Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

7 viktiga läxor för chefen

Under våren 2016 skakades såväl Kommunal som Karolinska och Swedbank av skandaler där höga chefer tvingades avgå under mer eller mindre förödmjukande omständigheter. Den typen av händelser kan få det att verka otäckt att ta ett tungt chefsansvar. Men ta det lugnt, här är sju viktiga läxor för dig som vill bli en säker ledare.
Gabriella Westberg Publicerad 17 februari 2016, kl 15:35
Tomas Oneborg/Jonas Ekströmer/Anders Ahlgren (TT)
Tre toppchefer som hamnat i blåsväder under 2016. Kommunals förre kassör och tredje vice ordförande, Anders Bergström, tv; förre rektorn för Karolinska Institutet, Anders Hamsten, mitten; Swedbanks förre vd Michael Wolf, till höger. Tomas Oneborg/Jonas Ekströmer/Anders Ahlgren (TT)

Enligt psykologen och författaren Fred Kiel, som har studerat relationen mellan hederlighet (integrity) i ledarskapet och bolagens avkastning, påverkas verksamheten en hel del när det uppstår misstro mot chefen. Vare sig det blir publika stormar, som i fallen ovan, eller inte.

Företag vars vd:ar har en stabil moralisk kompass (high integrity) hade i genomsnitt en avkastning på 9,4 procent jämfört med 1,9 procents avkastning i bolag med mer moraliskt svajig ledning. Dessutom var medarbetarnas engagemang i bolaget 26 procent högre när de leddes av en vd som upplevdes reko. Kiels studier har publicerats av Harvard Business Review Press.

Fred Kiel beskriver dessa moraliskt stabila toppchefer som mer ödmjuka, med mindre bekräftelsebehov och större fokus på annat än sin egen framgång. ”Det ironiska är att de ledare som inte fokuserade på sin egen framgång tenderade att ha såväl större framgång som högre löner än sina mer narcissistiska chefskollegor”, förklarar han för affärstidningen Forbes. Detsamma gäller alltså organisationerna de leder.

Fred Kiel listar 7 typiska chefsfällor, som förr eller senare kan förväntas leda till dyrbara feltramp om de lämnas ohanterade:

  1. Personlighetskult. Att vara chef är ett komplext uppdrag med mycket ansvar. Det är lätt att låta sig svepas med av det stora ansvaret och tro att verksamheten helt och hållet handlar om en själv. Man glömmer att chefsrollen faktiskt i första hand handlar om att serva andra, att ge sina medarbetare förutsättningar att göra sitt jobb på bästa sätt. För det är ju medarbetarna som står för verksamheten. Fred Kiel varnar särskilt för att tänka ”det är jag som är chef, här är det mitt sätt som är det enda rätta”.
    Gör så här i stället: Öppna inte bara för olika förslag och kritiska synpunkter från medarbetarna – se aktivt till att få det!

  2. Skyll på andra. Att vara beslutsfattare innebär att ta på sig ansvar för de beslut som fattas. Och precis som politiskt ledarskap bygger på förtroende, gäller detsamma i företag och andra organisationer.  För att medarbetarna ska göra sitt bästa under ditt ledarskap måste du vinna deras förtroende. Det gör du inte genom att skylla misstag på andra – även om det rent faktiskt skulle vara en anställd som gjort fel. Ansvaret är ditt, som chef.
    Gör så här i stället: Stå upp för dina medarbetare, i vått och torrt. Ta ansvaret på dig själv, men dela med dig av beröm och bekräftelse.

  3. Reflektera! Många chefer anser sig ”kunna ta människor” och snabbt identifiera andras styrkor och svagheter. Det är absolut bra egenskaper för att leda andra. Men än viktigare är att kunna se sina egna styrkor och svagheter. Att utveckla självinsikt är dock inget man gör vid ett enskilt terapitillfälle, det är snarare en ständigt pågående process.
    Fred Kiel varnar chefer för att bara se styrkor hos vissa favoriserade medarbetare som bekräftar det egna egot - och bara svagheter hos andra. Varför? Det gör dig blind!
    Gör så här i stället: Ta varje tillfälle att lära dig mer om dig själv. Studera hur du reagerar och försök känna tacksamhet inför den som utmanar dina förutfattade meningar och ruckar din självbild. Hen gör dig en tjänst.

  4. Kommunicera. Det är mycket värt att kunna kommunicera effektivt, särskilt om man är den som ska leda en grupp genom olika utmaningar och förändringar. En vanlig fälla är, enligt Fred Kiel, att blanda ihop kommunikation och information. Det är inte samma sak.
    En annan fälla är att leva efter devisen ”hälsan tiger still” och hålla inne med feedback, vilket lämnar medarbetarna i ovisshet om deras ansträngningar uppskattas eller inte.
    Gör så här i stället: Ta dig tid att lyssna på dina medarbetare. Visa förtroende för dina medarbetares kompetens, tro på att var och en kan sitta inne med lösningen på vilket-som-helst problem. Och lär dig att ge – och ta - konstruktiv feedback. Det vinner alla på.

  5. Våga fatta jobbiga beslut. Ibland måste chefer ta samtal som kan tänkas leda till en konflikt eller en känslosam reaktion från medarbetarna. Det är normalt. Stoppa inte huvudet i sanden och hoppas att det jobbiga ska blåsa över av sig självt. Det gör det väldigt sällan. Att bry sig om sina medarbetare är bra, men ibland krävs att chefen håller huvudet kallt och gör det som måste göras. Det hjälper ingen att du som chef underlåter att ta eller kommunicera vissa beslut på grund av din konflikträdsla eller ömmande medkänsla.
    Gör så här i stället: Var tydlig och öppen med vad, hur och varför du tar ett beslut som kan tänkas uppröra. Håll fast vid det. Stå för det. Det är att ta ansvar.

  6. Planera och prioritera. Spring inte runt och släck småbränder dagarna i ända. Delegera det. Chefens ansvar är att hålla överblick och att ge resurser till de som kan hantera småbränderna innan de blir stora eldar – medarbetarna. En typisk chefsfälla är att lägga fokus på det som ligger närmast och irriterar, och då missa den större bilden.
    Gör så här i stället: Zooma ut. Vart är ni på väg?

  7. Micromanagement. Det här är en fälla som är särskilt vanlig bland nya, ovana chefer, enligt Fred Kiel. Men chefen ska inte göra medarbetarnas jobb. Ledarskapet är ett nog så viktigt uppdrag, låt det ta den tid och det fokus det är värt.
    Gör så här i stället: Delegera. Ge medarbetarna förtroende och utrymme att göra det de är anställda för att göra.  Som chef har du ett annat uppdrag. Vem ska annars göra ditt jobb?

Gör så här (kortversionen):

  1. Skapa ingen personlighetskult.
  2. Skyll inte på andra.
  3. Reflektera!
  4. Kommunicera.
  5. Stå för dina beslut!
  6. Zooma ut!
  7. Gör ditt jobb - inte medarbetarnas.
Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten. 

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory