga när man är chef? Psykologen Alexandra Thomas, en av Chef & Karriärs mentorer, reder ut.
Publicerad 22 september 2022, kl 06:00
Kvinnlig chef ser orolig ut, tänker på sin sambo som sitter i fängelse.
Chefen ställs inför stora utmaningar när sambon sitter i fängelse. Illustration: Dennis Eriksson

FRÅGA MENTORERNA

Chef & Karriär är Kollegas systertidning och vänder sig till dig som är chef och medlem i Unionen.

Har du en fråga om ledarskap till någon av våra mentorer i Chef & Karriär. Mejla [email protected]

FRÅGA: Som chef har jag lärt mig att man inte ska tynga medarbetarna med sina privata problem, det kan ses som oprofessionellt och de blir sällan hjälpta i arbetet av sådan information. Samtidigt är min ledarskapsfilosofi att skapa tillit genom att ha en öppen och personlig dialog. Jag ser gärna att mina medarbetare delger mig privata saker för att jag ska kunna stötta dem i deras arbete.

Nu har det inträffat en sak i mitt privatliv som påverkar mig och mitt arbete i högsta grad: Min sambo har dömts till 1,5 års fängelse. Jag kommer att vara ensam med små barn och dessutom kommer det självklart bli en påfrestning för äktenskapet. Det vore skönt att få förståelse för min situation och inte behöva hålla det inombords. Samtidigt är det genant och jag vill egentligen inte att någon ska veta. Jag är också rädd att gruppen ska tappa respekten för mig.
Så – ska jag ta till en vit lögn eller berätta hur det ligger till? Tacksam för råd kring var gränsen mellan det privata och personliga går som chef!

 

Alexandra Thomas

SVAR: Autentiskt ledarskap är något som ofta diskuteras. Det innebär förenklat att du visar medarbetare och kollegor vem du är och vad du värderingsmässigt står för. En vanlig princip för ledarskap är att vara personlig utan att bli privat. Att vara personlig är inte likställt med att dela allt som pågår i livet. I stället handlar det om att visa att du är en människa som, precis som alla andra, upplever med- och motgångar.

Större livshändelser kan med fördel delas med nära medarbetare och kollegor – även om de är av privat karaktär. Din situation är så pass allvarlig och avgörande att den kommer påverka ditt professionella liv och privatliv under lång tid. Kanske blir du mer känslig, stressad och ofokuserad? Du kommer förmodligen 
behöva ta ett större ansvar för barn och hushåll än tidigare och det är bra om medarbetarna känner till detta och varför både du och din situation har förändrats.

Att dela svåra situationer – det handlar inte om att avslöja känsliga detaljer – är att göra sig sårbar. När en ledare visar sig mänsklig skapas ofta öppenhet och tillit. Att undanhålla en svår livssituation kan ge upphov till relationella och kommunikativa svårigheter. Kanske kommer händelsen ut på annat sätt, vilket kan bidra till tillitsproblem och misstänksamhet. Då är det bättre att du själv äger och kommunicerar din situation.

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och skribent. Jobbar med ledarskap ochteamutveckling.

ÅLDER: 44 år.

KARRIÄR: Facilitator, mentor och manusförfattare.

Ledarskap

Ta kontroll över ditt kontrollbehov

En överdrivet detaljstyrande chef riskerar att göra medarbetarna passiva. Känner du dig träffad? Det går att få problemet under kontroll.
Publicerad 25 maj 2023, kl 06:00
Illustration där en hand styr medarbetare framför datorerna som en dockspelare.
Chefer är ofta samvetsgranna. När hjulen börjar snurra allt fortare kan dock ledarskapet övergå i kontrollbehov och detaljstyrning. Illustration: Colourbox.

Är du chefen som gillar att ha koll på detaljerna? Alltid har en minut över för dina medarbetare? Är strukturerad, fokuserad på att prestera, orolig för att det ska bli fel och avskyr att chansa? Då är du sannolikt en samvetsgrann person.
– Personlighetsdraget samvetsgrann är tätt förknippat med framgång och är vanligt hos chefer. Eftersom de här personerna presterar bra blir de ofta befordrade, säger Fredric Bohm, psykolog med fokus på ledarskap, attityder, konflikt- och förändringshantering.

Samvetsgrann inte samma som kontrollbehov

Fredric Bohm

Att vara samvetsgrann behöver i sig inte betyda att du också har ett kontrollbehov. Men om vi adderar en hög nivå av stress eller en dålig självkänsla och ångest och oro över att inte räcka till, då är det lätt att du börjar peta i detaljerna.
– Mixa någon som har en hög grad av samvetsgrannhet med hård press, se till att det går lite för fort, är lite för svårt och att insatserna är höga, att uppgiften handlar om liv eller död – ja, då kommer kontrollbehovet fram.
– Det ironiska är att eftersom de här personerna är noggranna och detaljfokuserade blir arbetet ofta bättre när de går in och rättar till, säger Fredric Bohm.


Sämre prestation med kontrollerande chef

Problemet – om du är chef – är att dina medarbetare upplever att du inte har något förtroende för dem. De blir passiva, slutar att ta egna initiativ och deras sunda förnuft slås ut. Fredric Bohm beskriver one minute-leadarship, eller en-minuts-chefen, där medarbetarna hela tiden vänder sig till chefen med frågan: ”Har du en minut?”

 – Varför gör de det? Jo, för att de inte vill ta besluten själva, och det gäller vilken liten skitfråga som helst, för de vet att chefen ändå kommer att gå in och ändra. Som chef kanske du upplever att du har den där minuten. Men det finns en gräns, du kan ju inte ha en minut hela tiden.

Emma Pihl

Emma Pihl, ledarskapskonsult, är författare till boken Let go! Bli fri från ditt kontrollbehov. Idén till boken var en forskningsstudie som fångade hennes intresse.

– Forskarna visade att alltför kontrollerande chefer gjorde att både medarbetare och organisationer presterade sämre. Och cheferna la tid på fel saker och brände ut sig, berättar hon.

Måttlig kontroll är förstås bra, poängterar Emma Pihl. Det är när behovet av kontroll tar makten och styr som det blir problem.
– En viss koll är positivt och för att få det lägger man sig till med rutiner. Men man måste vara vaksam på om kontrollrutinerna tar över och inte längre fungerar som ett stöd. När rädslan för att förlora kontrollen blir ett större problem än att missa det som man vill ha koll på, säger Emma Pihl.

Ökad stress triggar kontrollbehovet

En högre grad av hemarbete har stressat många chefer till att behöva hitta nya sätt att hålla koll, menar Emma Pihl. Många medarbetare upplever också nya sätt att bli kontrollerade, som att ständigt behöva vara uppkopplade och närvarande på chattar. På frågan om det är vanligare med kontrollerande chefer i dag än tidigare svarar psykolog Fredric Bohm både ja och nej.
– Det är inte vanligare att samvetsgranna personer befordras till chefer. Däremot har stressen och pressen på chefer ökat, vilket ju triggar kontrollbehovet.

En ytterligare komplikation är att ju högre upp i hierarkin du kommer som chef, desto mindre struktur finns det.
Är du hög chef är det mindre viktigt att du är bra på ditt jobb – som ju är anledningen till att du blev chef – och mer viktigt att vara visionär och kunna agera i det större sammanhanget – något som inte direkt är den samvetsgrannes bästa gren. Fredric Bohm betonar att det inte handlar om att dela in människor i bättre och sämre.
 – Samvetsgranna personer är superbra medarbetare, pålitliga, lojala och ansvarstagande. Men det går inte att vara bra på allt hela tiden, det måste man ha förståelse för.

Text: Ulrika Sundström

SÅ SLÄPPER DU TAGET


1. Bli medveten om hur du fungerar och när kontrollen leder till stress för dina medarbetare. Vidta åtgärder aktivt – det går att träna på att bli bra på att släppa kontrollen.

 2. Alternativet till kontroll är inte noll koll. Öva på systematisk desensibilisering – avtrubbning – genom att släppa kontrollen lite grand i taget och öka undan för undan.

3. Använd STOP-tekniken, Stanna, Tänk efter, Orientera, Planera. Leta upp situationer där du känner kontrollbehov och sätt klistermärken eller en notis i mobilen med STOP. Då hinner du tänka efter om du verkligen behöver ringa det där samtalet till it-avdelningen eller kolla säljavdelningens senaste avtal.

 4. Ha förståelse för att du är dålig på det här. Du kan inte vara bäst på allt men med envishet går det att träna bort ditt kontrollbehov.

5. Träna på att känna dig tillräcklig och tycka om dig själv, även vid bakslag, för att stärka din självkänsla.
Källa: Fredric Bohm och Emma Pihl.