Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

5 vanliga chefsmyter

En visionär som jobbar jämt, vet allt och aldrig visar känslor. Chefen ska helt enkelt vara en superhjälte. Eller inte. Det finns många föreställningar om hur en ledare bör vara. Stefan Tengblad, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Skövde, har synat några vanliga chefsmyter närmare.
Petra Rendik Publicerad
En man och kvinna klädda som superhjältar springer.
Måste chefen vara en superhjälte? Foto: Colourbox

En chef ska vara född ledare
Det finns de som hävdar att ledarskap sitter i generna, att det är en medfödd egenskap som vissa har, andra inte.

Och visst finns det människor som är ”naturliga” chefsämnen. De där som alltid blev valda till lagkapten på gympan i skolan eller fick föra gruppens talan i alla möjliga sammanhang.

Men det innebär inte att just de blev chefer i arbetslivet. Det finns ont om forskning som kan peka ut vilken personlighet som är lämplig att ha för att lyckas som chef.

– Problemet är att man kan koppla samman nästan alla egenskaper med hur en chef ska vara. Är du intelligent så ökar sannolikheten att du blir en bra chef, är du energisk eller social så är det också bra och så vidare, säger Stefan Tengblad.

Räknar man bort de mest olämpliga, så kan de flesta människor träna sig till att bli en åtminstone helt okej chef. Det är de flesta ledarskapskonsulter, forskare och psykologer överens om. Med rätt verktyg, stöd och en genuin vilja att leda andra kan man komma rätt långt i sin iver att bli chef.

– Om du sen blir tillräckligt bra, ja det beror på uppgiften. Det krävs lite olika av dig om du ska leda USA eller vara gruppchef på ett mindre företag.

En chef ska vara extrovert

Att vara kommunikativ är en egenskap som rent generellt uppskattats hos ledare, det har flera studier visat. Men det innebär inte att chefen måste vara den som pratar och syns mest. Faktum är att inget säger att du bli en bra chef för att du är utåtriktad även om det är en personlighet som många förknippar med ledarskap.

I stora delar av Asien är det till exempel mycket vanligare med chefer som har en mer tillbakadragen ledarstil. Och i väst har vi flera exempel på lyckade ledare som sägs vara introverta, Barack Obama och Bill Gates för att nämna ett par.

För en annan egenskap som rankas högt är lyhördhet och förmågan att lyssna, något som introverta ledare anses vara bra på.  En studie från Harvard University visar att den introverta chefen inte monopoliserar rummet på samma sätt som den extroverta chefen. De är bättre på att släppa fram andra och mindre känsliga för grupptryck.

– Ogillar man att omge sig med människor kan det förstås blir svårt i ledarrollen. Men å andra sidan kan en väldigt extrovert chef upplevas som självupptagen och det är ingen egenskap att eftersträva, säger Stefan Tengblad

En chef ska vara karismatisk

Karisma ligger i betraktarens ögon och är inte alltid heller förknippat med något gott, tvärtom. Ta Adolf Hitler och Charles Manson till exempel. Karismatiska eller inte men de visste hur man skaffade sig en trogen skara följare.

För när vi talar om karismatiskt ledarskap är det förknippat med glöd och passion. De är visionärer som kan konsten att tala och trollbinda den stora massan.

Men det finns inget som säger att en framgångsrik ledare behöver vara speciellt karismatisk. Det är att ställa för stora krav på ledarskapet tycker Stefan Tengblad.

– I tider av stora förändringar kan det vara tacksamt med en VD som genom sin utstrålning får med sig sina medarbetare på tåget men ytterst få människor har den karisman, säger Stefan som bara kan komma på en person i Sverige som uppfyller kraven.

– Zlatan är en sådan person. Men inom Svenskt näringsliv kan jag faktisk inte komma på en enda med speciellt medryckande personlighet.

En chef får inte visa känslor

Tiden då chefer skulle visa stenansikte är förbi. Som chef är det förstås en fördel att kunna kontrollera sina känslor men utan att för den delen bli eller uppfattas som känslokall.

– Överdrifter är inte bra oavsett åt vilket håll. Ingen vill ha en chef som har känslorna utanpå kroppen men inte heller vill man ha en chef som inte visar empati. Lagom är bäst.

Ett bra exempel på när känslor gärna få svalla är vid högtidstal tycker Stefan. Det är inte läge att hålla igen när du som chef tackar av en medarbetare efter lång och trogen tjänst på företaget.

En chef ska veta allt

Ödmjukhet är alltid klädsamt oavsett position och som chef har du mycket att vinna på att erkänna att även du kan ha fel och inte har koll på allt.

– Att inse sina begränsningar är aldrig dåligt. För det finns faktisk ingen som vet allt, och allt för många chefer överskattar de egna kunskaperna, säger Stefan Tengblad.

Medarbetarnas kompertens riskerar att gå till spillo om chefen som kräver full kontroll och insyn i allt. En god ledare bör i stället lyfta all den erfarenhet som finns i personalstyrkan och tänka mångfald vid rekrytering. Det är så man skapar framgång.

– De flesta organisationer behöver alltid få in ny kunskap och det är inte alltid ledaren som är först med att identifiera den.

 

Bilder: Barack Obama & Bill Gates - Ian Langsdon/TT,  Charles Manson (1969) - AP Photo, Colourbox

#enbrachef

Oavsett om du är chef eller medarbetare vill vi veta vad en bra chef är för dig. Du kanske har exempel på när en chef utmärkt sig eller lyft dig? Och du som själv är chef - vilken typ av ledare eftersträvar du att vara? Dela med dig i sociala medier under #enbrachef.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

90 000 chefer lämnar – få unga vill ta över

Inom tio år kommer 90 000 chefer att lämna arbetslivet. Samtidigt avskräcks många unga av villkoren i chefsrollen. För att locka nästa generation krävs bättre förutsättningar, menar experter.
Lina Björk Publicerad 17 november 2026, kl 08:15
Bilden är ett montage. Till vänster syns en ung person i formell klädsel vid ett bord, med andra personer och en bärbar dator i bakgrunden. Till höger syns två vuxna personer poserande bredvid varandra.
Inom tio år väntas 90 000 chefer lämna arbetslivet. Samtidigt tvekar många unga inför en chefsroll som har blivit allt mer krävande, enligt Malin Wranding och Caroline Thunved. Foto: Colourbox/ Anna-Lena Ahlström

Högre tempo, större krav och bredare roll. Att chefsrollen har förändrats de senaste 20 åren är de flesta överens om. Dagens chefer förväntas inte bara leverera resultat, de ska skapa kultur och psykologisk trygghet.

– Tidigare handlade chefsrollen om förvaltning. Nu måste du leda i ständig förändring, vilket innebär att ha koll på cybersäkerhet, arbetsmiljö, digital utveckling, omvärldsbevakning och fackkunskap i olika frågor, säger Malin Wranding, senior rådgivare inom ledarskap.

Inom tio år kommer 90 000 chefer att gå i pension, enligt statistik från SCB. Men chefsbristen syns redan i dag i form av många chefer har ansvar för allt fler medarbetare. Caroline Thunved, tidigare generalsekreterare för Sveriges Kommunikatörer, är oroad över utvecklingen.

– Många chefer leder med ohållbara krav och förutsättningar och det ser unga. Om du vill få ihop ditt liv och karriär så lockar inte den rollen, säger hon.

Hur ska arbetsgivare få fler att vilja bli chefer?

– Gör uppdraget rimligt. Många chefer har en kravbild som inte är hållbar. Tydligare prioriteringar och bättre organisatoriska förutsättningar är avgörande för att rollen ska vara attraktiv över tid.
 

Caroline Thunved får medhåll av Malin Wranding:

– En chef ska aldrig vara ensam. Arbetsgivare behöver skapa utrymme för reflektion och feedback. Det kan handla om att ha någon att bolla med eller en grupp där du kan ventilera fritt, antingen ett chefsforum eller en grupp du själv valt ut och litar på.

Båda pekar också på att utbildning är en nyckel, men inte enbart genom punktinsatser utan som en del i vardagen.

Varför bli chef när man kan få samma lön utan personalansvar?

– Att bli chef ska inte vara en belöning för att du jobbar hårt. Låt specialister vara specialister. En ledarposition är en roll om kunskap, att inspirera andra och få dem att växa. Och med rätt förutsättningar är det fantastiskt, säger Caroline Thunved.

 

 Kan du tänka dig att bli chef?

 Fatima Essaidi, 24 år, civilingenjör och föreläsare

Fatima

– Jag skulle kunna tänka mig det, men jag har heller inte bråttom att bli det. Det får ta sin tid, eftersom jag upplever att det finns ett värde i att bygga upp sin livs- och arbetslivs erfarenhet innan man leder andra människor. 





Mattias Westerholm, 34 år, it-konsult Vivicta AB

– Det är inget jag drömmer om, men jag har provat på chefskap i ideella sammanhang. Det har lärt mig mycket och det har varit kul att ta ansvar. Men en mellanchefs roll avskräcker mig: man får ett stort ansvar men ett litet mandat, så det skulle jag passa mig för. Jag trivs bättre i demokratiska organisationer där man bestämmer tillsammans och skulle kunna bidra mer till exempel i ett styrelsearbete. 


Elias Qalandari, 24 år, administratör Norrtulls SK

– Både ja och nej. Det beror helt på vad som förväntades av mig. En faktor som bidrar till att unga inte upplever det attraktivt att bli chef är upplevelsen av dem som pekar med hela handen. Det landar inte så väl hos en ung gene ration. Många lockas säkert av en hög lön och status, men så står man plötsligt där och känner sig ensam och illa omtyckt av sina medarbetare och frågar sig varför man tackade ja till rollen. 

Vibeke Kapstad Botilsrud, 26 år, projektassistent WWF

– Att ha ansvar för medarbetare och kunna utveckla en arbetsplats kan vara ett givande jobb, men just nu vill jag få mer erfarenhet och bli mer bekväm i min nuvarande roll. Att vara chef kan vara en svår position. Samtidigt som man har ett mandat finns det begränsningar, vilket jag har sett i min organisation. Med personalansvar följer också svåra frågor som rör medarbetare som man måste ta tag i.

Ledarskap

Så skapar chefer en mer jämställd arbetsplats

Anna Blixt är ledarskapsutvecklare, föreläsare och driver podden Jämställt arbetsliv. Här ger hon sina råd om hur chefer kan arbeta med jämställdhet på arbetsplatsen. Hennes utmaning är att få männen med på tåget.
Elisabeth Brising Publicerad 6 november 2026, kl 06:01
Person med glasögon och randig skjorta står framför en ljus trätrappa i en interiör med träpaneler.
Anna Blixt utbildar chefer i jämställdhet och vill få fler män att se sin roll i jämställdhetsarbetet. Foto: Lars Brundin/TT.

Vilken är den största utmaningen i att utbilda chefer i jämställdhet?

– Att få män att förstå att det även handlar om dem. Om jag säger att vi måste öka jämställdheten tänker 99 procent bara att vi måste ha fler kvinnor eller förbättra för kvinnor. Men ”it goes both ways”.

Duckar svenska företag jämställdhetsfrågor?

– De säger att det är viktigt och att de jobbar med frågan, men sedan gör man inte så mycket. Aktivt arbete kräver att man vågar stå på sig som chef och inte är rädd för att ta samtalen. En chef måste ha ett tydligt ”varför” de ska göra det här – då blir det lättare.

– Mansdominerade företag hör av sig till mig och har gjort jämställdhetsinsatser som inte funkat. Nummer ett är mål och syfte, då kommer engagemang och strategi.

Men hur ska företagen hitta det där syftet?

– Det beror på arbetsplatsen. Vill företaget spegla kundbasen bättre och förstå dem? Vill man locka och behålla ny kompetens, men upplever att kvinnor inte vill jobba där eller slutar på grund av hård jargong? Finns få utvecklingsmöjligheter och inga förebilder uppåt? Grupper med fler perspektiv fattar mer hållbara beslut, är mer kreativa och har lägre sjuktal.

Vad har du för konkreta tips till chefer?

– Undvik klyschor och involvera medarbetarna så att det inte blir top-down. Ställ frågan: Hur kan vi öka jämställdheten i vår grupp? Det är lättare att engagera sig i en förändring om man känner att man är en del av den. Jobba med er mötesstruktur, utbilda dig i hur man får fram idéer och låt alla komma till tals.

Du har sagt att du aldrig skulle vilja vara man – hur menar du då?

– Kvinnor begränsas av sämre lön, vård och partnervåld. Men vi har ett rikare liv när det gäller kärlek, sociala relationer och meningsfullhet i att vara behövd. Det är mer svårnavigerat att vara man. Som grupp har män högre risk för suicid, missbruk och söker mindre vård för sin psykiska ohälsa. Mäns hälsa är en chefs- och jämställdhetsfråga.

Hur går det för jämställdheten i svenska bolag?

– Majoriteten av Sveriges företag jobbar inte aktivt med mångfald.

ANNA BLIXT

GÖR: Jämställdhetsexpert, konsult och föreläsare.

ÅLDER: 33.

BOR: Malmö.

BAKGRUND: Kandidatexamen i statsvetenskap och international business samt en master i social studies of gender. Driver eget företag sedan fem år.

Ledarskap

Fråga mentorn: ”Hur får jag teamet att våga på nytt?”

Hur får man ett team som tappat geisten att komma igen?
Charlotta Wikström har i 25 år haft ledande befattningar inom marknadsföring och försäljning. Utifrån egna erfarenheter reflekterar hon kring läsarfrågor.
Ola Rennstam Publicerad 2 oktober 2026, kl 06:00
En chef i svart kostym drar fyra medarbetare framåt med en stor pil, mot en färgstark bakgrund.
Hur får man ett team som tappat självförtroendet att våga testa igen? Mentorn Charlotta Wikström ger chefen konkreta råd. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Jag är chef över en grupp som har gått igenom en tuff period med flera motgångar i verksamheten. Vårt misslyckande har påverkat teamets initiativförmåga och geist, vilket inte är så konstigt.

Men jag upplever att vi har fastnat i en försiktighet där ingen längre bidrar med nya idéer till vår utveckling och vår verksamhet har tappat tempo. Det jag undrar är: Hur ska jag som chef kunna återuppbygga självförtroendet och initiativförmågan i organisationen så att medarbetarna vågar ta nya tag och testa?

Jag inser förstås att jag själv har ett stort ansvar för att gå i bräschen för den utvecklingen – men hur ska jag konkret gå till väga för att lyckas?

MENTORN SVARAR: Det jobbigt när självförtroendet i en grupp sviker och rädslan för att göra fel tar över. Nu ställs ditt ledarskap på prov och här följer några handfasta råd som jag hoppas du har nytta av för att få tillbaka drivet och öka den psykologiska tryggheten som är viktig för att medarbetarna ska våga ta egna initiativ igen.

Börja med en workshop med syftet att lära av misstagen och ladda gruppen med ny energi och trygghet. Din uppgift blir att avdramatisera motgångar, som är en naturlig del i jobbet. Det viktiga är hur man hanterar dem och vad man lär sig för framtiden.

Utvärdera

→ Diskutera vad det är som gått fel och skapa en gemensam bild av läget. → Försök förstå varför det har gått fel. Här är nyckelorden ofta målsättningar, förutsättningar, ansvar och befogenheter, samt hur samarbetet fungerat. Låt alla komma till tals och få redovisa sin syn utan att peka ut några syndabockar. → Summera lärdomar och slutsatser.

Förslag på förbättringar

→ Vilka mindre förbättringar kan gruppen testa de kommande veckorna? Vilka arbetsuppgifter är på agendan och hur kan ni tillsammans förbättra ert arbetssätt? Det är viktigt att ta små steg för att återta självförtroendet och tryggheten.

Återställ fokus framåt – öka den psykologiska tryggheten

→ I denna sista fas är det viktigt att du är extra tydlig med vad gruppen ska uppnå och vad som därmed ska prioriteras.

Det kan behövas mer styrning än vanligt så att ni återtar initiativet och blir drivande och kreativa igen. Förändringarna måste ske i det dagliga arbetet, det räcker förstås inte med en workshop.

Nu måste du som ledare verkligen leda – visa att du tar kalkylerade risker och inte uppfattas som försiktig. Berätta om egna misstag, uppmuntra gruppen att komma med synpunkter, att våga framföra halvfärdiga idéer och att experimentera.

Fokusera på medarbetarnas beteenden och belöna beteenden som visar på lite högre riskvillighet och inte bara resultat. Till exempel någon som vågar ifrågasätta ett beslut eller erkänner att hen faktiskt behöver hjälp. Det är de här faktorerna som skapar psykologisk trygghet i gruppen.

Glöm aldrig bort – att göra misstag ibland är en förutsättning för utveckling!

CHARLOTTA WIKSTRÖM

→ GÖR: Senior advisor på Stardust Consulting.

→ ÅLDER: 68.

→ KÄND FÖR: Har skrivit bästsäljaren Vinnande mentorskap – en praktisk handbok.

→ KARRIÄR: Civilekonom DIHR, 15 år inom SAS-koncernen. Har jobbat på Telia, Comhem och Stockholmsbörsen, samt som HR-direktör på Eniro.